Human Microchip Implants and the Internet of Bodies

Joseph Mercola gives his consent to reshare his content since he only has free material for 48 hours. I have chosen to reshare this analysis by him since he is citing Sweden.


  • Implantable microchips are marketed as the ultimate in convenience, but the goal is to create the Internet of Bodies (IoB), described by the World Economic Forum (WEF) as an ecosystem of “an unprecedented number of sensors,” including emotional sensors, “attached to, implanted within, or ingested into human bodies to monitor, analyze and even modify human bodies and behavior”
  • Sweden is one of the earliest adopters of implantable microchips. The chip is implanted just beneath the skin on the hand, and operates using either near-field communication (NFC) — the same technology used in smartphones — or radio-frequency identification (RFID), which is used in contactless credit cards
  • Implanted payment chips are an extension of the internet of things; they’re a way of connecting and exchanging data, and the benefits must be weighed against the potential risks
  • Countries around the world are now working on a system for a central bank digital currency (CBDC), a fiat currency in digital form that is programmable so that you can only spend your money on certain things or in specific places, as desired by the issuer
  • In the end, everything will be connected to a single implantable device that will hold your digital identity, health data and programmable CBDCs. Your digital identity, in turn, will include everything that can be known about you through surveillance via implanted biosensors, your computer, smartphone, GPS, social media, online searches, purchases and spending habits. Algorithms will then decide what you can and cannot do based on who you are

While implantable microchips are marketed as the ultimate in convenience, the goal of this trend goes far beyond allowing you to open doors without keys and buy things without your wallet.

The goal is to create what’s known as the Internet of Bodies (IoB), described by the World Economic Forum (WEF) as an ecosystem of “an unprecedented number of sensors,” including emotional sensors, “attached to, implanted within, or ingested into human bodies to monitor, analyze and even modify human bodies and behavior.”1

Key words in that sentence that the PR machine skips right over is the stated goal to “modify human bodies and behavior.” And who will be in charge of those modifications? They don’t say, but we can safely assume that it will be those who have something to gain from the modification of your actions and behaviors.

Sweden Paves the Way for Microchipping

As noted in the featured NBC News segment, Sweden is one of the earliest adopters of implantable microchips. The chip, about the size of a grain of rice, is implanted just beneath the skin on the hand, and operates using either near-field communication (NFC) — the same technology used in smartphones — or radio-frequency identification (RFID), which is used in contactless credit cards.

Already, Sweden has become more or less a cashless society. Now, this tiny implant will replace the need for debit and credit cards all together, as well as identification and keys. To pay for an item, all you have to do is place your left hand near the contactless card reader, and the payment is registered.

An estimated 5,000 to 10,000 Swedes have been chipped so far, although Swedish authorities claim they don’t know the exact number, as there’s no central registry.

At present, it’s claimed that the chips cannot be tracked, but that doesn’t mean they’ll remain untrackable in the future. And, while these early microchips contain only limited amounts of information, we know the WEF dreams of implementing a global digital identification system that would include everything imaginable about you, from your online search history and medical information to your personal banking data, social credit score and more.

Humans Are Becoming Hackable

As noted by financial technology expert Theodora Lau, implanted payment chips are ”an extension of the internet of things;” they’re a way of connecting and exchanging data, and the benefits must be weighed against the potential risks.2

This is particularly true if and when more personal information begins to be migrated into them, leaving you vulnerable to hackers and surveillance. She told BBC News:3

”How much are we willing to pay, for the sake of convenience? Where do we draw the line when it comes to privacy and security? Who will be protecting the critical infrastructure, and the humans that are part of it?”

A PBS NewsHour segment from 20194 also reviews some of the concerns surrounding implantable microchips (see video above). Importantly, just about any smartphone can read the chip with the proper scanner installed, and “anybody would be able to hack it,” according to Dr. Geoff Watson, a consultant anesthetist5 who has teamed up with the chip’s inventor “to ensure the implant procedure is carried out to a medical standard.”

While many say they have no privacy fears around the current microchips, it’s reasonable to suspect that privacy concerns will rise in tandem with the amount of personal information held on the chips, and with the number of people who have the implants.

Credit card theft was rare in the beginning and typically involved physical loss of the card. Today, you can’t seem to keep a credit card for more than a handful of years before it’s somehow stolen even though the card is still in your possession.

Identity theft is also rampant, and getting worse by the day, as millions of illegals in need of new identities flood across the southern border of the United States.

As noted by the Center for Immigration Studies, illegal immigrants are not “undocumented,” as most will obtain fraudulent documents through identity theft.6 In other words, they’re stealing the legal identities of Americans. In 2020, the total cost for identity theft and identity fraud was $56 billion — the highest in recorded history — and affected 39 million Americans.7

There’s no reason to believe theft and fraud won’t happen as microchipping becomes more commonplace. And that risk is in addition to the risks involved with government spying on and controlling both your behavior and spending once the microchips are connected to your personal finances and programmable digital currencies.

In a November 2019 interview with CNN,8 history professor and adviser to WEF founder Klaus Schwab, Yuval Noah Harari, warned that “humans are now hackable animals,” meaning, the technology exists by which a company or government can know you better than you know yourself, and that can be very dangerous if misused.

He predicted that algorithms will increasingly be used to make decisions that historically have been made by humans, either yourself or someone else, including whether or not you’ll be hired for a particular job, whether you’ll be granted a loan, what scholastic curriculum you will follow and even who you will marry.

The Plan to Control the ‘Useless Masses’

Twitter Feed: Klaus Schwab’s top advisor says advancements in technology will render people useless and worthless.

In another interview, Harari discussed what Schwab refers to as The Fourth Industrial Revolution (read: transhumanism), noting that we’re now learning to “produce bodies and minds” (meaning augmented bodies, and cloud and artificial intelligence-connected minds) and that one of the greatest challenges we face will be what to do with all the people that have become obsolete in the process.

How will unaugmented people find meaning in life when they’re basically “useless, meaningless”? How will they spend their time when there’s no work, no opportunity to move up in some kind of profession? His guess is that the answer will be “a combination of drugs and computer games.” I’ll let you decide if that’s a vision of utopia or hell on earth.

Nothing Will Be Private — Not Even Your Bodily Functions

The WEF’s plan for the IoB even includes biosensors that measure and monitor your biological functioning and emotional states. Already, the U.S. Pentagon and Profusa Inc. have collaborated on the development of a tiny implantable biosensor that detects disease by tracking chemical reactions inside your body.9

For example, it would be able to determine whether you’ve been infected with a virus like SARS-CoV-2 or influenza long before any symptoms emerge. As explained by Defense One, the biosensor consists of two parts:10

“One is a 3mm string of hydrogel, a material whose network of polymer chains is used in some contact lenses and other implants. Inserted under the skin with a syringe, the string includes a specially engineered molecule that sends a fluorescent signal outside of the body when the body begins to fight an infection.

The other part is an electronic component attached to the skin. It sends light through the skin, detects the fluorescent signal and generates another signal that the wearer can send to a doctor, website, etc. It’s like a blood lab on the skin that can pick up the body’s response to illness before the presence of other symptoms, like coughing.”

Now, the sensor allows a person’s biology to be examined at a distance via smartphone connectivity, and Profusa is backed by Google, the largest data mining company in the world.

Knowing that, it’s hard to imagine that your biological data won’t be used to boost Google’s profits and increase government control. While Profusa was expecting to receive approval from the U.S. Food and Drug Administration in 2021, it doesn’t appear to have been approved yet.

Other Monitoring and Tracking Devices in the Pipeline

Another invention that stands poised to track your health is biocompatible near-infrared quantum dot microneedle arrays. As explained in a 2019 Science Translational Medicine article,11 this novel vaccine delivery system is able to “deliver patterns of near-infrared light-emitting microparticles to the skin” that can then be “imaged using modified smartphones.” In short, it would serve as an invisible tattoo of your vaccination record.

Bill Gates has also funded the development of a birth control microchip that can be turned on and off by remote control. The National Post writes:12

“The birth control microchip … would hold nearly two decades worth of a hormone commonly used in contraceptives and dispense 30 micrograms a day … The Bill and Melinda Gates foundation has given more than $4.5 million to MicroCHIPS, Inc., to ‘develop personal system that enables women to regulate their fertility’ …”

In November 2019, Daré Bioscience, a San Diego-based biopharma company, announced13 it had reached an agreement to acquire MicroCHIPS Biotech and would be adding the birth control microchip to its portfolio. Interestingly, back in 2014, MicroCHIPS appeared confident it would be able to get the product to market in 2018, but as of 2022, it’s still in development.

Programmable Digital Currencies Are Next

Countries around the world are now working on a system for a central bank digital currency (CBDC), a fiat currency in digital form that is programmable so that you can only spend your money on certain things or in specific places, as desired by the issuer.

In the video above, WhatsHerFace comments on Canada’s 2021 announcement of its plan for a CBDC that will be universally accessible, even if you don’t have a bank account or a cell phone. What kind of device might fulfill that? An implanted microchip, of course, that has your digital identity and digital wallet on it.

If you’re protesting against what they’re doing, they’ll turn off your chip and you have nothing … It’s total control of the people. ~ Aaron Russo, 2007

In 2007, American business man and film producer Aaron Russo told “Infowars” that the goal of the New World Order was to create “a one world government, where everybody has an RFID chip implanted in them, and all money is to be in those chips.”

“There will be no more cash, and this [information] was given to me straight from Rockefeller himself,” Russo said. “So, they can take out any money they want, any time they want. They say, ‘You owe us this much in taxes,’ and they just take it out of your chip. Total control. And … if you’re protesting against what they’re doing, they’ll turn off your chip and you have nothing … It’s total control of the people.”

Fast-forward to April 2022, and Canada is now permanently enshrining its government-imposed sanctions against protesters in its new budget.14 As you may recall, the Canadian government shut down the bank accounts of participants in the trucker protest against vaccine mandates, and even those who donated as little as $25 to the protest.

Crowdfunding platforms will now be more tightly regulated, and the government is also launching a legislative review of cryptocurrencies. Just imagine the control the Canadian government would have had with a programmable CBDC. They could have prevented the donations from occurring at all, and shut down the account of anyone who even tried to give a few dollars to the freedom movement.

A Carefully Crafted Plan for World Domination

All of this is happening at the same time that the World Health Organization, another deep state technocrat stronghold, is building a global vaccine passport system.15 Once CBDCs and a global vaccine passport system are up and running, it won’t be long before they’re combined into one — likely in the form of an implantable microchip.

We can predict this because they’ve told us that this is the plan. Just look through the WEF’s website descriptions of The Great Reset16 and Fourth Industrial Revolution.17

Read the Rockefeller Foundation’s April 2020 white paper,18 “National COVID-19 Testing Action Plan — Strategic Steps to Reopen Our Workplaces and Our Communities,” which spells out the direction of social control through the implementation of permanent COVID-19 tracking and tracing measures.

Look into the ID2020 Alliance,19 a public-private partnership founded by Bill Gates’ GAVI, The Vaccine Alliance, The Rockefeller Foundation, Microsoft, Accenture and Members in the alliance include the Learning Economy Foundation,21 founded by the United Nations in 2018,22 Facebook, Mastercard, ShareRing, Simprints and others.23

ID2020 began as a digital identity program for Bangladesh, and has since expanded to include “the implementation of digital technologies which tie with the [Learning Economy] Foundation’s vision of a world in which learners can map their educational progress to achieve their academic, employment, and life goals.”24

In the end, everything will be connected to a single implantable device. Right now, it’s a tossup as to whether a vaccine passport or a digital identity platform will be the foundation for what’s to come, but what is certain is that whatever it’s called, it will include your digital identity, vaccination status and other health data, and programmable CBDCs.

Your digital identity, in turn, will include everything else that can be known about you through surveillance via implanted biosensors, your computer, smartphone, GPS, social media, online searches, purchases and spending habits. Imagine having an AI listening, watching and scoring every move you make and every heartbeat, and algorithms deciding what you can and cannot do based on your behavior, expression, social contacts and personal views.

Add to that technologies that can modify your behavior and emotional state with or without your knowledge, which is what the WEF’s 2020 briefing document on the IoB describes.25 It may sound like science fiction, but this is what they intend to do. Every new technology, every new surveillance opportunity they bring forward is to further this aim.

For decades, we’ve embraced technologies with our mind set on convenience and/or safety. That’s always how they rope us in. But we will lose everything worth living for if we continue down this path without foolproof privacy safeguards and personal autonomy rights in place.

Sources and References (Footnotes)

Covid-19: Americas Grand Jury – The People vs. Dr. Anthony Fauci

Covid 19 Americas Grand Jury concerning The People vs. Dr. Anthony Fauci has started. Will be listing their days as they themselves publish them. This is an attempt to help more people find out what is going on. Their homepage:

America’s Grand Jury will provide real-world evidence investigating whether Fauci and these agencies colluded with pharmaceutical companies, mainstream media, and big tech to: 

  1. Falsify evidence to support an allegation of a pandemic in order to incite public panic 
  2. Illegally and unethically suppress early treatment and repurposed drugs in order to promote vaccines 
  3. Justify unlawful lockdowns, mask and vaccine mandates 
  4. Provide fraudulent guidance and misinformation to encourage use of a vaccine known to be unnecessary, ineffective and harmful  
  5. Censor vaccine harms and injuries, and prevent liability for vaccine adverse effects in order to increase profits 

Day 1: On the first day Robert F. Kennedy and Dr. Chris Martensen testified about the crimes against humanity concerning the Covid-19 ‘pandemic’ fraud.

You can listen to day 1 from here.

View the evidence from here.

To understand the gravity of the situation you can access Robert F. Kennedy’s ebook The Real Anthony Fauci Bill Gates, Big Pharma and the Global War on Democracy and Public Health (on this other Swedish blog go to the second entry, click on ‘ladda ner’ (it means download) next to the words: real fauci).

Day 2: (awaiting their publication)

Please help share this information worldwide!

©Philippa Göranson

You might also be interested in Grand Jury Corona Investigative Committee

Grand Jury Corona Investigative Committee has started

YouTube quickly deleted the channel Grand Jury concerning the Corona Investigative Committee findings. The Corona Investigative Committee has its own channel on and has also created a special webpage Grand Jury that links to their own page. You can enter Grand Jury hearings from here.

YouTube plockade snabbt bort kanalen Grand Jury där man har kunnat se det första avsnittet i Corona Investigative Committee Grand Jury hearing. Corona Investigative Committee har en egen kanal på och man har skapat en egen Grand Jury hemsida som länkar dit.

Please help share this information.

Phase 1:

Day 1 – 2022-02-05 Introduction

Day 2 – 12. Feb: The general historical and geopolitical backdrop to all of this

Day 3 – 13. Feb: PCR-Test

Day 4 – 19. Feb: Injections and Psychological Warfare

Day 5 – 20. Feb: Financial Destruction

Day 6 – 26. Feb: Eugenics + closing arguments and outlook

Phase 2:

Day 7 19 May Psychology and Propaganda

Day 8 9 June Closing Arguments

©Philippa Göranson


If you prefer a pdf of the evidence from the Grand Jury Corona Investigative Committee download it from here.

Interview Reiner Fuellmich and Maria Zee Zeemedia – a phase 2 of the Grand Jury Corona Investigative Committee is coming but no exact date yet. More to come.

You might also be interested in the Americas Grand Jury – The People vs. Dr. Anthony Fauci

Crimes Against Humanity Tour – April 23rd – June 19th, 2022 – A cross-examination of the global pandemic, the global reset, and humanity’s path to a Great Awakening Reiner Fuellmich, Dr. Richard Flemming, Dr. Judy Mikowits, and Patrick Wood.

Reiner Fuellmich speech from The Crimes Against Humanity Tour 2022.

Dr. Richard Flemming and more about problems Crimes Against Humanity Tour 2022. The most problematic is that they explain Reiner Fuellmich has been asked to lead the criminal cases concerning COVID19 and Fuellmich has declined according to Dr. Richard Flemming. This is really surprising and shocking since Reiner Fuellmich has given a lot of speeches on Crimes Against Humanity and COVID19.

Reiner Fuellmich, Judy Mikovits, and Patrick Wood on Telegram in response to the disruption concerning the Crimes Against Humanity Tour 2022 in the USA:

”Judy Mikovits, Reiner Fuellmich & Patrick Wood Withdraw From The Crimes Against Humanity Tour USA, As Of June 1, 2022

For the last several weeks, Patrick Wood, Dr. Judy Mikovits and Dr. Reiner Fuellmich have been traveling and speaking at the Crimes Against Humanity Tour USA.

Please be advised that because of irreconcilable conflicts of interest recently discovered, we have voluntarily withdrawn from the Tour as of June 1, 2022.

The three of us remain committed to the message of crimes against humanity, and we will continue to work together to get our message out to the world.

While we regret the significant effort put into promoting the CAH Tour USA, it has served to cement new and more solid relationships and it has strengthened our resolve to move forward together.

In the past several weeks, we have had many media interviews and video recordings that are now circulating on the Internet. This information is all good, accurate and suitable for continued sharing.

Again, looking to the future, we anticipate appearing together on-stage as well as at media events and interviews.

Patrick Wood, Dr. Judy Mikovits, Dr. Reiner Fuellmich”

Original reference:

Twitter policy misinformation concerning COVID19. Almost everything the Corona Investigative Committee is exposing goes against these new Twitter rules. Elon Musk will be buying Twitter and there is a fear the narrative might change if he lets freedom of speech rule. Make your own mind up on this. This is what Twitter will turn into in June 2022 as far as we know. And other big tech social media platforms have similar ideals. This Twitter policy might change in the future. I find it important to see the details of the narrative big tech is trying to suppress.

Wikipedia Easy Read has an entry concerning lawyer Reiner Fuellmich and it is surprising they are telling the truth so far. I read this latest on June 8th, 2022. Noting the date in case the Wikipedia entry is changed further on. This is what is being stated so far:

Reiner Fuellmich (1958Bremen) is a German lawyer and spokesman for the Stiftung Corona Ausschuss, a non-governmental investigative committee based in Germany. He also played an important role in the Volkswagen emissions scandal and successfully sued Deutsche Bank, where he previously worked. In 2020, Fuellmich and his colleagues began documenting violations of law, medical malpractice and scientific fraud, in connection with the COVID-19 scandal.[1]

Biography[change | change source]

Fuellmich studied law at the University of Göttingen and as an exchange student at the University of California in Los Angeles. He then worked from 1985 to 2001 at the research centre for medical and pharmaceutical law as a research assistant at the chair of Erwin Deutsch at the law faculty of the University of Göttingen, where he also obtained his doctorate. During this time he was also part of the ethics committees of the University Hospitals of Göttingen and Hanover.[1] He also held positions in corporate banking at Deutsche Bank, first as a trainee in Germany from 1990 and then in Japan until 1992. In 1993 he founded his own law firm. He is licensed to practice law in California and is a member of the German-American and German-Japanese bar associations.[2] In 2009, Fuellmich’s law firm was ranked among the top 20 law firms for investor protection in Germany,[3] especially since 1996 as a specialist for injured parties of so-called junk real estate.[4]

Corona[change | change source]

Together with internationally connected lawyers, he offers companies the opportunity to join a class action lawsuit in the United States to recover damages caused by mismanagement based on Christian Drosten‘s faulty PCR-test.[5][6]

References[change | change source]

  1. ↑ Jump up to:1.0 1.1 ”About”Corona Investigative Committee.
  2.  ”Dr. Reiner Fuellmich”Rechtsanwaltskanzlei Dr. Fuellmich (in German).
  3.  ”Kanzlei Dr. Fuellmich & Associates gehört zu den Top-20”faktor (in German).
  4.  ”REPORT MAINZ fragt Dr. Reiner Fuellmich, Rechtsanwalt”ARD (in German).
  5.  ”Corona Schadensersatzklage” (in German).
  6.  Pieter Borger; et al. ”External peer review of the RTPCR test to detect SARS-CoV-2 reveals 10 major scientific flaws at the molecular and methodological level: consequences for false positive results”.” Ref:, 2022-06-08

Patient förvägrades receptförnyelse för att patienten meddelat att man inte velat ta experimentellt coronavaccin

Läst om ett hemskt exempel genom Facebook där en MS patient på en vårdcentral förvägrats receptförnyelse på grund av att MS patienten inte velat ta coronavaccinet.

För det första finns ingen tvångsvaccinering i Sverige eller i Europa gällande coronavaccinering: ”Den 27 januari 2021 undertecknade Europarådet resolution 2361. Där påbjuds, i punkt 7.3, att alla 47 medlemsstaterna säkerställer att medborgarna informeras om att covid 19-vaccinationer inte är obligatoriska och att ingen på något sätt är pressad att vaccinera sig, om personen inte själv vill göra det. I samma punkt står också det kanske ännu viktigare: ”Ingen får diskrimineras för att inte ha vaccinerat sig på grund av möjliga hälsorisker, eller för att personen helt enkelt inte vill bli vaccinerad”. (Källa: Council of Europe: Resolution 2361 (2021).)”

Ingen inom öppenvården för påtvingas kroppsligt ingrepp. Att ta emot ett vaccin ingår i definitionen av ett kroppsligt ingrepp. Den svenska grundlagen skyddar befolkningen mot kroppsligt ingrepp.

Den svenska grundlagen Regeringsformen 2 kap. Grundläggande fri- och rättigheter stycket om Kroppslig integritet och rörelsefrihet 5 § – 6 § kungör följande:

”Kroppslig integritet och rörelsefrihet

5 § Var och en är skyddad mot kroppsstraff. Ingen får heller utsättas för tortyr eller för medicinsk påverkan i syfte att framtvinga eller hindra yttranden. Lag (2010:1408).

6 § Var och en är gentemot det allmänna skyddad mot påtvingat kroppsligt ingrepp även i andra fall än som avses i 4 och 5 §. Var och en är dessutom skyddad mot kroppsvisitation, husrannsakan och liknande intrång samt mot undersökning av brev eller annan förtrolig försändelse och mot hemlig avlyssning eller upptagning av telefonsamtal eller annat förtroligt meddelande.

Utöver vad som föreskrivs i första stycket är var och en gentemot det allmänna skyddad mot betydande intrång i den personliga integriteten, om det sker utan samtycke och innebär övervakning eller kartläggning av den enskildes personliga förhållanden. Lag (2010:1408).”

När man hamnar med problem med en vårdpersonal på en vårdenhet är man rekommenderad att i första hand ta kontakt med verksamhetsansvarige på den enheten för att reda ut problemet. Den verksamhetsansvarige kan hjälpa till med byte av vårdpersonal inom en vårdenhet. Som patient kan man också kontakta Patientnämnden som ska arbeta för att underlätta kommunikation vid problem. Om man har problem med receptförnyelse kan man även vända sig till aktörer inom digifysiska vårdval som erbjuder receptförnyelse.

I det här fallet hamnar man även i frågan om man ska anmäla vårdpersonalen för medicinsk påverkan av experimentell behandling som vägrat skriva ut läkemedel för en livshotande diagnos på grund av att patienten inte velat ta experimentellt coronavaccin. Beroende på vilken diagnos man har kan man börja med att kontakta patientförening för sitt diagnosområde för att få råd om hur man ska göra och hur man kan gå vidare om någon annan råkar ut för något liknande som är helt olagligt. Att inte skriva ut läkemedel till en patient med en kronisk livshotande diagnos bör väl minst sagt klassiciferas som vårdskada med uppsåt (eller möjlig vårdskada med uppsåt – i juridiska sammanhang kan motivet till en handling vara vägledande och situationen behöver bedömas som ett medicinskt övergrepp).

Kapitel 3 i patientsäkerhetslagen Vårdgivarens skyldighet att bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete meddelar i 2 § och 3 § att vården har skyldighet att motverka uppkomst av vårdskador:

”2 § Vårdgivaren ska vidta de åtgärder som behövs för att förebygga att patienter drabbas av vårdskador. För åtgärder som inte kan vidtas omedelbart ska en tidsplan upprättas.

3 § Vårdgivaren ska utreda händelser i verksamheten som har medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada. Syftet med utredningen ska vara att

1. så långt som möjligt klarlägga händelseförloppet och vilka faktorer som har påverkat det, samt

2. ge underlag för beslut om åtgärder som ska ha till ändamål att hindra att liknande händelser inträffar på nytt, eller att begränsa effekterna av sådana händelser om de inte helt går att förhindra.”

Om inte en patientförening kan hjälpa till kan man även kontakta Centrum för rättvisa. Centrum för rättvisa driver även patienträttighetsfall vid problem med hälso- och sjukvården.

De övergrepp och orättvisor som sker i corona’vaccinets’ namn – kommer det gå att skipa rättvisa om dem eller inte? Att diskutera säkerhetsaspekter och rättighetsaspekter utifrån experimentella corona’vaccin’ handlar inte om att vara emot vaccin generellt sett.

Denna inledande fas i coroanvaccinering i världen utgår från coronavaccin som fortfarande är i forsknings- och utvecklingsfaser. De första kliniska studierna är inte klara förrän i vissa fall 2022 och i andra fall gällande coronavaccinen 2023. Det handlar dessutom om de första etapperna i forsknings- och utvecklingsfaserna. Det tar i vanliga fall flera år att utveckla säkrare vaccin. Idag relaterar många till Nürnbergkodens olika punkter om att ingen får mot sin vilja dras in i experimentell klinisk forskning. Wikipedias svenska översättning av Nürnbergkodens tio punkter är (och uppenbarligen behöver vårdpersonal fortfarande informeras om dessa):

De tio punkterna i Nürnbergkonventionen:

  1. Individens frivilliga samtycke krävs.
  2. Experimentet skall ge resultat av nytta för samhället och vara noga planerat.
  3. Experimentet skall baseras på resultaten av experiment på djur och på etablerad medicinsk kunskap.
  4. Experimentet skall vara upplagt för att förhindra onödiga fysiska och mentala plågor och skador.
  5. Inga experiment skall utföras om anledningen att tro att död eller skador som ger men för livet kan inträffa.
  6. Riskerna får aldrig vara större än den potentiella nyttan för mänskligheten
  7. Noggranna förberedelser skall vara gjorda för att undvika även osannolika risker.
  8. Experimentet skall genomföras av endast vetenskapligt kvalificerade personer.
  9. Under utförandet av experimentet skall individen ha möjlighet avbryta experimentet.
  10. Experimentledaren måste avbryta experimentet omedelbart om risker för försökspersonens hälsa föreligger

Det som sker idag i och med coroanvaccinering är att historiskt sett har man aldrig sett så många dödsfall av en massvaccinationskampanj som sker idag. I vanliga fall med den dödsstatistik som redan finns världsligt sett hade massvaccinering med experimentella vaccin avbrutits för länge sedan.

Avbryt vårdbesöket direkt om vårdpersonal försöker påverka eller agerar hotfullt.

Det finns ett läkarteam, Bota Sverige, som far runt i Sverige som utmanar det officiella narrativet om coronapandemin och som informerar om riskerna med coronavaccinen. Den ena läkaren har riktat sig till flera olika svenska myndigheter om att coronavaccineringen behöver avbrytas och att det saknas etikprövning för vaccinationskampanjen som sker. Bota Sverige får inga svar på sina meddelanden varpå man kommit fram till att Sverige är att ses som en mjuk diktatur. (kommer tillägg nedan – Bota Sverige har fått goddag yxskaft svar av E-hälsomyndigheten hittills)

Exempel på meddelande Bota Sverige skickat som blivit obesvarat:

”E-brev skickat 2021-07-24 enligt nedan. Till registrator vid respektive myndighet/förvaltning: Jag begär att denna handling registreras i laga ordning och att registrator skickar kopia på dagboksbladet i ärendet.


Energi- och digitaliseringsminister Anders Ygeman


Myndigheten för digital förvaltning

Integritetsskyddsmyndigheten (tidigare Datainspektionen)


Statens medicinsk-etiska råd


Jag har fått ett meddelande i min elektroniska brevlåda Kivra om hur man kan ansöka om Covidbeviset, var god se bifogade skärmdumpar. Som jag och andra med mig påpekat i ett brev daterat 1 juli 2021 till bland andra Folkhälsomyndigheten och Sveriges 21 regioner, så bedömer vi att ett digitalt vaccinationspass strider mot grundlagen, diskrimineringslagen, GDPR och EURS (Europeiska Unionens rättighetsstadga).

Ett digitalt vaccinationspass är ingången till ett apartheidsystem där den del av befolkningen som av olika skäl inte vill, eller kan, ta injektionen kommer att exkluderas från delar av samhällsservicen.

Enligt Europarådet får man inte diskriminera människor beroende på om de väljer att ta, eller inte ta, injektionen.

Jag begär att Covidbevisen tas ur bruk i Sverige omgående och att all form av uppmuntran och information till befolkningen att registrera den här typen av hälsoinformation i ett digitalt system, upphör snarast.

Utöver detta bedömer jag och andra med mig att Covidinjektionerna är olagliga i Sverige, eftersom det pågår en kombinerad fas 3 och fas 4 av en läkemedelsprövning gentemot stora delar av befolkningen, utan att man har ansökt om etikprövning för detta. Var god se Lag (2003:460) om etikprövning som avser forskning på människor samt Helsingforsdeklarationen. Helsingforsdeklarationen är en vidareutveckling av Nürnbergkoden, som i sin tur togs fram efter Nürnbergrättegångarna med tanke på de oetiska medicinska experiment som utfördes mot judar under Nazityskland.


Hanna Åsberg

Leg. läkare, specialist i allmänmedicin

Tel 070-9394563″

Svar på detta brev Bota Sverige fått av E-hälsomyndigheten:


Tack för ditt brev.

EU:s digitala covidbevis syftar till att underlätta vid resor och är ett led i att möjliggöra ökad rörlighet i samband med covid-19-pandemin. Covidbevis regleras i EU-förordningarna (EU) 2021/953 och (EU) 2021/954 med kompletterande bestämmelser i den svenska förordningen om digitala covidbevis (2021:708). Nämnda förordningar reglerar tre typer av bevis; för vaccination, för negativt testresultat och för tillfrisknande. Därmed omfattas inte enbart personer som har vaccinerats.

Vänliga hälsningar

Erika Burlin Hellman”

”Hej Hanna,
Tack för ditt mejl med synpunkter på covidbevis.

Merparten av dina uppmaningar ligger utanför E-hälsomyndighetens mandat och ansvarsområde. Av den anledningen avstår vi från att kommentera eller besvara dessa delar.

Vad gäller GDPR så har vi i EU-samarbetet, och från Sveriges sida, varit mycket noga med att tillämpningen av EU-förordningen för covidbevisen ska vara i enlighet med Dataskyddsförordningen.
Med vänlig hälsning,

©Philippa Göranson, 2021-08-04

Jag rekommenderar att man läser tilläggsinformation som tillkommit!

Tillägg: Får mer information löpande under dagen: vårdpersonalen hade ”ställt behovet av bromsmedicin mot kravet att vaxxa sig”, vilket gjort att patienten känt sig ”tvungen” att ta första injektionen! Om man bedömer situationen har vårdpersonalen agerat helt galet åt båda hållen. Ingen patient med en livshotande kronisk sjukdom där det finns bromsmediciner får förvägras sina bromsmediciner under några omständigheter. Ingen patient får påtvingas eller bli föremål för påtryckningar om att ta någon form av experimentell behandling. Jag har delat information till den anhörige som berättat om fallet på Facebook om var man kan vända sig för att få hjälp.

Ytterligare tillägg: Lyssnade till ytterligare föredrag av Dr. Hanna Åsberg från Bota Sverige som är på Sverigeturné. Hon menar att det saknas etikprövning för de coronavaccin som ges till befolkningen i stort och att massvaccinationen är att ses som olaglig (hon är upprörd över att det som sker är brottsligt). Eftersom det som sker i dag är klinisk studie ska för det första människor som väljer att ta coronavaccin få rätt information om detta innan de vaccinerar sig. Man ska få information om risker innan man går med på att delta/ta experimentellt coronavaccin. Det är vad man enligt bioetiska krav ska göra och denna information saknas på sidan

Sidan ger information om vad de olika faserna av kliniska studier handlar om – och eftersom Sverige idag genomför massvaccination som fortfarande är inom fas 3 och fas 4 är frågan om vaccinationskampanjen är att ses som korrekt godkänd enligt kraven på det eller inte.

”Den kliniska studiens olika faser

En klinisk studie genomförs i enlighet med ett i förväg bestämt studieprotokoll. En studie kan pågå från några veckor och upp till ett år eller längre beroende på frågeställning, sjukdom och behandlingens art. Resultaten från kliniska studier utgör en viktig del av den dokumentation som krävs för att få ett läkemedel godkänt för försäljning och är ofta ett krav för att en medicinteknisk produkt ska kunna CE-märkas och komma ut på marknaden. Det ställs också ofta krav på att bolag eller forskare genomför studier av ett läkemedels säkerhet även efter ett godkännande.

Beskrivningen av de olika faserna i en klinisk studie gäller framförallt för interventionsstudier med läkemedel.

Fas 1

I fas 1 använder man sig ofta av friska studiedeltagare, cirka 20-80 individer som vanligtvis är män, för att studera läkemedlets säkerhet. Man undersöker eventuella biverkningar, hur kroppen bryter ner och gör sig av med en substans och vilka farmakologiska egenskaper en substans har. I fas 1 börjar man testa en mycket låg dos av en substans för att successivt öka dosen. Mellan varje ökning sker en omfattande utvärdering av säkerheten.

Fas 2

Till fas 2 rekryteras studiedeltagare med den sjukdom eller det tillstånd man vill behandla. Antalet studiedeltagare är fortfarande begränsat och man vill ha en så homogen patientgrupp som möjligt. I fas 2 får man en första uppfattning om behandlingens effekt vid en viss sjukdom och vilken dos som är optimal. Den nya behandlingen jämförs med befintlig behandling eller placebo och man får ytterligare information om en substans säkerhet och eventuella biverkningar.

Fas 3

I fas 3 studerar man stora patientgrupper, mellan 200 och 3000 individer eller ännu fler, för att bekräfta en behandlings effekt och säkerhet i jämförelse med standardbehandling eller placebo under en längre tidsperiod. Den dos som används är den som man i tidigare fas funnit vara mest lämplig. Patientgrupperna ska, så långt det är möjligt, likna den grupp som den färdiga behandlingen ska användas på (exempelvis avseende kön, vikt och ålder). Man gör även så kallade interaktionsstudier där man tittar på hur patienter som står på en annan samtidig behandling reagerar på den aktuella substansen.

Om fas 3-studierna är lyckade kan man ansöka hos Läkemedelsverket om att få behandlingen godkänd.

Fas 4

När produkten kommit ut på marknaden görs stora studier för att kartlägga ovanliga biverkningar och övervaka behandlingens säkerhet, effektivitet och optimala användningsområde.” ger information för den som kan tänka sig att ingå i en klinisk studie kommer här nedan. För den som vaccinterat sig redan tänk på att man idag bara får en hälsodeklaration att fylla i. Man får ingen information om att man ingår i en klinisk studie. Man får ingen information om vad kriterier eller krav på informerat samtycke innebär i sammanhanget i vården idag. Det faktum att man inte får någon information bekräftar bara ytterligare hur illa ställt det är med patientlagen kapitel 3 som förmedlar att man som patient alltid ska få information om behandling, det förväntade behandlingsförloppet, väsentliga risker för komplikationer och biverkningar, eftervård. Ingen information om vad patientlagen handlar om ges i vården heller.

”Vad innebär det att vara med i en klinisk studie?

Det är frivilligt att delta i en klinisk studie. Innan man tackar ja har man rätt till att få både muntlig och skriftlig information om den planerade studien. Man får till exempel information om:

  • syftet med forskningen
  • vilka behandlingar som ska ges och vilka extra undersökningar som behöver göras
  • hur lång tid det kommer att ta
  • om det finns några restriktioner vad gäller livsstil
  • hur personuppgifter hanteras och bevaras”.

Om man väljer att avbryta (i fallet om experimentella coroanvaccin inte ta uppföljningsdos/doser) har man rätt att avbryta sin medverkan utan att förklara varför. Har man biverkningar av behandlingen ska man rapportera in dessa till vårdpersonal eller direkt till Läkemedelsverket. Om man avbryter ska man i normala fall erbjudas en avslutande undersökning. Får allmänheten information om att anmäla biverkningar när de kommer till vården för att ta emot coronavaccin?

Svenskar föredrar ofta information på svenska. Sven-Erik Nordin har gjort svenska medicinska förklaringar om några av de allvarliga biverkningarna av experimentella coronavaccin. Han har fått informationen av den amerikanske läkaren Dr. Bryan Ardis inom en hearing om coronapandemin med avdokaten Reiner Fuellmich. Gå in på denna blogg, ”Uppgifter om Covid och ‘vaccinerna’ av Dr Bryan Ardis” och skrolla till listan där man får en förklaring på vad de olika allvarliga biverkningarna av experimentella coronavaccin kan handla om i praktiken. Man kan se det som en övning i hälsolitteraticitet. I Sven-Erik Nordins blogg finns även länk till denna hearing med advokat Reiner Fuellmich som är viktig att lyssna till för den som vill förstå lite mer om bakgrunden och syftet med coronapandemin som rullat ut i världen.

Till eftertanke (inklipp från Patientmakt Facebook sida):

”Styrelsemedlem ur Picker Institute gick ut med en studie 2010, ”Towards the emancipation of patients”, om att patientorganisationer behöver radikaliseras och bli bättre på att gå i opposition om felaktiga sakförhållanden i den egna samtiden. Studien menar att behovet av mer radikala patientaktivister behöver uppstå. Man ser dessa röster idag mest genom privatpersoner som engagerarar sig som delar information för att man är upprörd över hur det grönapasset gör coronavaccinering tvingande på sätt som erfars som oetiskt. Tyst om informerat samtycke/coronavaccin patientorganisationer… tolkning av problemet kan vara bindningar och beroende av bidrag från läkemedelsindustrin och statliga bidrag. Det värsta med vad som sker nu i historisk belysning är att patientorganisationer började formas efter andra världskriget och de medicinska experiment som utfördes på judar i koncentrationslägren. Efter andra världskriget plockades den Hippokratiska eden fram igen och man tog tag i den medicin etiska frågan om att ingen får tvingas in i ett medicinskt experiment eller klinisk studie med påtryckningsmedel. Förutsättningarna för frivilligt samtycke skapades utifrån krisen av andra världskriget. I ett senare skede tillkom förutsättningarna för informerat samtycke och att man måste ges korrekt information. Frågan på Patientmakt/Patient CV Twitter: ”Är några patientorganisationer – inhemska eller internationella sammanslutningar – involverade på något sätt i patientsäkerhetsriskerna med coronavaccin – följer officiella patientorganisationer bara offentlig information – det verkar som man får förlita sig på aktivister.” 2021-06-29 För att sätta frågan mer i relief exemplifierar jag med läkaren Sam White som velat utgå från förutsättningar om informerat samtycke i vården om coronavaccin gentemot patienter men som stängts av från sin tjänst för att han försökt göra det. Dr Sam White är inte den enda läkaren som råkat illa ut för att han försökt utgå från det som är medicinetiskt korrekt i frågan om coronavaccin och informerat samtycke. Sam White förtydligar att informerat samtycke i frågan om coronavaccin ska innebära att den enskilde får information om fördelar, risker och att man ska ge information om andra behandlingsalternativ av COVID19 innan man tar emot vaccinet – om man går med på det. Genom svenska sociala medier delningar ser jag att människor delar bilder på den hälsodeklaration man fyller i inför coronavaccin i den svenska vården – det har inget med informerat samtycke att göra. Coronavaccineringen som rullats ut är fas 3 och fas 4 i forsknings och utvecklingsstadiet. Det är likvärdigt med att ingå i klinisk studie som ska innebära uppföljning. Patientorganisationer har kunskap om vad som ska gälla för patienter som väljer att ingå i kliniska studier om andra sjukdomar och läkemedelsutveckling. Patientorganisationer kan inte i efterhand påstå att de inte vet vad som gäller. Utifrån granskningar på Twitter kan jag inte se att ens de stora europeiska patientorganisationerna skriver om vad förutsättningarna för informerat samtycke och coronavaccin och att man ska förstå att det som sker nu är att vara inbegripen i klinsk studie. Det finns ett I-Consent (finansieras med H2020 medel) Twitter konto (@ICONSENTEU) som explicit handlar om informerat samtycke. Under coronakrisen har I-Consent inte skrivit något om informerat samtycke och coronavaccin, inte ens utifrån de målgrupper de värnar om. I-Consent har som utgångspunkt genus, ålder och utsatta grupper i samhället. I-Consent har delat information om informerat samtycke utifrån dessa grupper under coronakrisen men kopplar inte till frågan om coronavaccin för dessa målgrupper. I-Consent har under coronakrisen delat information som problematiserar frågan om informerat samtycke och lyfter fram att patienter behöver ha tillgång till alternativ information inför informerat samtycke. Att bara utgå från vad vårdpersonal får ge för information räcker inte. Det är i alla fall ett steg framåt från I-Consent.” 2021-07-31

Referenstext om patientinflytande som tagit upp frågan om brister som identifierats om patientorganisationer: Patientinflytande lever inte av sig själv

I-Consent referens: “Premature consent and patient duties”, new i-CONSENT publication”

I-Consent referens: The i-CONSENT Project publishes its final product: “Guidelines for tailoring the informed consent process in clinical studies”

Referens om Dr. Sam White: Take Back Control

Referens där Dr. Sam White intervjuas i frågan om brister med informerat samtycke och coronavaccinering: Doctors For Covid Ethics Symposium DAY 1 ”If we can face it, we can fix it!“

Fler viktiga frågor:

Är det fortfarande lönt att försvara patientlagen i dess nuvarande form när man inför coronavaccin kampanj i Sverige inte ens kunnat leva upp till informationskrav i Kap 3. inför experimentellt vaccin där man ska informeras om att man ingår i en klinisk studie av nödgodkända vaccin där det krävs frivilligt och informerat samtycke. Att bryta mot det bryter mot Nurnbergkonventionen om experiment på människor. Coronakrisen har om något visat på behovet av en patienträttighetslag med utkrävbara krav och rättigheter för allmänheten. Det som sker i dag i och med coronavaccin är att allmänheten manipuleras. Regioner går ut med felaktig information till allmänheten när man påstår att coronavaccinen i nuvarande form är godkända läkemedel/vaccin. De är endast nödgodkända/villkorligt godkända. I ljuset av vad som framkommit under coronakrisen – och tänk tillbaka på Coronakommissionens slutsatser och glöm in visselblåsaren Dr. Jon Tallinger om vanvården mot de äldre på äldreboenden som medvetet fick felaktig vård eller ingen vård alls (människor har kallat det för försök till folkmord). Betänk mediesituationen om den information allmänheten har rätt till som man inte meddelar. Betänk de alternativa röster som ger korrekt information som kapas sina sociala medier konton eller som självmant tystar sig själva för att de skrämts till tystnad. Covidbeviset/grönapasset ger förutsättningar för både övervakning och olika värdering av människor i samhället. Coronakrisen är ett informations- och propagandakrig. Mänskliga rättigheter är satta på undantag under coronakrisen (coronakrisen behöver ses mer som en samhällskris än en hälsokris). Om man ska titta lite allvarligare på det som sker finns en uppställning om vad för stat eller globalt tillstånd vi befinner oss i. Jacob Nordangård sammanfattar kriterier för vad en fascistisk stat är i sin bok Rockefeller en klimatsmart historia (2020):

  • massövervakning
  • oetiska experiment på människor
  • social ingenjörskonst
  • påtvingad konformitet
  • propaganda och censur
  • ‘välvillig’ diktatur
  • (förebyggande) polisbevakning
  • olika värdering av människor
  • relativa mänskliga rättigheter
  • och t o m aktiv dödshjälp för de förväntade kriserna i vår ohållbara värld

Propagandaexpert Piers Robinson: Covid är en global propagandaoperation

©Philippa Göranson


Patientens röst inte patientmaktstark nog

Facebook grupp: Bota Sveriges Norrlandsturné med Dr Hanna Åsberg


MeWe sida Bota Sverige

Telegram Bota Sverige Bota Sverige

Bloggen Prickiga Huset (skrivs av en pensionerad läkarsekreterare) om de oförätter som begås utifrån coronavaccin: ”Det borde vid det här laget finnas tillräckligt med material för en anmälan om överlagt mord utfört av den högsta ledningen inom Regeringen, FHM, LMV och Socialstyrelsen.” För hela texten: ”VÄRLDSNYHET: Vaxxet kan ge upphov till prioner”

För den som vill läsa hela Europarådets Resolution 2361 ”Covid-19 vaccines: ethical, legal and practical considerations” och kunna jämföra hur bra eller illa man lever upp till den. Redan utifrån vad som sker som tvingande moment och avslöjanden i alternativ media om sakförhållanden kan man undra varför det politiska etablissemanget ute i världen plötsligt inte kan läsa eller tänka sig för.

Julia Caesar (pseudonym, f.d. journalist på Dagens Nyheter, idag pensionär) blogg skriver om de problem som också informeras om under Bota Sverige föredragsturné:

Humanism och kunskap skriver kritisk debatt om vad som sker i coronavirusets namn:

Forskningsetikens början

Det är inte bara advokat Reiner Fuellmich som kopplar frågan om Nurnbergkonventionen till vad som sker idag i och med coroanvaccin kampanjen. I England går advokat Anna de Bruisseret ut i samma ärende om att det som sker idag är olagligt i och med att man rullar ut en fas 3 studie på allmänheten utan att de som tar corona’vaccin’ inte har korrekt möjlighet till informerat samtycke. Anna de Bruisseret belyser även att möjligheterna för allmänheten att relatera till substanserna i ‘vaccinen’ är orättvis och man vet för lite om kropplingen till vad som kan ske i kroppen.

Freedom Alliance har skapat en checklista som definieras som form inför informerat samtycke. Det handlar om saker man enligt dem också behöver betänka förutom kliniska aspekter inför informerat samtycke av experimentellt corona’vaccin’. Utifrån hur Freedom Alliance beskriver kan man se det som en form av holistisk hälsolitteraticitet i enlighet med WHO definition av det. COVID-19 Vaccine Informed Consent Check List.

Ann-Cathrin Engwall, immunolog och doktor i molekyär cellbiologi som arbetat med vaccintillverkning kallar de nuvarnade corona’vaccinen’ för prevaccin. Vad hon menar med det kan man höra i Folkets Radio program ”Barnen, sprutan och den påsstådda nyttan”.


Bota Sverige hemsida

Centrum för Rättvisa hemsida

Göteborgs Posten, ”Ingen får tvingas vaccinera sig”, 2021-02-16 – Studiedeltagare

Sveriges Riksdag, Kungörelse (1974:152 om beslutad ny regeringsform

Sveriges Riksdag, Patientsäkerhetslag (2010:659)

Sveriges Riksdag, Patientlagen (2014:821)

Wikipedia, Nürnbergkonventionen

Den svenska strålningsrörelsens kamp mot ökad strålningsrelaterad ohälsa och striden mot opålitlig svensk medie-, myndighets- och företagsutövning

Hälsa är inte en tillräckligt stark mänsklig-, miljö- eller djurrättslig rättighet ur samhällssynpunkt. Det finns många olika perspektiv att ifrågasätta ökad ohälsa utifrån. Strålningsperspektivet är ett av de mer osynliga men mer påtagliga sådana. Ökad strålning i samhället är ytterligare ett incitament varför man behöver söka förklaringar till ökad sjukdomsfrekvens i samröre med andra kända riskfaktorer.

Strålningsrisk är en rättsosäker utgångspunkt för många patienter. Det tar dessutom ofta flera år innan man kopplar ihop sjukdomserfarenhet utifrån utsatthet av strålningsmiljöer. Sverige saknar konsekvent insamling av ohälsodata relaterad till kronisk lågfrekvent strålning i enlighet med Europarådets resolution 1815. Den insamling som sker idag i Sverige sker genom frivilligorganisationer, privatpersoner och aktionsgrupper i sociala medier.  

Får patienter i vården rätt information om hur hantera strålningsrisker utifrån föremål som avger lågfrekvent kronisk strålning? Av alla som drabbas av strålningsrisker – vem är egentligen mest utsatt?

Kan man börja överge idén om psykosomatiska sjukdomar i flertalet fall om man utgår från vad den oberoende strålningsforskningen om hälsorisker visar? Andelen fall av sömnlöshet, oro, stress, ångest, depressioner och huvudvärk ökade kraftigt i Sverige i och med utbyggnaden av GSM från 1997. Det är även från den tidpunkten långtidssjukskrivningar börjar öka kraftigt. I Socialstyrelsens rapporter syns att den psykiska ohälsan hela tiden försämras i takt med ökningen av mobiltelefonin. 2021 kom den sista delen i God och nära vårdutredningarna; SOU 2021:6 God och Nära Vård Rätt stöd till psykisk hälsa. Frågan är om man verkligen gått rätt väg i denna fråga. Frågan behöver vändas ut mot samhället och ett ifrågasättande av den industrialiserade samhällssynen på hälsa-ohälsa stället. Definitionen av ”ökad psykisk ohälsa” i samhället behöver klarläggas från helt andra kriterier än de sedvanliga där strålningsproblematiken räknas in. Frågan är bara hur lång tid det kommer att ta eftersom Strålsäkerhetsmyndigheten går i förnekelse om hälsorisker utifrån långvarig utsatthet för strålningsrisker. I Bilaga 2 ”Rapport av Regleringsbrevsuppdrag Nationell kompetens inom strålskyddsområdet” konstateras att få anställda hos Strålskyddsmyndigheten har spetskunskap om strålskydd på hög internationell nivå (särskilt viktigt är strålskyddsfilosofi, strålningsfysik, strålningsmätning, doimetri, riskbedömning och strålningsbiologi), att personalens kunskaper minskat över tid, Strålskyddsmyndigheten saknar medicinsk kompetens inom strålskyddsområdet liksom kunskap i strålskyddsepidemiologi. 

Sverige har inget gränsvärde gällande strålning utan man har antagit ett referensvärde. Ett referensvärde är en rekommenderad högsta nivå. Referensvärdet Sverige antagit ger inget skydd mot långvarig exponering, dvs. det skyddar inte mot cancer utan referensvärdet skyddar bara mot akuta skador (stötar, brännskador, förhöjd vävnadstemperatur) enligt Elöverkänsligas Forum. Strålningsdebatten ur hälsosynpunkt handlar just om bristen att på samhällsnivå förstå att långvarig låggradig strålning ger upphov till en mängd sjukdomar och symtom förutom att det även kan leda till ökad elöverkänslighet i befolkningen i stort. 

”Det finns inga biologiska säkerhetsvärden, inga hygieniska gränsvärden överhuvudtaget. Det som finns är endast tekniska rekommendationer. Dessa tekniska rekommendationer har man etablerat på vätskefyllda plastdockor som har fått ringa ett på samtal på 6, 10 eller 30 minuters längd, en enda gång i plastdockans liv, i en total strålningsfri miljö. Sedan har man räknat ut ett förmodat uppvärmningsvärde på vävnader. Vem använder en mobiltelefon och använder den maximalt 30 minuter och aldrig igen? Dessa tester har med andra ord ingenting med det levande livet att göra. Vi måste ha biologiska, hygieniska gränsvärden.” (”Docent Olle Johansson om 5G och dess konsekvenser”,

Kapitel 1 i 1 § paragraf 1 i miljöbalken förvandlas till ett dåligt skämt utifrån vad strålningsrörelsen propagerar för i termer av bevarad hälsa: ”miljöbalken skall tillämpas så att människors hälsa och miljön skyddar mot skador och olägenheter oavsett om dessa orsakas av föroreningar eller annan påverkan”. Kapitel 1 2§ i Regeringsformen smulas sönder utifrån vad ökad kronisk lågfrekvent strålning ställer till med eftersom Regeringsformen ska verka för goda förutsättningar för hälsa och hållbar utveckling för nuvarande och kommande generationer. Man behöver ha klart för sig att lägre strålningsfrekvenserna tränger djupare in i kroppen än högre frekvenser.

Unescos försiktighetsprincip antogs 2005 av EU: ”När mänskliga aktiviteter kan leda till moraliskt oacceptabla skador som är vetenskapligt trovärdiga men osäkra, ska åtgärder vidtas för att undvika eller minska dessa skador”. Den svenska strålningsrörelsen förevisar att försiktighetsprincipen inte fungerar i Sverige. 

Kunskapen att strålning eller radiovågor kan leda till hälsoproblem har varit kända sedan början av 1900-talet. För hundra år sedan kallade man symtomen för neurasteni (nervsvaghet). Redan 1906 strejkade switchboard telefonister i Toronto för de symtom de erfor av arbetsmiljön. Under 1930-talet kom insikten att störningar i centrala nervsystemet (hjärnan och ryggmärgen) kan uppstå av långvarig exponering. Under andra världskriget kallades det för radiovågs sjukdom för de som arbetade med radar. Under 1960-talet började man tala om mikrovågssjukan eller mikrovågssyndromet. Under 1970-talet kom en av de första banbrytande studierna som visat att barn som bodde i närheten av elledningar oftare drabbades av leukemi. Under 1980-talet började risker om elektromagnetiska strålning diskuteras mer intensivt pga. ökad användning av dataskärmar och ökad medvetenhet om elektromagnetiska fält från kraftledningar. Från 1980-talet börjar man tala om både ”screen dermatitis” och elkänslighet som en mer generell term för att fler människor börjat utveckla elöverkänslighet utifrån mer intensivt arbete framför dataskärmar. Från 1990-talet börjar man differentiera begreppen kring elöverkänslighet mer där begreppet hyperelöverkänslighet även tillkommer för de som börjat reagera starkt utifrån lägre frekvenser av strålning.

WHO konstaterade 1998 att det finns rapporter om symtom (sömnstörningar, huvudvärk, ökad förekomst av cancer) hos människor som bodde nära sändare. 2002 klassificerar WHO:s Internationella Cancerforskningsinsitut IARC (International Agency for Research on Cancer) att elektromagnetiska fält eventuellt är cancerogena och har bara givit det en klass 2B varning. 2011 ändrar man beteckningen till möjligen. WHO ignorerar sitt eget cancerforskningsinstitut och väljer felaktigt att utgå från ICNIRP:s (International Commission on Non-Ionizing Radiation Radiation Protection) riktlinjer som bara skyddar mot effekter av korttidsexponering, inga hänsyn tas till kronisk exponering av lågfrekvent strålning. Enligt det amerikanska Electrosensitivity Society höll WHO möte i Prag 2004 där elöverkänslighet erkänns och att exponeringen som sker i världen utsätter människor för strålningsvärden som understiger de internationellt godtagbara standarder som finns.

”Lennart Hardell, the Swedish scientist you mentioned, Amy, he was the only scientist on that WHO committee who wanted to call cell phone radiation a ‘known’ cancer risk – not a probable, not possible, but known. That would be Category 1.” (”How the Wireless Industry Convinced the Public Cell Phones Are Safe & Cherry Picked- Research on Risks”, Mark Hertsgaard)

”Just when many thought @IARCWHO was preparing to upgrade #RF cancer risk, its own radiation group is questioning the basis for 2011 decision to classify RF a possible (2B) human carcinogen.” (@MicrowaveNews, Twitter, Juni 2021)

I USA tänker man sig att minst 5 % av befolkningen har fallenhet för elöverkänslighet men att minst 35 % av befolkningen kan utveckla det. En svensk forskningsartikel har gjort en prognos som visar att uppemot 50 % av befolkningen är i riskzon att utveckla hälsoproblem utifrån utsatthet från strålning.

Det man behöver vara särskilt uppmärksam på är långtidseffekterna av den lågfrekventa strålningen som inte redovisas officiellt. Förändringar i kroppens sätt att fungera uppstår oftast efter 3 till 5 år av felaktig strålningsmiljö. När olika strålningssymtom börjar förstärkas ökar det risken för mer elöverkänslighet och sjukdomsutveckling i befolkningen. Symtom kan variera över tid med viss latens. Andelen elöverkänsliga antas öka när ny elektrisk utrustning tas i bruk. Världen står inför utbyggnaden av 5G (i framtiden även 6G eller mer) som vid varje uppgradering leder till ökad strålning i samhället. Om du visste hur strålningsgränserna ser ut där du bor eller en plats du vill åka på semester till – kan risken för hälsoosäker strålningsmiljö påverka dina val? Kommer det påverka dig i var du åker på semester och i vilka stadskärnor du kan tänkas vilja flanera, gå på kafé eller shoppa i eller inte? Borde inte turism- och upplevelseindustrin vara intresserad av att påverka mer strålsäkra miljöer?

Ett problem med strålningsrelaterade hälsorisker är bristen på korrekt samhällsinformation. 1177 påstår att elöverkänslighet inte är en sjukdom trots att det är en erkänd miljörelaterad funktionsnedsättning sedan 1995. Elöverkänsliga ingår i samarbeten Funkrätt Sverige handhar (Elöverkänsligas Riksförbund är en del av Funkrätt Sverige). Elöverkänsligas Riksförbund finns med på FASS sida om patientorganisationer. 1177 skriver i dagsläget att Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen anser att det saknas vetenskapliga bevis för att elektromagnetisk strålning ger fysiska eller psykiska besvär. Det konstiga, trots allt, är att Strålsäkerhetsmyndigheten i Bilaga 2 ”Rapport av Regleringsbrevsuppdrag Nationell kompetens inom strålskyddsområdet” skriver att kunskapsbrister i strålskyddskompetens kan leda till ökad cancerrisk, andra skador eller i värsta fall dödsfall och skador på miljön. Hur kan det svenska myndighetstänkandet vara så här inkonsekvent? 

Det stora problemet med hälsorisker av ökad strålning i det svenska samhället är bristerna i myndighetsutövandet och den politiska undfallenheten. Det allra störta problemet i Sverige är mörkläggningen och nedtystandet på flera nivåer (politik och industri) där mainstream media är minst lika skyldiga till uppenbar desinformation. Strålskyddsmyndigheten hade fram till 2019 en telefontjänst allmänheten kunde höra av sig till i frågan om risker med 5G. SVT beskriver problemet som att Strålsäkerhetsmyndigheten fått utstå för många hot utifrån denna telefonlinje och därför stängdes den ner. ”Hoten” Strålsäkerhetsmyndigheten fått utstå har handlat om att människor velat påverka en förändring kring riskbedömningar om elektromagnetiska fält för att minska riskerna för symtomutveckling och sjukdomar.

Sverige har i dagsläget 9 olika organisationer kopplade till strålningsfrågan som vill värna hälsorisker och skapa förutsättningar för säkrare strålningsvärden för att minska ökningen av hälsoproblem som uppstår utifrån ökad strålning och kronisk exponering från lågfrekvent pulsad strålning (frågan är om man ska räkna med 10 eftersom Elöverkänsligas Riksförbund ingår i Funkrätt Sverige). På Facebook finns många aktionsgrupper och sidor om strålningsrisker. Genom Twitter kan man hitta konton som ger råd om hur man kan förhålla sig för att minska sjukdomsutveckling. Det finns även en hel del stoppa 5G konton och sidor i sociala medier. Googling: skriv under stoppa 5G – ger uppemot 15 svenska olika digitala kopplingar till att få bort 5G. Det finns även skriv under mot trådlös teknik i skolan.

Det är inte utan anledning man behöver betänka riskerna med den fjärde industriella revolutionen och ökad digitalisering av samhället i relation till förstärkt strålning och ökad ohälsa i samhället. Faran med digitaliseringen som rationaliseringsverktyg är att beslut som tas om det inte går korrekt vetenskapligt till väga. Oron utifrån detta är samtidigt att hälsa inte längre är en frihetshandling utan kan förvandlas till digitaliserad samhällskontroll på sikt. 

”The internet was never intended as a tool of liberation, it was from it’s very inception intended to be a tool of tracking, surveilling and ultimate controlling a target population.” (“The Secret of Silicon Valley: What big Tech doesn’t want you to know”, documentary)

Strålningsfrågan möter på liknande patrull i frågan om förbättrade hälsovärden i samhället som hälsofrihetsrörelsen kämpar mot. I båda fallen genomskådas och genomlyser man intressestyrningen bakom myndighetsutövande som framträder som rent oetisk och hälsovådlig. Hälsa i det här sammanhanget blir en frihetssträvan mot en förtryckande industrialiserad samhällsnorm. Den svenska hälsonormen är för snäv, opålitlig och egentligen helt lomhörd inför de hälsoutmaningar både hälsofrihetsrörelsen och strålningsrörelsen förevisar. Hälsofrihetsrörelsen vill i likhet med strålningsrörelsen minska hälsorisker utifrån ökad strålning. Ökad utsatthet av strålningspåverkan gör att kroppen dräneras på vitaminer och spårämnen. Hälsofrihetsrörelsen i termer av friskvård har förutsättningar för högre och mer kvalitativa hälsovärden än det som är normalt förekommande i hälso- och sjukvården, dvs. den antagna industrialiserade hälsonormen. De ohälsoproblem som uppstår utifrån strålningsrisker är svårhanterliga i traditionell skolmedicinsk praxis. Mer djupgående bakomliggande problematik för symtomlindring eller möjligt bot mot strålning kräver insatser utifrån andra hälsovärden. Hälsovärden som återfinns inom integrativ medicin och/eller alternativ medicin. 

Att skriva om strålningsfrågan är mycket mer komplicerat än man först ens tänker sig. Många olika patientgrupper är utsatta av olika anledningar och frågan är vilken patientgrupp i världen det är mest synd om. I frågan om elöverkänslighet är frågan mycket värre än mest synd om – här handlar det om brott mot mänskligheten. Denna text bör ses som ett kollage av vissa delar i frågan. För att göra ämnet mer rättvisa skulle behövas ett mer omfattande arbete. Mycket är fragmentariskt på internet och i sociala medier. Denna text är ett inledande försök att ge viss struktur, tillbakablick och visa på några viktiga engagemang som syns i sociala medier, på Internet och vad man kan fånga i några böcker och rapporter.

Vad är det för diagnos vi pratar om?

Elöverkänslighet är idag en erkänd miljörelaterad funktionsnedsättning. Elöverkänslighet är klassad som en arbetsmiljörelaterad symtombaserad diagnos med kod ICD-10 (R68.8). Man kan bli sjukskriven, ha rätt till medicinsk utredning och vård – men bara om själva symtomen inte de bakomliggande orsakerna. Idag menar man även att det går att diagnosticera och behandla elöverkänslighet som en neurologisk funktionsnedsättning.

16 Juni är den internationella elöverkänslighets dagen.

Den ökade strålningen i samhället i stort anses öka benägenheten för elöverkänslighet och relaterade följdsjukdomar av kronisk strålning.

I mina efterforskningar om vad diagnosen handlar om visar det sig att det kan vara mer omfattande än dessa två första incitament. Det finns även tankar om att elöverkänslighet uppstår av för tidig utsatthet för tungmetaller under fostertiden, eller att elöverkänsliga redan har utvecklat biofrekvensstörningar tidigt.

Personer som har högre risk att utveckla elöverkänslighet kan vara människor med sjukdomar i centrala nervsystemet, parasitinfektioner, allergiker, mögel i kroppen, vitamin och mineralbrister, candida, bärare av borrelia infektion, whiplash skada, hjärnskakning, cancerpatienter, aids, barn och gamla människor, om man har metallimplantat i kroppen, amalgamfyllningar, utsatt för kemikalieexponering, och människor med immunförsvarsproblem.

Det talas även om att elöverkänslighet kan utvecklas om kroppens utrensningsfunktioner inte fungerar optimalt. Det finns även tankar om att elöverkänslighet utvecklas utifrån vissa förlopp om miljökänslighet: 1) börjar som en mögelsjukdom – 2) övergår till kemikaliekänslighet – och 3) landar slutligen i elöverkänslighet. Problemet med miljökänslighet är att det definieras som en symtomdiagnos och inte som en sjukdomsdiagnos. 

”FDA is advising patients and caregivers to keep consumer electronic devices, such as cell phones and smart watches, at least six inches away from implanted medical devices, such as pacemakers and defibrillators.” (@MicrowaveNews, Twitter)

En patient som lämnat vittnesmål (Ref: Marie Christine Testimony i referenslistan) om att ha befriat sig från elöverkänslighet med utrensande behandlingar sammanfattar sig själv: ”Unfortunately doctors to not receive any training in environmental diseases. As soon as they come up against one of them they label it ‘psychosomatic’ – it makes things so much easier! Tomorrow they’ll tell us it is ’genetic’ but that won’t make the disease any better”. Marie Christine beskriver att hon varit tvungen att söka sig ut på Internet för att kunna rädda sig själv.

 ”According to Dr Dietrich Klinghard, one of the main contributors to the rise of Lyme disease is electromagnetic pollution. He said: I personally suspect that the exposure to electromagnetic fields in the homes and the microwaves from cell phone radiation are driving the virulence of many of the microbes that are naturally in us and makes them aggressive and illness producing.” (“EMF and Your Immune System”, R Blank,

Problemet med den nuvarande erkända diagnosformen är att den skolmedicinska definitionen inte relaterar till bakomliggande problematik i tillräcklig grad eller att man i hälso- och sjukvården inte erkänner behandlingar som stöttar kroppens egen läkningsförmåga för att det inte överensstämmer med ”vetenskap och beprövad erfarenhet” som man tänker i Sverige. Den egentliga rätten till hälsa saknas i svensk vård. Bakomliggande problem om diagnoser och behandlingar fungerar inom integrativ- eller alternativ medicin. Får verkligen elöverkänsliga i svensk vård optimal behandling? En rapport från Elöverkänsligas Riksförbund menar att Socialstyrelsen måste godkänna vitamin- och mineralterapi i vården. I en amerikansk forskningsstudie presenteras exempel om att behandla elöverkänsliga utifrån integrativ medicin: ”Russian physicians had positive results with intravenous injections of 40 % glucose, 5% ascorbic acid and ginseng. Chinese physicians suggest the herbs Genoderma and Krestin to enhance recover of cellular immunocompetence”. Elöverkänslighet borde kunna öppna dörren till förbättrad integrativ medicin.  

Egenvårdsproblem relaterat till lågfrekvent strålning

Jag frågade två cancerpatienter i min omgivning om de fått hälsoråd gällande mobiltelefonanvändning eller hälsoråd utifrån trådlösteknik i hemmet eller något de ska tänka på om strålning och cancer. Utifrån hjärntumörpatientens svar går det att sluta sig utifrån dennes svar att vården utgår från den industrifinansierade forskningen. Hjärntumörpatienten svarade i stil med att mobiltelefoner har värre strålning och kan bidra till tumörer på hörselgången samtidigt som man menar att man inte kan veta säkert. Hjärntumörpatienten fick rådet att använda hörlurar. Jag frågade om man fick rådet om hörlurar med sladd eftersom trådlösa hörlurar kan bidra till strålningsrisker. Det framgick inte vilken form av hörlurar som rekommenderats och hjärntumörpatienten vill inte ha några andra råd. Det är besynnerlig information denna hjärntumörpatient fått eftersom forskning av Lennart Hardell och Michael Carlberg och Akhavan-Sigari visat att hjärntumörpatienter som använder mobiltelefoner eller trådlösa telefoner har sämre överlevnadschanser pga. mobilanvändning främjar en gen p53 som kopplas till hjärntumören gliom. Den svenska hjärntumörföreningen har ingen sökfunktion på sin hemsida. Hjärntumörföreningens Facebook sida på sökning strålning ger sommaren 2021 fyra träffar men det syftar på strålningsbehandling i vården. 

Den andra cancerpatienten jag frågade som är bröstcancerpatient fick ingen som helst information om mobiltelefonhantering eller information om hälsorisker i och med trådlösteknik i hemmet eller arbetslivet. Strålskyddsstiftelen har publicerat material utifrån forskningsstudie som visar att de som förvarar smartmobilen nära bröstet eller midjan löper 4 – 5 gånger högre risk att drabbas av bröstcancer än den som förvarar mobilen under midjan (men det kan ge risker på andra delar av kroppen). Kvinnor med hög mobilanvändning och som använder mobilen mer än 4,5 minuter före sänggående har högre risk för bröstcancer – det blå ljuset från mobiltelefonen är riskfaktor förutom strålningen mobilen avger.

Det blå ljuset som strålar från våra smartphones och skärmar förändrar celler i våra ögon som kan påskynda blindhet, enligt en nyligen genomförd studie av Kasun Ratnayake i Nature Scientific Reports, 2018 (Kasun Ratnayake, 2018)”. 5G Vår strålande framtid eller undergång, Gun-Marie Henriksson)

Problemet är att man som patient inom en viss diagnos kanske inte tänker på att koppla frågan gentemot någon av frivilligorganisationerna om strålningsrisker. Patientorganisationer är oftast diagnosbundna (det finns vissa initiativ som inte är diagnosbundna men är de intresserade av att påverka förändring i strålningsfrågan?). Det är inte säkert att de som hamnar med svåra diagnoser utifrån lågfrekvent strålning ens hittar relevanta hälsoråd utifrån den egna patientorganisationen. Det är i dagsläget inte heller säkert att andra organisationer än strålningsorganisationer vill engagera sig i frågan även om man kan anse att det borde ses som allmängiltigt att få rätt information som patient – oberoende av diagnos. 

Jag provade att fråga genom deras hemsida för att fråga eftersom mobilstrålning kan leda till endokrina sjukdomar och cancer. har idag inga hälsoråd gällande lågfrekvent strålning. De svarade inte heller på mitt meddelande där jag sökte om vem jag kunde kontakta. Neuroförbundet värnar två möjliga strålningsrelaterade diagnoser: ALS och MS. Neuroförbundet ger inga hälsoråd i relation till dessa diagnoser och hur man kan minska sin utsatthet för strålning. Sökning strålning på Neuroförbundets hemsida ger en träff om läkemedel mot epilepsi hämmar tumörutveckling i hjärnan – det relaterar till strålningsbehandling i vården. Onkolog Lennart Hardell har i föredraget ”Risker med 5G och trådlösteknik” på YouTube genom Strålskyddsstiftelsen förtydligat att sköldkörtelcancer ökar på grund av de nya mobiltelefonerna som har antennen i nedre botten och därför strålas sköldkörteln frekvent. Sköldkörtelförbundet har ingen egenvårdsinformation om mobiler eller trådlös teknik på sin hemsida – bara information om strålbehandling i vården. Sköldkörtelförbundet vill arbeta för bästa möjliga hälsa hos sköldkörtelpatienter skriver man på sin Facebook sida. Astma och Allergiförbundet har ingen information utifrån strålning, elallergi eller elöverkänslighet. Man kommer dock till en länk Jobba Frisk om yrkesval och känslighet. Jobba Frisk har ingen hälsoriskinformation relaterat till elöverkänslighet. Av utrymmesskäl har jag inte plats att utreda alla patientorganisationer med risken finns att nuvarande patientorganisationer utgår från den officiella hållningen (att man är omedveten om riskerna, felinformerad eller att allt man gör inte syns på hemsidor) – till skillnad från strålningsrörelserna som vill få till förändring av den officiella hållningen. Jag vet inte om strålningsorganisationer tagit kontakt med olika patientorganisationer eller inte.

Europarådets Resolution 1815

Sverige är problematiskt om att få till förändring som kan leda till att fler människor får rätt till information om hälsorisker utifrån ökad strålning i samhället. Det speglar sig i hur hemsidor och olika civila organisationer ser ut och vilken information de tillhandahåller eller inte. För att bena lite i detta kan man betrakta hur illa ställt det är med Europarådets Resolution 1815 i Sverige om varför det händer så pass lite officiellt sett. 

2011 antog Europarådet resolution 1815 som skapats för att skydda befolkningen mot strålningsrisker. Europarådet resolution 1815 ska skydda människor i olika levnadsmiljöer, i hemmen, skolan, arbetsplatser, att man ska utvärdera hälsoriskerna innan man inför mer förutsättningar för digitalisering som leder till ökad exponering för elektromagnetisk strålning. 

Elöverkänsligas Forum har förtydligat hur dåligt Sverige ligger till vid tillämpningen av denna resolution 1815 när de redovisar punkt 8 med underpunkter ur resolution 1815. Tvärtemot resolutionens rekommendationer att minska strålningen i samhället har människors exponering för elektromagnetiska fält ökat. Resolutionen anger att myndigheter ska informera barn och ungdomar, personer i reproduktiv ålder och personer med risk att utveckla hjärntumörer. I stället har barns och ungdomars exponering ökat i och med att man infört digitala läromedel och trådlösa nätverk i skolan. Staten har inte genomfört upplysningskampanjer om biologiska långtidseffekter på miljön eller människor. Resolution 1815 anger att man ska underlätta för elöverkänsliga genom att skapa frizoner. Sverige har i stället förvärrat situationen för elöverkänsliga genom införandet av ökad mikrovågsstrålning i och med utbyggnaden av 4G och 5G. Man river upp det fasta elnätet och tvingar befolkningen att använda mobiltelefon. Sverige har inte, i enlighet med resolution 1815 utfört miljökonsekvensanalyser i och med införandet av 5G. Svenska staten har inte heller infört varningsetiketter på produkter som avger mikrovågor eller elektromagnetiska fält. Strålsäkerhetsmyndigheten informerar inte om hälsoriskerna med DECT-telefoner, baby vakter eller andra produkter som pulserar ut mikrovågor. Strålsäkerhetsmyndigheten har inte infört gränsvärden för basstationer enligt ALARA-principen (As low as reasonably achievable). ALARA-principen är en juridiskt vägledande princip för hur låga utsläppsgränser myndigheter sätter. Punkt 8.5 i resolution 1815 Elöverkänsligas Forum visar att inga av de 8 punkterna inom den punkten åtgärdats: man är inte preventionsorienterad, man gör inga riskhypoteser eller studerar dessa utifrån situationer i verkliga livet, man lyssnar inte till tidiga varningstecken från forskarvärlden, man formulerar inte ett mänskliga rättigheters perspektiv utifrån ALARA-principen, man skapar inte bättre ekonomiska incitament för den oberoende forskningen, man skapar inte oberoende medel som kan användas, man tvingar inte fram transparens av lobbyföretag, man främjar inte en öppen debatt som även inbegriper civilsamhället.

Några nedslag om svenska politiska partiers inställning om strålningsrisker

Politiska partier i Sverige är inte tillräckligt engagerade eller intresserade att ta sig an hälsorisker utifrån lågfrekvent strålning. Det finns exempel som uttalar rakt ut de bakomliggande problemen och det finns enstaka nedslag som börjat ventilera viss medvetenhet. Det enda partierna som uttalat sig mer korrekt i frågan om ökade hälsorisker utifrån ökad strålning i samhället är Hälsopartiet, Miljöpartiet (men som tystat ner sig själva sedan) och delvis Centerpartiet.

Hälsopartiet ser bedräglig industripropaganda och bedräglig journalistik som hälsohot. Hälsopartiet vill att man undersöker skadliga effekter av elektromagnetisk strålning och elchockbehandlingar bättre.

Elöverkänsligas Förening i Dalarna delade 2020 information om Miljöpartiet utifrån en motion Miljöpartiet formulerade 2006 angående elöverkänslighet. I Miljöpartiets motion från 2006 kommenteras lagstiftningen att kommuner kan reservera områden som är lågstrålande i översikts- och detaljplaner. Miljöpartiet skrev 2006 att ”den påverkan och den oro som många upplever i samband med basstationer för mobiltelefoni måste tas på allvar” och att elallergi är ett funktionshinder som ökar i samhället men att ”forskningsläget än så länge är osäkert”. Elöverkänsligas Förening i Dalarna förtydligade 2020 att sedan dess har Miljöpartier tystnat i frågan trots att ohälsotalen ökar. Jag sökte på Miljöpartiets hemsida: strålning. 2013 finns skrivelse från Miljöpartiet i Trelleborgs kommun ett eget stycke om elektromagnetiska fält: ”Exponeringen från elektromagnetiska fält bör uppmärksammas. Mobilmaster nära bostadsbebyggelse och skolor sätts idag upp utan hänsyn till eventuella risker. Vi anser att miljöbalkens försiktighetskrav skall tillämpas. Ingen ska mot sin vilja exponeras för höga nivåer av elektromagnetisk strålning”. 2016 var Mona Nilsson inbjuden att föreläsa om riskerna med strålning under rubriken ”Farlig strålning! Bluff eller sanning?”. 2018 skriver Miljöpartiet med koppling till viljan om ökad egenvård och friskvård att strålning ska minska i miljön.

”Ingen politiker vill prata med oss om hälsoriskerna från den trådlösa tekniken. Media går maktens ärenden och hänger ut oss som avslöjar deras lögner. Strålningen skapar obalans i kroppen och gör folk sjuka. Anders Sydborg, FB Folkets Rättigheter i Samhället #hälsorisker #5G” (@PatientCV, Twitter) 

På Socialdemokraternas hemsida om sökning strålning dyker ett kongressprotokoll upp från 2011 upp. Det finns en PDF som inte går att öppna. Liberalernas hemsida om sökning strålning ger svar om sökresultat för kandidater: Carl-Henrik Sölvinger, Anna Eling och Sanna Röing. Centerns hemsida har en träff utifrån strålning om elöverkänslighet från 2016. Centern uppfattar att elektromagnetisk strålning kan orsaka sjukdom. Centerns hemsida har en träff om nej till lågstrålande område på strålning från master och telefoner från 2017. Centern lyfter fram från en riksstämma som nämner strålning och sjukdomar som utbrändhet, elöverkänslighet, fibromyalgi, kronisk trötthet. Centern eftersträvar vetenskapligt stöd för behandlingsmetoder. Moderaternas hemsida ger inga träffar på ordet strålning.

Feministiskt initiativ utifrån sökordet strålning ger två träffar men inte om strålning utan snarare personlig eller intressepolitisk utstrålning – gör Victoria till president eller inslag om valanalys av FI. Alternativ för Sverige har ingen sökfunktion på sin hemsida men skriver under fliken Miljö och energi ”att hela sverige ska leva”. Medborgerlig Samling hemsida på sökordet strålning ger en träff om föredrag om kärnkraft och joniserande strålning. Medborgerlig Samling har både ett miljöpolitiskt och energipolitiskt program där varken strålningsrisker eller ökning av elkänslighet tas upp. Direktdemokraterna har inget direkt partiprogram men lovar att hålla folkomröstningar i specifika sakfrågor som även väcks av medborgare. Partiet Enhet har ingen sökfunktion på sin hemsida. Partiet Enhet menar att varje individ har ett eget ansvar att söka mer kunskap efter var och ens förmågor och ambitioner. Man har tankar om hållbar miljö men att hållbar utveckling börjar inom oss själva att man vill prioritera immateriella värden. Hållbarhet uppnås genom kvalitetssäkring där politiska förslag och beslut ska föregås av ingående analys av direkta och indirekta konsekvenser på kort och lång sikt. Där kunskap om konsekvenser är begränsad ska försiktighetsprincipen råda (försiktighetsprincipen är också vad strålningsrörelsen eftersträvar).

Amnesty – mänskliga rättigheter och miljön

Riskerna med ökad strålning är ett stort problem ur mänskliga-, miljö- och djurrättsliga aspekter. I Mars 2021 meddelade Amnesty att man i EU parlamentet röstat i frågan om mänskliga rättigheter och miljön. 504 röster för och 74 röster emot (112 avstod) om ja till ett lagkrav för mänskliga rättigheter och miljö. Varken EU eller Sverige har sedan tidigare lagkrav på företags respekt för mänskliga rättigheter och miljön. EU kommissionen väntas lägga fram ett lagförslag under 2021 som även kan innehålla ett straffrättsligt ansvar för den som inte tar sitt ansvar. Lagförslaget innebär att företag måste genomföra obligatoriska konsekvensanalyser för att förhindra och hantera risker om negativ inverkan till mänskliga rättigheter och miljön. Amnesty meddelar att man kommer att fortsätta arbeta för en ambitiös och effektiv lagstiftning om skydd för den enskilda människan och miljön.

Faran med den officiella bilden i Sverige: Strålskyddsmyndigheten, Folkhälsomyndigheten och Miljöhälsorapporterna – konsekvenser för miljöbalken, strålskyddslagen, vården, arbetslivet och samhällsekonomi 

Den officiella hållningen om hälsorisker och strålning i Sverige gör gällande att riskerna är minimala. Både Strålskyddsmyndigheten och Folkhälsomyndigheten utgår från likartad information och liknande referenser. Varför bilden ser ut som den gör får du reda på mer om utifrån de personer, forskare och föreningar som kritiserar den officiella bilden. Sverige ligger väldigt långt efter om man jämför med hur man internationellt redan börjat agera utifrån försiktighetsåtgärder.

Den senaste rapporten för 2021, ”Recent Research on EMF and Health Risk”, från Strålsäkerhetsmyndighetens (SSM) vetenskapliga råd meddelar att det inte föreligger hälsorisker utifrån elektromagnetisk strålning. SSM meddelar att det inte finns något samband mellan hjärntumör och radiovågor från mobiltelefon. Man har inte utvärderat några hälsorisker med 5G ”eftersom inga sådana studier har identifierats”. SSM meddelar att det inte finns någon känd mekanism som visat att radiovågor med högre frekvens innebär högre risk för ohälsa. Rapporten ”Recent Research on EMF and Health Risk” förnekar helt samband om huvudvärk och mental ohälsa utifrån strålning och menar att förekomsten i stället handlar om sömnbrist eller stress människor är utsatta för (dvs. man försöker medikalisera). Eftersom SSM menar att det inte föreligger hälsorisker menar man därför att det inte behövs vidare forskning i frågan. Det som är suspekt med denna information är att har en artikel med en myndighetsexpert från Strålskyddsmyndigheten som rekommenderar att man håller ut mobilen från kroppen under samtal och att man helst använder handsfree. Myndighetsexperten från SSM menar att mobiltelefonen är den enda konsumentprodukt där det finns svaga misstankar om långsiktiga hälsorisker. 

Folkhälsomyndigheten menar att det inte finns några som helst samband mellan de symtom människor erfar utifrån strålning och framför allt smutskastas elöverkänsliga med dessa formuleringar: ”personer som upplever sig vara elöverkänsliga”. Folkhälsomyndigheten anser att det inte finns några bekräftade samband som kunnat förklara de bakomliggande mekanismerna om hälsorisker utifrån strålning.

Genom Folkhälsomyndigheten ser man resultaten från Miljöhälsorapporterna. Miljöhälsorapporterna förnekar hälsoriskerna men betänker att möjligen barnleukemi, ALS och kanske Alzheimers kan ha samband utifrån strålning. De yrkesgrupper som identifieras skiljer sig helt från vad man i strålningsrörelsens sammanhang menar är riskgrupper. Folkhälsomyndigheten betänker: svetsare, plåtslagare, lokförare, kockar, flygvärdinnor utan att förtydliga vad man menar är dessa yrkeskategoriers strålningsrisker eller hur de behöver skyddas. Urvalet yrkeskategorier skiljer sig från vad den oberoende forskningen känner till som strålningsrörelsen meddelar om i stället.

Miljöhälsorapporten från 2017 överklagades av Elöverkänsligas Riksförbund, Miljöföreningen Vågbrytaren och Strålskyddsstiftelen. Man kräver att kapitlet om Elektromagnetiska fält ändras utifrån vad befintlig forskning om hälsoriskerna kunnat påvisa. Man kritiserar artikelförfattarna i Miljöhälsorapport för att misstolka publicerade resultat och att man medvetet utesluter resultat som visar på hälsorisker. Problemen med att slutsatserna i Miljöhälsorapporter är felaktiga leder till allvarliga konsekvenser: felaktiga beslut av Folkhälsomyndigheten, felaktig tillämpning av miljöbalken och strålskyddslagen, människor blir feldiagnosticerade i vården, människor får felaktig rehabilitering, företagsmässiga förluster och ökad sjukskrivning, rätt åtgärder i arbetslivet uteblir. 

Strålskyddslagen m. m.

Utifrån vad som går att utläsa om strålningsrörelsens föresatser kan det tänkas att man skulle vilja förbättra strålskyddslagen. Kap 4 om arbetstagares exponering för joniserande strålning borde utökas i detta stycke till att omfatta icke-joniserande kronisk strålning och att särskilt paragraferna 7 – 11 om gravida och ammande innefattar risker utifrån produkter eller verksamhet med icke-joniserande strålning. Problemet med genomförandet är hållningen från Karolinska Institutet som påstår att lågfrekvent strålning bara ger upphov till akuta men övergående effekter. Kap 5 om allmänhetens och miljöns exponering för joniserande strålning formuleras om till att innefatta icke-joniserande strålning. 6 § i kapitel 5 kan behöva omformuleras till att främja teknikbyte och teknikförnyelse för att minska människors utsatthet för lågfrekvent strålning i produkter och 8 § i samma kapitel omfatta att regeringen eller myndighet meddelar försiktighetsmått från icke-joniserande strålning. Kapitel 7 handlar om tekniska anordningar som kan alstra icke-joniserande strålning är inriktad på verksamhet och arbetstagare där det används teknisk anordning som kan alstra icke-joniserande strålning. Det här kapitlet tänker jag mig att strålskyddsrörelsen borde kunna utveckla till att omfatta produkter och förutsättningar i det dagliga livet generellt sett. Hur många har egentligen läst kapitel 7 och 2 § som förtydligar att ”den som är arbetstagare i en verksamhet där det används teknisk anordning som kan alstra icke-joniserande strålning ska använda de skyddsanordningar och vidta de åtgärder i övrigt som har anvisats av den som är ansvarig för strålskyddet”? Kan man räkna in arbetsmobil, arbetssurfplatta, arbetsdator, arbetslaptop och arbetsbluetooth som teknisk anordning? Det leder vidare till tankegångar om en skyddande interaktiv folkhälsolag för Sveriges del. En folkhälsolag som är oberoende av en industrialiserad hälsosyn. Frågan är sedan vilken annan lagstiftning en sådan lag behöver stå i beröringspunkter med för att kunna vara direkt verksam. Sverige har ingen övergripande skyddande folkhälsolag som inbegriper folkvilja. Det finns mycket mer att säga i denna fråga om tänkbara områden det kan beröra.

Om man vill driva frågan hårdare kan man se till exemplet på som förevisar ”the Non-ionizing Radiation Law” från 2006 som trädde i kraft 2007 i Israel som även kopplar tanken om ”the Criminal Law 1977” som i beröring med ämnet frågar om inte det är att ses som kriminellt när man exponeras tvångsmässigt. Frågan återstår om vad som är inom eller utanför lagens ram. Denna interaktiva ” Non-ionizing Radiation Law” kräver att man samlar data och att allmänheten är informerad. Syftet är att allmänheten ska kunna agera i frågor om implementering och hälsorisker. 

Mona Nilsson m. fl. om vår tids största miljö- och hälsoskandal

Mona Nilsson är en av grundarna till Strålskyddsstiftelsen. Mona Nilsson är en oberoende undersökande journalist med en bakgrund som frilans journalist där hon tidigare granskade strålningsrisker och följde myndigheternas arbete. Akademiskt är Mona Nilsson civilekonom med vidareutbildning inom miljö. Mona har bevakat frågan om risker med trådlös kommunikation och mobilstrålning sedan 2002. Förutom det artikelmaterial Mona publicerar genom Strålskyddsstiftelsen och annan debatt har hon riskinformation, hälsoråd och tidigare debattmaterial genom två hemsidor: och 

 ”Laptops orsakar höga och skadliga elektromagnetiska fält. Forskarna anser att ’laptops’ måste döpas om eftersom det är högst olämpligt att ha den i knät. Belleinin et al. 2012.” (

Mona Nilsson har skrivit två alarmerande böcker som granskar hälsorisker i och med utbyggnaden av basstationer, mobilmaster och hälsorisker utifrån trådlösteknik och digitaliseringen av samhället; Spelet om 3G Fakta och desinformation i det trådlösa samhället i samarbete med Marica Lindblad, och Mobiltelefonins hälsorisker Fakta om vår tids största miljö- och hälsoskandal. Jag kommer att och koppla till nyare material från Strålskyddsstiftelsen eller annat från strålningsrörelsen som visar på mer uppdaterad information som behöver ställas i relation till böckerna. Hennes två böcker fungerar som utmärka studieobjekt för de problem som målas upp i forskningsstudien Makt utan mandat De policyprofessionella i svensk politik av Christina Garsten, Bo Rothstein och Stefan Svallfors. Forskningsstudien till och med har på vissa ställen exakt samma formuleringar som i Mona Nilssons böcker: vem får viska i maktens öra? De extremt stora problemen med politikerpåverkan är anlitandet av PR-byråer, t. ex. KREAB (KREAB är omnämnd i forskningsstudien De policyprofessionella i svensk politik) som anlitats av telekomindustrin. Mona Nilsson beskriver hur ansvariga ministrar mest sitter tysta. PR byrå anlitas även för att tysta opinionen. Vill man sätta sig in i praktiska exempel om varför behovet av maktutredning med koppling till hälsorisker om ekonomiska, elitistiska och politiska samhällsfrågor finns kan de tre referenserna och den debatt som sker genom olika Facebook grupper om strålningsrisker vara ett utmärkt ställe att börja gräva sig in i denna dimension om ökad ohälsa. En maktutredning som även tar hänsyn till hälsofrågor ur aktivist-, patient- och samhällsperspektiv skulle behöva breddas rejält.

 ”Jag kan inte välkomna en sådan teknik (5G) om gränsvärden som ska skydda invånare inte respekteras” Céline Fremault, minister” (@stralskydd, Twitter)

Mona Nilssons två böcker Spelet om 3G och Mobiltelefonins hälsorisker är utmärkta utgångspunkter för att börja sätta sig in i de grundläggande problemen och utmaningarna för att få fram rätt information om de hälsoproblem som skapas utifrån ökad digitalisering av samhället. Det är bra att utgå från böckerna för bakgrundsinformation och för att visa på tidsperspektiv och hur svårt allting är i de här frågorna. Böckerna är också utmärkta omvärldsanalyser av problemen eftersom Mona Nilsson går igenom politiska, ekonomiska, sociala, teknologiska (Omvärldsmodellen PEST) och klimat (koppling miljöfrågor) frågeställningar, konsekvenser och varningstecken. 

Mona Nilssons första debattbok Spelet om 3G publicerades 2003 (i boken skrivs om KREAB:s lobbyverksamhet) och i april 2021 förnyar Strålskyddsstiftelsen informationen om hur man avslöjat att Strålskyddsmyndigheten anlitade telekombolagets egen PR-byrå KREAB för att påverka politiker, beslutsfattare, tjänstemän och journalister att tro att det inte finns hälsorisker utifrån strålning. Strålskyddsstiftelsen delger offentlig handlings ID om kampanjen ”vaccinera mot myter” från KREAB. Denna sistnämnda information fanns inte med i Mona Nilssons bok från 2003. Offentlig handling ID, dnr 842/932/03 för den som vill läsa själv.

Mona Nilsson exponerar patienters rättslöshet i vården när experter som utgår från den industrifinansierade forskningen förringar strålningsrisker där patienter med tydliga strålningssymtom klassificeras som psykiatripatienter på fel grunder. Det leder tanken till att vården och framför allt vårdpolitiken sysselsätter sig med tankekontroll och förtryck i stället för vård och omvårdnad. Tydliga exempel på det är när man t. ex. ber patienter som redovisar strålningssymtom att sitta framför en dator ett antal gånger och patienten vet inte om datorn är på eller inte. Läkaren Mats Reimer debatterar exempel om det med hjälp av en fallbeskrivning i Läkartidningen. Fallbeskrivningen utgår från för korta tidsintervall och man fokuserar bara akuta symtom. Elöverkänslighet utvecklas och yttras utifrån andra omständigheter än de man undersöker. Här försöker man medvetet få patienten att framstå som självframkallare av sin symtomuppfattning. 

 ”3/4 av den industrifinansierade forskningen menar att det inte finns #hälsorisker gällande strålning. 3/4 av den oberoende forskningen menar att det finns hälsorisker med strålning. Ref: Mona Nilsson, ”Spelet om 3G fakta och desinformation i det trådlösa samhället”” (@PatientCV, Twitter)

De symtom människor utvecklar utifrån strålning som tolkas som psykiska, psykosomatiska eller psykiatriska är oftast neurologiska funktionsnedsättande symtomyttringar – risken är stor att många feldiagnosticeras eftersom det finns vissa likheter i symtomkategorier mellan en neurologisk och psykiatrisk bedömning i vården.

Problemet med att erkänna ohälsa utifrån strålning kan dra ut på tiden eftersom läkare gärna gör det lätt för sig genom att stämpla människor med psykiatriska diagnoser när de inte vet vad en patient lider av. Patienter som får felaktiga psykiatriska diagnoser har sedan ofta väldigt svårt att få adekvat somatisk diagnos för att läkarkulturen sluter sig samman mot patientens kritik – även om patienten kan utvärdera att rekommenderad psykiatrisk behandling inte haft effekt. Frågan är om man ens lär ut något om risker utifrån långvarig strålning eller lågfrekvent strålning till läkare, annan vårdpersonal eller inom de olika alternativ medicinska utbildningarna. Kurser som behöver tas fram bör i framtiden ske i samarbete med de olika fristående strålningsorganisationerna och behöver räkna in hälsorisker utifrån långvarig lågfrekvent strålning.  

 ”Avsaknaden av utbildning i strålskydd i läkarutbildningen har påpekats ett otal gånger (se avsnitt 4.1) från SSI:s och SSM:s sida, men utan framgång.” (Bilaga 2 ”Rapport av Regleringsbrevsuppdrag Nationell kompetens inom strålskyddsområdet”)

EUROPAEM16 läkarundersökning (European Academy for Environmental Medicine) finns till för att klarlägga hälsoutsatthet utifrån strålning. De symtomlikheter som kan göra att man misstar neurologiska funktionsnedsättningar för psykiatriska eller psykiska problem är: oro/ångest, depression, koncentrationssvårigheter, svårt finna ord, trötthet, hjärtklappning, hyperaktivitet, influensaliknande symtom, lättretlighet, rastlöshet, stresskänsla, sömnproblem, tryck över bröstet. EUROPADEM16 läkarundersökning går sedan vidare utifrån arbetsmiljöfrågor och mobiltelefonanvändning och annan farlig miljöexponering. Sovjetisk medicin har sedan länge ytterligare symtom på mikrovågssyndromet erkänts: svettningar, rubbad sköldkörtelfunktion, synrubbningar, inlärningsproblem, huvudvärk, minnesproblem, beteendestörningar.

Miljöföreningen Vågbrytaren förevisar att från 1997 när mobiltelefonin byggdes ut i Schweiz är det särskilt fyra sjukdomskategorier som ökat mest markant: psykiska sjukdomar, ämnesomsättningssjukdomar och nerv/sinnesorgan diagnoser och hudsjukdomar. 

Olika länder är mer eller mindre officiellt sett öppna och upplysta i frågan om hälsoriskerna. Ryssland och delar av de östeuropeiska länderna har mer utvecklad hälsohänsyn i strålningsfrågan. I Ryssland är man mer medveten om att strålning är farligt för barn (ungdomar under 16 avråds från att använda mobiltelefon), gravida (gravida avråds från att använda mobiltelefon), patienter med sjukdomar i centrala nervsystemet, allergiker, och patienter med försämrat immunförsvar är särskilt utsatta. Mobilanvändning under graviditet ökar risken för ADHD hos barnet. En bakgrundsförklaring till att Ryssland har lägre gränsvärden utifrån strålning är att man värderat långtidseffekter av lågfrekvent strålning. Den ryska militären omfattades inte av gränsvärden för allmänheten och i Ryssland sågs inte låga strålningsnivåer som ett hot mot militären, som det gjorts i t.ex. USA. ”I Ryssland finns inte heller stora industrikoncerner som investerar i mikrovågsteknologier och som ser forskning som pekar på låga nivåer av strålning samt lägre gränsvärden som ett hot mot framtida vinstmöjligheter”, skriver man i Spelet om 3G

”Gråsparvarna och andra småfåglar minskar i takt med ökad strålning. Kalvar som fötts i närheten av mobilmaster får ökad förekomst av grå starr. Kor blir sjuka i närheten av sändarmaster. Träden stressas av strålningen och dör i antennriktningarna.” (Mobiltelefonins hälsorisker, Mona Nilsson)

Genom internet har jag letat recensioner av Mona Nilssons böcker. Just det faktum att ingen svensk dags- eller kvällspress uttalat sig om hennes böcker visar att det en del av vad Mona Nilssons kritik handlar om – att medier är styrda av ekonomiska/industri intressen snarare än av pressfrihet och yttrandefrihet – eller att svensk media är nedlåtande mot böcker som inte ges ut av etablerade förlag.

Lobbyorganisationen Vetenskap och Folkbildning (VoF) reagerar negativt på Spelet om 3G Fakta och desinformation i det trådlösa samhället och menar att boken mest utgår från personer i stället för vetenskap och att boken är ensidig. VoF försöker förringa den politiska betydelsen av den granskning och det ifrågasättande som sker i Spelet om 3G. VoF menar att Mona Nilsson i själva verket indirekt skadar de som är elöverkänsliga. Framöver kommer du erfara att VoF kritik inte stämmer. Vetenskap och Folkbildning (VoF) har också recenserat Mobiltelefonins hälsorisker och menar att Mona inte hjälper läsaren att förstå vad forskningsresultaten om hälsoriskerna betyder och att hon sysselsätter sig med konspirationsteorier. Varför oberoende forskning ska ses som konspiratorisk kan man fundera över. Det är helt felaktiga påståenden VoF gör om Mona Nilssons insats i boken. Mona underlättar för den som aldrig varit insatt i att förstå problematiken och vad den oberoende forskningen visar. VoF ondgör sig över att Mona Nilsson ens beretts utrymme i media och kommenteras av Miljöpartiet i en riksdagsmotion (2010/11MP2617). Det går att hitta enstaka bloggare som kommenterar Mona Nilssons böcker. Bloggarna lyfter fram frågorna om hälsorisker och vill att de ska tas på allvar. Bloggen sjukavmobilstralning förevisar bl. a. att Mona Nilsson avslöjat hur forskningsresultat av hälsorisker med mobilstrålning manipulerats och att forskare vägrar lämna ut sin enkät för oberoende granskning eller om andra forskare skulle vilja återupprepa studien. En annan bloggare poängterar utifrån sitt ställningstagande om Mona Nilssons bok om mobiltelefoner att ”Vi lever i ett samhälle där solidaritet och omtanken om de svaga och utsatta ersatts av omtanken om de starka och mäktiga, om tillväxt och inkomster. Politiska, ekonomiska och lagstiftande normer värderar rikedom och vinster högre än människors hälsa och miljön. Politiker och myndigheter väljer att hjälpa mobilindustrin med propaganda, ekonomiska bidrag och anpassning av lagar och regler i stället för att hjälpa dess offer och förhindra att det blir fler. Media är ofta ovilliga att skriva om de drabbade och att kritiskt granska mobilindustrin” ( 

Reportrar utan gränser senaste rapport visar att Sverige tappat i pressfrihetindex till en fjärde placering. Reportrar utan gränser menar att det största hotet mot svensk mainstream media handlar om hot och trakasserier på sociala medier. Man verkar inte vara intresserad av att relatera till industrins intressestyrning av vad som får skrivas om eller inte i svenska medier även om kategorien självcensur och oberoende ingår i deras mätkategorier. Alternativ media som NewsVoice,, Nya Dagbladet och Modiga Människor ser till att få ut information om de hälsorisker Mona Nilsson varnar för i sina böcker.

Wikipedia ifrågasätts ofta av hälsofrihetsrörelsen för att vara partisk gentemot industriintressen. Mona Nilsson finns definierad på Wikipedia och tillskrivs begrepp som ”hävdar” eller ”anser sig ha avslöjat” som visar att Wikipedia försöker skriva ner henne. Wikipedia lyfter fram kritik och då relaterar man till VoF recension av boken Spelet om 3G Fakta och desinformation i det trådlösa samhället. Det finns några länkar genom Wikipedias sida om Mona Nilsson där Epoch Times Sverige skrivit men den går inte att få fram längre. Det finns ett väldigt litet mediamaterial på Wikipedia om Mona Nilsson länkat till frågan om mobiltelefoner och hälsorisker. I Mona Nilssons böcker framkommer fler och helt andra referenser och hur mediedreven går till mot oberoende forskare som har bevis på att strålning orsakar hälsoproblem. Bloggen Boktugg kommenterar att det ligger sju års omfattande research bakom Mona Nilssons bok Mobiltelefonins hälsorisker Fakta om vår tids största miljö- och hälsoskandal.

I en intervju i podden Modiga Människor berättar Mona Nilsson om det paradoxala (det korrupta enligt henne) att mätningar kring Ericssons kontor visar på strålningsvärden långt under gränsvärdet. Mätningar utanför Ericssons kontor visar på bara 65 m/Wm². Varför skyddar de sig själva? Mona är helt övertygad om att telekombolaget känner till alla risker och företaget har haft erfarenhet av att deras civilingenjörer blivit sjuka. Det finns länder som är uppmärksamma på hälsoriskerna och t.ex. Schweiz, i Genève; införde moratorium 2019 om införandet av 5G. Det paradoxala i denna situation är att WHO ligger i Genève och WHO gör inte tillräckligt för att skydda människors hälsa gentemot den skadliga strålningen (artikel PMC5504984 på PubMed visar att WHO i Genève har 130 gånger lägre strålningsnivåer i sina kontorsbyggnader än Stockholms Central Station, men WHO tar inte hälsoriskerna på allvar och man kan misstänka att industrins vinstintressen är viktigare än folkhälsan). Mona Nilsson beklagar sig över att det inte gick att få kontakt med Gustaf Fridolin inför införandet av digitala läromedel för att Strålskyddsstiftelsen skulle kunna varna hur det skulle påverka barn- och ungdomar i skolan. I podden förklarar Mona Nilsson att det inte finns gränsvärden som är anpassade utifrån barn. Gränsvärden är inte anpassade utifrån deras kroppsstorlek. Det är särskilt farligt eftersom barn absorberar mer strålning än vuxna. Barn har tunnare skallben, snabbare cellomvandlingssystem och nervsystemet utvecklas fortfarande tills man är 25 år.

”The meeting at WHO was an obvious disappointment. During the discussion the two WHO officials showed little interest to collaborate with the scientists convented at the meeting in spite of the scientific evidence on adverse health effects. Their in-house experts seem to be members of ICNIRP, although not exclusively. This may explain why only short-term thermal effects from RF radiation are accepted as proofs of harm and why non-termal biological effects are dismissed.” (“World Health Organization, radiofrequency and health – a hard nut to crack”, Lennart Hardell)

Sverige är ett av världens länder som tar sämst hänsyn till folkhälsoperspektivet när man satt gränsvärde för tillåten strålning i samhället. Sverige har helt anpassat sig utifrån ICNIRP:s (International Commission on Non-Ionizing Radiation Radiation Protection) gränsvärde som inte skyddar befolkningen i tillräcklig grad mot strålningsrisker. 2002 införde Sverige ICNIRP:s gränsvärde – du kan se det nedan. Inte alla länder i världen har antagit ICNIRP:s gränsvärde. Skillnaderna beror på hur industrin ser ut i olika länder och att olika länder har olika forskningsinsikter eller vilken form av lydstat man råkar vara eller inte. När man ska börja sätta sig in i hälsorisker utifrån mobil- eller basstationer är gränsvärdet ett samhälle har av avgörande betydelse. Mona Nilsson gör en uppräkning utifrån några länders gränsvärden om 3G i sin bok Mobiltelefonins hälsorisker:

Sverige 2 000 – 10 000 m/Wm²

Belgien 24 m/Wm² (3V/m)

Luxemburg 24 m/Wm² (3V/m)

Italien 95 m/Wm² (6V/m)

Ryssland 100 m/Wm²

Schweiz 42 – 95 m/Wm² (4-6V/m)

Paris 10 m/Wm² (2V/m)

Frankrike 1 m/Wm² (0,6V/m)

Salzburg 0,001 m/Wm² (det är 10 miljoner gånger lägre än det svenska för 3G)

Hur många är införstådda med vad som sker i miljöer man rör sig i till vardags och är informerade om de snabba förändringarna som börjat ske mellan 2019 och 2020 i strålningsfrågan i och med 5G som innebär mycket starkare strålningsutsatthet än 3G? I Mars 2020 rapporterade Strålskyddsstiftelsen att strålningen ökat minst tio gånger på vissa platser i Sverige. Mätningar i Norrköping från 2019 visade på 35 000 m/Wm² och från samma plats 2020 mättes 345 000 m/Wm² av Anders Sydborg. I september 2019 mätte Strålskyddsstiftelen på Järntorget i Stockholm 466 000 m/Wm² och i november på samma plats 2019 mättes 1 300 000 m/Wm². Strålskyddsstiftelsen har i anslutning till dessa mätningar kommenterat hur Strålskyddsmyndigheten (SSM) vilseleder allmänheten på flera punkter: 1) SSM påstår att allmänhetens exponering är låg i förhållande till referensvärdet, 2) Antalet hjärntumörer har inte ökat, 3) SSM har inte utfört några egna mätningar utifrån 5G utbyggnaden. Strålskyddsstiftelsens motreplik är att antalet hjärntumörer i Sverige ökat om man ser till Socialstyrelsens patientregister. Socialstyrelsens cancerregister är underrapporterat för hjärntumörpatienter för att inte alla hjärntumörer går till patologisk undersökning. De hjärntumörer som diagnosticeras med röntgenteknik utgår från en osäker teknik. Sedan 2002 har SSM:s expertgrupp dominerats av personer med jäv och bindningar till telekombolagen. 

”För en tid sedan besökte jag en kvinna som fått diverse symtom i form av utslag, stress, sömnproblem, huvudvärk mm så fort hon flyttade till en ny bostad. Hon hade upp till 92.000 uW/m² i sitt kök som orsakats av en närstående basstation. Rekommenderade nivåer är max 100 uW/m² i bostaden och under 10 uW/m² i där man sover. Kvinnan flyttade en kort tid efter jag varit där och samtliga symtom försvann inom 10 dagar. Detta är ett allvarligt problem som totalt förnekas av både Telekomindustrin samt ansvarig myndighet.” (Anders Sydborg, FB grupp Folkets Rättigheter i Samhället, 2021-05-15)

Mona Nilsson delade information om den senaste tidens strålningsmätningar utifrån 5G i FB gruppen ”Folkets Rättigheter i Samhället”, som gjorts våren 2021 inom det internationella strålningsmätprojektet ”Global EMF Monitoring” där mätningar gjorts i Stockholm, Göteborg, Linköping, Örebro och Falun. Sergels Torg visade 1 280 000 m/Wm², Göteborg 731 000 m/Wm², Falun 535 000 m/Wm², Örebro 293 000 m/Wm² och Linköping 206 000 m/Wm². Mona uppmanar att man kontaktar Strålsäkerhetsmyndigheten och Folkhälsomyndigheten och frågar: ”Vilka studier har visat att det inte föreligger hälsorisker med att långvarigt helkroppsexponeras för strålning från basstationer för 3G, 4G, 5G vid nivåer som är 100 000 m/Wm² i maxvärde eller däröver eller i nivå med ert referensvärde på 10 m/Wm² i medelvärde mätt över 6 minuter?” Frågorna hon ställer behöver förstås i relation till det termiska paradigmet svenska myndigheter idag utgår från som helt missar långtidseffekterna av kontinuerlig strålning. För att ytterligare förstå allvaret kan man genom Strålskyddsstiftelsen (man börjar vid fliken Fakta och sedan Juridik och Gränsvärden och till EU:s rekommendationer) få fram information om att Europarådets resolution från 1815 är antagen sedan 2011. Europarådet rekommenderar att gränsvärdena behöver sänkas till 0,2 V/m, 0,1 m/Wm² dvs. 100 000 gånger under det som ICNIRP rekommenderar.

NewsVoice publicerade Mona Nilsson om strålningsmätningen ovan. Man sammanfattar hur illa ställt det är med vetenskapliga kunskapsläget om exponering av de uppmätta strålningsnivåerna. Det finns ingen forskning på effekter av 5G. Det finns ingen forskning (inte ens djurstudier) som studerat långtidseffekter och samtidig exponering för 3G, 4G, 5G vid de maxnivåer som uppmätts. Det finns 10 studier på långtidseffekter av 4G där majoriteten visar på skadliga effekter. Över 15 studier visar att de som bor 300 – 500 meter från mobilmaster eller basstationer som exponerats för lägre nivåer än de uppmätta löper risk för mikrovågssyndromet, cancer och ökad risk för ALS.

Spelet om 3G Fakta och desinformation i det trådlösa samhället (2005)

I förordet till boken Spelet om 3G Fakta och desinformation i det trådlösa samhället av Mona Nilsson och Marica Lindblad tydliggörs att det man får reda på är precis vad en maktutredning ska verka mot: vad lobbyister skapar för skeva verklighetsuppfattningar hos politiker som ska fatta beslut, hur media mörkar och hur allmänheten förs bakom ljuset ”under sken av upplysning”. Debattboken Spelet om 3G bygger på en serie artiklar som tidigare publicerats i Miljömagasinet. Det är bra att gå bakåt i historien för att se om debatten idag ens ändrats utifrån strålningsrisker eller inte. I Spelet om 3G lär man sig att utbyggnaden skett utan hänsyn till hälsorisker – dvs. man kör ut det utan forskning på hälsorisker. Det är precis samma sak som diskuteras i dag i och med utbyggnaden av 5G som innebär mycket starkare strålningsfrekvenser. 5G har inte beforskats om människors hälsorisker inför implementering. Vilket leder till att både Strålsäkerhetsmyndigheten och Folkhälsomyndigheten agerar utan vetenskapligt stöd inför sina rekommendationer. Båda företeelserna hamnar i diskussionen utifrån tanken om ett nytt Nuremberg experiment på den generella befolkningen (ingen får utsättas för kroppsliga experiment utan både frivilligt och informerat samtycke). Inte ens Socialstyrelsen som ansvarar för att beakta människors hälsa under miljöbalken får lov att utreda hälsoriskerna. Inför utbyggnaden av 3G har Socialstyrelsen inte ens tillfrågats om att göra en utredning av effekterna på människors hälsa. Våren 2021 provar jag sökorden strålningsrisker, strålning och strålningen på Socialstyrelsens hemsida Jag får träffar som strålning i vården och sökordet strålningsrisk gav två träffar: Personsanering vid händelser med farliga ämnen och Screening för bukaortaaneurysm. Jag hittar inget. När jag rådfrågar Mona Nilsson genom Facebook gruppen Folkets Rättigheter i samhället svarar hon att ”det beror på inflytandet från de kriminella telekombolagen. De lobbar för att man inte ska erkänna att strålningen kan orsaka sjukdom. De kontrollerar samtliga expert- och myndighetsutredningar via sina lojala experter främst Anders Ahlbom, Maria Feychting och Lena Hillert från KI – samtliga är finansierade av telekombolagen och AA och MF är dessutom mångåriga medlemmar i ICNIRP som fastställt det föråldrade gränsvärde som skulle visa sig gravt otillräckligt om hälsoeffekter erkändes och som är av mycket stor betydelse för telekom- och militärindustrin.” Mona Nilsson delar även en artikel från Strålningsstiftelsen som visar att Folkhälsomyndighetens Miljörapport förnekar och vilseleder om hälsorisker gällande elektromagnetiska fält och mikrovågsstrålning från trådlös teknik. 

solveig21miljoblogg är Solveig Silverin strålningsriskblogg. Hon skriver om företeelser kopplat till tiden för utbyggnaden av 3G som är relevant i relation till Mona Nilssons första debattbok Spelet om 3G. Solveig Silverin är miljöingenjör/byråingenjör inom miljöövervakning och driver FB gruppen Det Tysta Miljögiftet – Den Trådlösa Tekniken – gruppinformation varnar mot användning av aspirin, nitroglycerin, valproinsyra och kollodialt silver i samband med strålning från EMF – 2G till 5G pga. förändrade biverkningar av dessa preparat. 2011 och 2013 bloggar solveig21miljoblogg att Socialstyrelsen uppmanat kommunerna att inte följa försiktighetsprincipen i 2 kap 3 § i Miljöbalken vid utbyggnaden av basstationer för 3G ”trots att IT-företagarna själva säger att forskningen visar på att denna strålning kan påverka hjärnan och sömnen”. solveig21miljoblogg förtydligar även att strålskadade enligt Socialstyrelsen inte får relatera sina sjukdomssymtom till strålning eller elektriska fält. För att visa hur illa det står till skriver man i Spelet om 3G: ”En studie visar dessutom att celler från några elöverkänsliga reagerar mer än celler från friska. Bo Petterson spred ’kunskap’ å Socialstyrelsens vägnar: enligt miljöbalken ska hänsyn tas till känsliga personer, men i nästa andetag påstår han att just elkänslighet inte kan ligga till grund för åtgärder med stöd av miljöbalken.” solveig21miljoblogg beskriver under fliken 7 MindControl-Mikrovågsvapen att krigsindustrin använder mikrovågor som vapen mot soldater och civilbefolkningen (mer om mikrovågor som vapen mot människor kan man se i dokumentären ”5G Apocalypse the Extinction Event” på ”Med stor sannolikhet pågår forskning och experiment på civilbefolkningen i hemlighet. Det finns allvarliga misstankar att man bland annat använder elöverkänsliga personer som försöksobjekt. Hade det inte varit så, hade dessa personer fått rätt hjälp och skydd och man hade gjort en utredning men allt tystas ner och de drabbade blir istället ifrågasatta”. Solveig Silverin som ligger bakom bloggen och FB sidan startade ett små parti Folkets Vilja som ett parti mot mikrovågsstrålningen. Solveig Silverin kritiserar i ett FB inlägg den svenska läkarkåren för brist på integritet och självständigt tänkande i jämförelse hur tyska läkare är bättre på att hantera strålningsskadade patienter: ”De tyska läkarna är inte förvirrade. De har istället införskaffat mätutrustning för mikrovågor. Tyska läkare anade ugglor i mossen när deras patienter blev sjuka efter att sändare för 3G och GSM kommit upp i närheten av patienternas boendemiljö. I Tyskland bemöter nämligen läkarna sina sjuka patienter med respekt och utgår inte från att ohälsan är mentalt framkallad. De svenska läkarna tycks däremot betrakta sina patienter som inbillningssjuka, mentalt svaga, okunniga individer. De flesta sjukdomar i Sverige anses ju numera självförvållade på grund av att patienten har negativa tankar och inte vill vara glad /…/Tyska läkare får i alla fall använda hjärnan och tänka själva, därför har de också observerat att folk blir sjuka redan vid 0,000 001 W7m2. I Sverige bestämmer politikerna vad läkarna skall tänka eller så har de reducerat kunskapen så till den milda grad, att läkarna i Sverige är hjälplösa”.

Försiktighetsprincipen i den svenska Miljöbalken (2 Kap 3 §) ”Alla som bedriver verksamhet eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten eller åtgärden medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. I samma syfte skall vid yrkesmässig verksamhet användas bästa möjliga teknik. Dessa försiktighetsmått skall vidtas så snart det finns skäl att anta att en verksamhet eller åtgärd kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön”

I debattboken Spelet om 3G får man svart på vitt hur Sveriges regering fullständigt struntar i miljökostnader och miljörisker samtidigt som man påstår att man kommer att följa utvecklingen av eventuella hälso- och miljörisker. Mona och Marica är de som följer upp och förevisar att ingen uppföljning gjorts. Vad som skedde med 3G utbyggnaden är att det blev till utan att något riksdagsbeslut var fattat – det fanns bara uppfattning om det som inte var helt korrekt. Ingen hänsyn har tagits till försiktighetsprincipen vid införandet av 3G i Sverige. Det är samma problem som gäller för införandet av 5G idag – ingen hänsyn till försiktighetsprincipen har tagits. Mona Nilsson beskriver de bakomliggande problemen med de övergripande organisationer som sätter gränsvärden. Hon visar hur internrekryteringen går till inom ICNRP (International Commission on non Ionisating Radiation). Det leder till att man sluter sig mot de kritiska perspektiven och sätter gränsvärden som passar telekomindustrin. Mona Nilsson visar också hur officiella rapporter inte tar in den oberoende forskningen som visar på hälsorisker. Beslut fattas utifrån den industrifinansierade forskningen som förnekar hälsorisker. Svenska myndigheter påstår på falska grunder att det råder samsyn mellan forskningen och myndigheternas syn om brist på hälsorisker. Svenska och internationella oberoende forskare som forskat på hälsoriskerna med strålning förevisas. Svenska exempel är neurologen Leif Sahlford och onkologen Lennart Hardell (Hardell har en blogg för den som vill läsa själv:, Hardell är även verksam vid forskningsstiftelsen Sahlfordgruppen i Lund har forskat på hälsorisker med mobilstrålning sedan 1988 och kunnat visa att strålningen påverkar blod-hjärnbarriärren vilket gör hjärnan mer genomsläpplig för gifter. Sahlfordgruppen har även bevisat att strålningen leder till nervcellsdöd. Sådana forskningsresultat har funnits i Ryssland sedan 1977. Utländsk strålningsforskning visar ökade risker för kromosomförändringar, DNA-brott, förändrad canceraktivitet hos celler, effekter på cellnivå ökar vid ökad ålder, gentoxiska effekter, fördröjd reaktionstid, desorientering, minnesförlust, koncentrationsproblem, läkemedelsresistens, sjukdomar i centrala nervsystemet, leukemi, hjärntumörer, kromosomförändringar, hjärt-kärl sjukdomar, hormonella sjukdomar, hörselnervtumör, försämrad spermiekvalitet och minskad rörlighet, barn och ungdomar är särskilt utsatta för att bara börja nämna några exempel (barn har tunnare skallben och barn kan absorbera mer strålning). 

Spelet om 3G exponerar den svenska politiska förnekelsen om beslut om hälsorisker i och med utbyggnad av basstationer och hur man främjar t. ex. mobilföretaget Ericssons intressen och tillväxtperspektiv i första hand. Det som är rent chockerande att läsa är hur man i olika offentliga rapporter helt döljer informationen om hälsoriskerna. Lönsamhets- och tillväxtperspektiven utifrån myndigheternas hälsoförnekande är klassiskt kortsiktigt agerande och att man förblindas av innovationstanken: ”för samhället innebär förnekandet av riskerna stora kostnader i form av ökad sjukdom och död. Prevention och tillämpning av försiktighetsprincipen är normalt sett mycket lönsamt. För den enskilde kan sjukdom, lidande och död inte ens värderas i pengar” skriver man i Spelet om 3G. Denna bok förevisar också utländska studier som gjordes redan i början av 2000-talet utifrån människors rapporterade hälsa/ohälsa i relation till mobilstrålning och basstationer/närhet till mobilmaster som leder till mikrovågssjukan eller RF-syndromet. Symtom som rapporterats in utifrån utländska hälsoundersökningar av strålningsmiljöer: huvudvärk, aptitlöshet, trötthet, sömnlöshet, koncentrations- och minnessvårigheter. De här symtomen går över när människors exponering för strålning upphör. Boken redovisar också olika internationella studier på djur som utsätts för strålning under längre tidsperioder (tre hela veckoperioder med halvminutsintervaller) än hur man redovisar strålningsrisker gentemot människor (det termiska paradigmet mäter max 6 minuter). Man har strålat kycklingembryon som resulterat i 70 % dödlighet och de som kläcktes hade allvarliga skador. Enligt tidigare rysk forskning är det känt att strålning påverkar tillväxten negativt hos växter och insekter, det påverkar immunsystem och fruktbarhet negativt hos däggdjur. Allt detta leder till förändringar i biosfären. 2003 formulerades också problem med brist på rätt kombination av expertkunskap, biologi och fysik. Inom vetenskapen utgår man från fel vetenskapsparadigm ”som vägrar acceptera andra än termiska effekter av denna strålning”. Mer information om problemet med det termiska paradigmet kommer framöver – och det här är ett av de stora problemen när man ska försvara hälsorättigheter.

Mobiltelefonins hälsorisker Fakta om vår tids största miljö- och hälsoskandal (2010)

Mobiltelefonins hälsorisker får man en mer fördjupad och breddad förklaring av problematiken än i Spelet om 3G. Boken utger sig inte för att vara en heltäckande förklaring utifrån all forskning som finns utan tanken är att ge en överblick av hälsoriskerna och varför detta inte fått den uppmärksamhet det borde. Mobiltelefonins hälsorisker är gedigen som en avhandling. Delar av det som förevisas i Spelet om 3G återkommer i Mobiltelefonins hälsorisker men nu får man en tyngre uppbyggnad utifrån olika läkarappeller, internationella studier, olika internationella rapporter och resolutioner, manipulerade offentliga rapporter, olika internationella studier och stora internationella forskningsprojekt (i vissa fall är dessa även manipulerande utifrån telekomindustrins intressen om ökad försäljning istället för folkhälsa), olika länders rekommendationer utifrån hälsorisker och strålning, utländsk forskning om statistiskt säkra bevis och en ännu bättre förklaring utifrån hur allmänheten manipulerats och förts bakom ljuset om hälsorisker med mobiltelefoner, mobilbasstationer och övrig strålningsrisk. Det stora problemet med strålningsrisker är att strålningen är påtvingad: ”Få tänker på att det inte längre finns någon valfrihet. Att alla är tvångsexponerade. Människor kan själva välja om de vill röka eller tala i mobiltelefon, men den som vill undvika strålningen från basstationer har ingen möjlighet till det” påminner Mona Nilsson. Mona Nilsson beskriver ingående de organisationer som finns och vilka som verkar för att belysa hälsoriskerna och vilka som tonar ner problemen. 

”Man måste hålla mobilen minst 6 decimeter från huvudet för att reducera strålningen till åtminstone 90 %. Mycket tänkvärt. Kanske får vi i framtiden se alla mobiler sitta på en selfiepinne. Vår tanke är att kanske det är dags att hitta en säkrare teknologi i stället.” (

Gränsvärdena för vissa länder är satta utifrån ICNIRP (International Commission on Non-Ionizing Radiation Radiation Protection). ICNIRP:s gränsvärde är styrt av ekonomisk och strategisk betydelse för telekommindustrin, elindustrin och den militära industrin i första hand. ICNIRP är en privat tyst stiftelse som lyder under tyska stiftelselagar och är skyddad från offentlig insyn. ICNIRP har, enligt Mona Nilsson, utvecklats till en åsiktskartell. Denna åsiktskartell försvårar för skadeståndsprövningar eftersom man främst stödjer sig på forskare som förminskar hälsoriskerna och att man stödjer sig på typiska PR-argument som vid tredje person för att föra industrins talan. PR-begrepp som ”oberoende experter” och ”välgjord forskning” är tillvägagångssätt för att låta ICNIRP för höga gränsvärde regera. Den svenska åsiktskartellen utgörs av Strålskyddsmyndigheten vetenskapliga råd i samklang med WHO och EU-kommissionens föresatser och att personer verksamma hos Strålskyddsmyndigheten har kopplingar till ICNIRP. Att orientera sig utifrån vilken oberoende forskare man ska följa i detta kräver att man tar sig in i de frisinnade sammanhangen (äkta gräsrotsrörelse) så man vet att man gör rätt val om forskningsmaterial. 

Det stora problemet ur hälsosynpunkt är att gränsvärdessättning för strålning utgår från det termiska paradigmet. Det termiska paradigmet innebär att gränsvärdet för tillåten strålning i samhället är satt för högt och tar inte hänsyn till långvarig lågfrekvent strålning som kan påverka sjukdomsutveckling på sikt. Det termiska paradigmet är bara intresserad av omedelbara termiska effekter vid mätbar uppvärmning utifrån 6 minuter.

Gränsvärdessättningen tar inte hänsyn till icke-termiska effekter som uppstår långt under de officiella gränsvärdena och vars skadeverkan visar sig först efter längre tids exponering. Icke-termiska effekter handlar om strålning som inte direkt visar mätbar uppvärmning av den som befinner sig i en strålningsmiljö. ICNIRP:s gränsvärde gäller ett medelvärde under bara 6 minuter. 

Det som är extremt farligt är att den svenska Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) bygger sina råd på ICNIRP:s rekommendationer. Dessa rekommendationer tar inte hänsyn till svensk miljölagstiftning och de hänsynsregler som är formulerade i Miljöbalken 2 kap. 3 §. Elöverkänsligas Forum lyfter fram att Strålsäkerhetsmyndigheten utgår från SSMFS2008:18 som handlar om följande värde i strålningsfrågan: ”Syftet med dessa allmänna råd är att skydda individer ur allmänheten från akuta skadliga biologiska effekter vid exponering för elektromagnetiska fält i frekvensområdet 0Hz – 300 GHz”. 

”Professor Michael Kundi, epidemiolog vid Wiens Universitet, anser att samtliga epidemiologiska studier hittills lider av metodproblem som leder till att de verkliga riskerna underskattas. Sammantaget visade ändå forskningen 2007 att risken för hörselnervtumör och elakartade hjärntumör (gliom) är förhöjt efter minst 10 års latenstid, enligt en sammanvägning av alla resurser inklusive de Interphonestudier som fanns publicerade.” (Mobiltelefonins hälsorisker Fakta om vår tids största miljö- och hälsoskandal, Mona Nilsson)

Mona Nilsson förevisar att det ofta är civilingenjörer inom elektronikområdet som har störst risk att utveckla svårare elöverkänslighet. Personer som arbetar nära basstationer, som arbetar med radar eller säljare som använder mobiltelefonen mycket i sitt arbete är särskilt utsatta. En enkät som företogs 2001 av 240 intervjupersoner visade att 17 % hade symtombild på elöverkänslighet av sin arbetsmiljö.

Mobiltelefonins hälsorisker exemplifieras hälsoriskerna med civilingenjören Per Segerbäck som varit utvecklare av avancerade telekommunikationssystem på Ellemtel. De första symtomen var yrsel, illamående och huvudvärk. Sedan utvecklade Segerbäck svårare elöverkänslighet som också ledde till bränningar i huden och röda utslag på huden. Segerbäck var chef för 13 civilingenjörer. 11 av dessa 13 utvecklade samma elöverkänslighetsproblem som Segerbäck. Företaget elsanerade eftersom ersättare till de som blev sjuka också insjuknade. Segerbäck fick arbeta hemifrån en tid. När Segerbäck besökte sin arbetsplats hade han en ståldräkt på sig. Sedan avskedades Segerbäck i slutet av 1990-talet trots att han var en nyckelperson. Företaget såg elöverkänsliga som en belastning trots att företagets verksamhet i sig framkallat problemen. Strålskyddsstiftelsen publicerade 2020 om Segerbäck att han sedan blev ordförande i Elöverkänsligas Riksförbund och idag är styrelsemedlem. I samma artikel om Segerbäck beskriver Strålskyddsstiftelsen en till ingenjörs öde, Matti Niemelä, teknisk direktör på Nokia, som utvecklat de sjukdomar telekombranschen förnekar har med strålning från mobilbasstationer att göra. Matti Niemelä har utvecklat stark elöverkänslighet och får svåra symtom om han är i sådana miljöer. I dag kan Niemelä bara gå med rullator och han är övertygad om att den MS han utvecklat även har med arbetsrelaterad strålning att göra. Personal på Nokia vågar inte ta upp problemen för man är rädd att få sparken. Strålskyddsstiftelsen kommenterar även att en Ericsson anställd spansk ingenjör som hamnade blev sjuk pga. mikrovågsstrålning av arbetsmiljön fick sjukdomen erkänd av domstol i Madrid. 2014 publicerar Strålskyddsstiftelen en artikel om Matti Niemelä där det framkommer att hans MS symtom förvärras om han är i strålningsmiljö. Han kan inte längre gå på bio och hans hem har blivit hans fängelse. Matti Niemelä erkänner dessutom att ”jag är rädd för att tala om detta offentligt, för jag vill inte stämplas som galen”. I artikeln framkommer även hur personer som rekryteras till WHO som ska utreda strålningsrisker har anställningar som är finansierade av mobiltelefonbolag. Personer som anställs till WHO i dessa frågor saknar dessutom helt medicinsk kompetens på området. publicerade samma information om Matti Niemelä 2016. 

”Även personer som är mer än en meter bort från en mobiltelefon påverkas. Det är således inte tillräckligt att använda handsfree för att undvika skadliga stråldoser, även de som är i närheten av en person som talar i mobiltelefon riskerar att påverkas, helt i analogi med konsekvenserna av passiv rökning.” (Björn Martén, Miljömagasinet)

Mobiltelefonins hälsorisker samlas mer forskningsbaserad information om sjukdomsutveckling in i Spelet om i 3G. Forskningen visar vilka diagnoser och symtom som uppstår av långtidseffekter av strålning som sammanfattats fram till 2010. De forskningsexempel som plockas fram är bara ett axplock av den forskning som finns – med andra ord det kan finnas fler hälso- och naturproblem än de som redovisas här. Exemplen utgår från icke-termiska effekter och går helt utanför det termiska paradigmet. Pulsad lågfrekvent strålning är väldigt farligt att vara utsatt för. Framför allt visar denna utländska forskning att Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten, informationen på 1177 och Strålsäkerhetsmyndigheten går i förnekelse. Ohälsoproblem som kan uppstå: huvudvärk, sömnlöshet, förändringar av EEG, förändrad hjärtrytm, depression, impotens, minnesstörningar, koncentrationsproblem, känsla av att inte må bra, yrsel, lättretlighet, tryck över bröstet, darrningar, blodproppar, förändringar i enzymaktiviteten, matsmältningsproblem, påverkan på hormonproducerande körtlar, sköldkörtelförstoring, håravfall, kromosomförändringar, många olika cancerformer, Downs syndrom, orienteringsförmågan hos djur försämras, trötthet, hjärt-kärlproblem, påverkan på centrala nervsystemet, neuroser, ökad infektionskänslighet, nattsvettningar, smärta i hjärttrakten och hjärtrusningar, fosterskador och kromosomförändringar, missfall, förändringar i vita och röda blodkroppar, ökad känslighet, påverkan på ögats lins, inlärningsproblem, fertilitetsproblem, depressioner, självmord, ALS, ämnesomsättningssjukdomar, epilepsi, hyperaktivitet, öronsus/tinnitus, inre oro, kronisk utmattning, Alzheimers sjukdom, darrningar, dimsyn, aptitlöshet, näsblod, viktökningar, diabetes, hudsjukdomar, irritationer, läckage på blod-hjärnbarriären, migrän, skador på nervceller, förminskning av hjärnceller/neuroner, demenssjukdomar, dödsfall, beteendestörningar, ADHD, störningar av melatonin och serotonin, låga sköldskörtelhormonvärden, skadad fertilitet, försämrade spermier, storkar som bor nära mobilmaster kan inte längre bygga sina bon, gråsparvar försvinner, kor blir negativt påverkade, träd i närheten av basstationer dör, växter stressas av strålningen från basstationer.

Kritik av Vetenskap och Folkbildning (VoF)

Strålningsrörelsen har precis som hälsofrihetsrörelsen lobbyorganisationen Vetenskap och Folkbildning (VoF) emot sig. 2013 utnämnde VoF Strålskyddsstiftelsen till årets förvillare. VoF hänger felaktigt ut Strålskyddsstiftelsen som en lobbyorganisionen fast Strålskyddsstiftelsen är en insamlingsstiftelse. Det är samma namn på läkare man ser som motarbetar den svenska strålningsrörelsen som också bedriver pajkastning mot den svenska hälsofrihetsrörelsen. Strålskyddsstiftelsen bemöter kritiken genom att förtydliga att VoF är en bulvanorganisation för industrin och förtydligar de felaktigheter VoF lägger fram. VoF har även försökt förhindra att Stråskyddsstiftelsen får uttala sig i riksdagen om hälsorisker med strålning. VoF försöker förhindra att information från Strålskyddsstiftelsen når allmänheten och beslutsfattare. 

”Doktor Mats Reimer vid Mölnlycke vårdcentral menar att människor som får symtom enbart lider av ’elfobi’ och att de skulle hjälpa med ’en skylt’ där det står att det inte finns någon strålning. Mats Reimer bör nu förklara, med utgångspunkt från ’vetenskap och beprövad erfarenhet’, hur mössen och spermierna också kan lida av ’elfobi’ eller ’vanföreställningar’ och hur människor med svåra symtom på grund av strålning blivit hjälpa av en skylt?” (”VOF motarbetar vår information”, Mona Nilsson)

Homeopat Stefan Whilde har skrivit om VoF i sin bok Homeopatins fantastiska värld! Covid-19 och förklarar att VoF är en lobbyverksamhet i läkemedelsindustrins ledband. VoF:s metoder är ökända och flera medlemmar har polisanmälts för förtal, hatpropaganda och hot. Många har fått sina liv förstörda av VoF. VoF har aktiva medlemmar i nästan alla riksdagspartier. Tidigare medlemmar har hoppat av (eg. professorer för att rädda sitt anseende). Utifrån vad det går att utläsa av den debatt Mona Nilsson driver gentemot VoF i strålningsfrågan verkar VoF också gå i telekomindustrins ledband. 

Gun-Marie Henriksson 5G Vår strålande framtid eller undergång?

2019 utkom Gun-Marie Henrikssons egenutgivna debattbok, 5G Vår strålande framtid eller undergång? Digitaliseringens enorma baksida, som kan ses som en uppföljare till Mona Nilssons böcker och som sträcker tanken än mer utåt till vad som sker i och med 5G, AI, 5G nät i lyktstolpar, strålningsrisker, digitala läromedel, självkörande bilar, elbilar, e-sport, digitalt beroende, mikrovågsvapen, laservapen, mikrochip implantat, e-piller och hälsorisker. Gun-Marie Henriksson återkopplar till Mona Nilssons båda böcker och många av de referenser som förekommer inom strålningsrörelsen, traditionella- och alternativa medier och de forskare som visar på hälso- och samhällsfaror på sikt. Henrikssons bok tar ett humanistiskt- filosofiskt avstamp och hon ger sig i kast med många frågor utifrån de olika fynd hon redovisar. Hon vill belysa för att få folk att vakna så att fler börjar agera mot en utveckling ingen behöver. Problemet är att det politiska etablissemanget går med på de hälsorisker denna utveckling innebär. Gun-Marie Henriksson uppmanar att stoppa 5G.

”Idag vill dessutom inget försäkringsbolag försäkra för de konsekvenser som kan komma att bli ett faktum till följd av ökad användning av bl. a. trådlös kommunikation och EMF.” (5G Vår strålande framtid eller undergång, Gun-Marie Henriksson)

Ett exempel utifrån Dr. Martin Pall ”How the telecommunications Industry 5G Strategy will use artificial intelligence to replace human intelligence: The end of mankind as we know it” och frågan om vad som kommer hända med oss om man låter 5G härja fritt redovisar jag ur 5G Vår strålande framtid eller undergång?. Dr. Martin Pall varnar för att den ökade snabbpulsade kroniska strålningen kommer innebära negativa effekter på hjärnans struktur där människans intelligens utarmas. Det leder i så fall i sin tur till att mänskligheten blir beroende av AI som i sig innebär en övergång till en extremt okänd form av intelligens.  

”Från fler byar i Indien kommer uppgifter som onormalt många dödsfall efter att 5G startats. I en by uppges att 32 personer har dött på kort tid och i en annan 65. Byborna säger att det finns ett tidsmässigt samband mellan starten av 5G och dödsfallen.” (Strålskyddsstiftelsen, 2021-06-29)

Bra att tänka på för att skydda sig

Det finns behov av att göra strålningsrelaterad hälsoriskinformation lättare att hitta på internet. Jag har testat enstaka riskord relaterat till begreppet strålning och det är inte helt enkelt att få tag i hälsorisk information rakt av på internet. Google sökningen strålning från mobil ger endast träff till Strålskyddsstiftelsen och Vågbrytaren Stockholm på första söksidan. Den fjärde Googlesidan leder till happiears (säljer strålningsskyddande kläder, mobilpåsar och filtar) och sidan Den femte sidan leder till SafeRadiation och Vågbrytaren. Den sjätte Googlesidan leder till FB gruppen WIFI 3G 4G 5G SKADLIG STRÅLNING. Det går inte att få fram information från alla de andra strålningsföreningarna som finns i Sverige. Jag hittar några enstaka bloggare som skriver om strålningsrisker eller som ger några hälsoråd i relation till mobil och wifi användning. Självfallet är det fler saker man behöver vara uppmärksam på än mobiltelefoner: baby vakter, implantat, sensorer, surfplattor, laptop, datorn, Bluetooth, smart klocka, Pace Maker med Bluetooth, trådlösa leksaker, mikrovågsstrålande vristband, robotgräsklippare, robotdammsugare, smarta elmätare, trådlösa hörlurar, diskmaskin-tvättmaskin-kylskåp med wifi eller digitalisering, övervakningssystem, digitala fitness trackers, övergången till ”smarta” hem och ”smart cities”. SMART är en förkortning av: Secret Militarised Armaments in Residential Technology. 

 ”Kvicksilver från amalgamfyllningar avges i större mängd vid användning av mobiltelefon. AMALGAM + MOBILSTRÅLNING = FARLIG KOMBINATION. Minimera användningen av mobiltelefonen.” @Stralskydd, Twitter)

Man är ofta utelämnad till sociala medier för att få tag i information. NewsVoice meddelade på Twitter 7 februari 2019 om en pressrelease från Strålskyddsstiftelsen de publicerat som censurerats på Facebook två gånger. Det handlar om att en italiensk domstol beordrat att den italienska regeringen ska informera om mobilens hälsorisker. Strålskyddsstiftelsen är mer aktiva på Facebook än på Twitter. Twitter är trots allt mer sökbart på internet om man använder relevanta hashtags. På Twitter finns en hel del engelskspråkiga riskkonton (har sökt konton som ger information om hälsorelaterade strålningsrisker, strålningsdebatt och vad man kan göra som hjälp till självhjälp. Några exempel: @ElectroMag_Man, @NO_EMR, @The5Gfacts, @PracticeSafeTek, @CellPhoneFears, @WirelessLabRat, @EMRHealthAlliance, @saferphones, @EMRHABC, @EMF_off, @IEMFA, @ehs_symptoms, @Phonegate_Alert, @MicrowaveNews, @electrosmogs, @ReduceRadiation, @radiation_uk, @iexistworld, @4safeschools, @Electrosmoggy, @O_Grigoriev, @ChildrensHD, @microwatts, @safetech4all, @internation_ES, @Kingston4ST, @4safeschools, @Electrosmoggy, @Screensandkids, @phone_gate, @geovitalacademy, @rfsafe, @cellphoneemf, @EMFexperts, @MWeatherall, @esensitivity, @ElectrosensAU 

För att exemplifiera utgår jag från @ElectroMag_Man som vill hjälpa till med att reducera utsatthet för lågfrekvent strålning. Detta konto ger råd om att använda mus med sladd, ha inte mobilen nära kroppen, ladda inte mobilen i sovrummet om du laddar den över natten, sov aldrig i närheten av mobiltelefonen, ha inte laptop i knät – särskilt viktigt när laptop laddas, undvik hårtork, undvik att ladda mobilen och laptop samtidigt, ta bort onödiga appar och onödiga bakgrunds applikationer i mobilen, undvik trådlösa laddare, skicka hellre sms än prata i mobilen, stäng av WIFI när du inte använder Internet, tänk på att du kan köpa tvätt- eller diskmaskin som är ”non-smart” – dvs. utan wifikoppling (som är smartare ur hälsosynpunkt), undvik trådlöst tangentbord, använd helst batteridrivna väckarklockor, ställ om mobilen att hämta email manuellt.

Infallsvinklar utifrån den svenska strålningsrörelsen

Sverige har i dagsläget 9 olika fristående strålningsorganisationer som verkar för minskad strålning i samhället. Man ger hälsoinriktad information och samhällsinformation om problemen. De olika svenska strålningsorganisationerna har lite olika inriktning men likartade målsättningar. För att förstå dem och vad de gör följer några beskrivningar. Jag uppmanar var och en som vill förstå mer att gå in på varje strålningsorganisations hemsida och orientera sig vidare utifrån den information man tillhandahåller. Flera personer som verkar utifrån dessa organisationer är aktiva i olika Facebook grupper om strålningsrisker. Vad jag saknar på organisationernas hemsidor är länkar och namn på de Facebook grupper man är verksam inom. Det hade underlättat för fler att hitta fram och få tag i mer aktuell information. 


Strålskyddsstiftelsen är en insamlingsstiftelse som vänder sig till den breda allmänheten och ger information om hälsorisker, symtom, hälsoråd utifrån strålning, olika resolutioner och myndigheter, juridik, forskning, informationsmaterial man kan beställa och själv börja dela ut, forskning om hälsorisker utifrån strålning, har en stor mängd artiklar om vad som sker i frågan om strålning, samlar information om drabbade och stöttar de som drabbas av strålningsrelaterade hälsoproblem, tillhandahåller debatt om personer som driver hälsoriskfrågor och mycket annat. Strålskyddsstiftelsen ger all den information offentliga myndigheter inte uttalar sig om. Det är oftast i Strålskyddsstiftelsen artikelmaterial man får bakgrundsförklaringar och information om hälsorisker. Artiklarna är även debatt om hälsorisker och vad som är fel i samhället i de här frågorna. Strålskyddsstiftelsen driver opinionsbildning och vill påverka regelverk och verksamheter som avger elektromagnetisk strålning. Strålskyddsstiftelsen är inriktad på folkhälsa och miljöfrågor. Strålskyddsstiftelsen har Europarådet resolution 1815 som utgångspunkt i sitt arbete. Om man drabbas av ohälsorelaterade strålningssymtom vill Strålskyddsstiftelsen att man hör av sig till dem. Man vill dokumentera fall och samla denna information.

Strålskyddsstiftelsens styrelse består idag av Mona Nilsson som granskat strålningsproblematik i många år, Katarina Krusell som är civilingenjör i Teknisk biologi och Malin Tornqvist som är civilekonom och jurist. 

Hur lätt eller svårt är det att hitta rätt eller fel information?

Jag bestämde mig för att se hur lätt det är att komma fram till Strålskyddsstiftelsen utifrån googling: gravid strålningsrisker och gravid strålning eftersom 117 idag inte ger några upplysningar om mobiltelefonanvändning eller risker för det ofödda barnet av trådlösteknik på 1177 under fliken Barn & Graviditet. Det ofödda barnet är mest utsatt eftersom det ofödda barnet själv inte har en chans att kunna värja sig mot vad dennes mor har för sig. 

”Vår studie visar att exponering för mobilstrålning leder till tachycardi (hjärtarytmi) hos foster, skriver forskarna. Tachycardi är en normal respons hos hjärtat på stress. Men det kan vara skadligt och även livshotande. Om hjärtat pumpar för snabbt under en längre tidsperiod så förändras balansen mellan syre och koldioxid i blodets hemoglobin. Och hjärtarytmin kan även leda till att blodet pumpas ut mindre effektivt.” (”Foster påverkas av mobilstrålning”, Miljömagasinet)

Strålskyddsstiftelsen får jag ingen direkt träff på utifrån dessa två sökningar och därför inte heller deras specialinriktade råd (fliken Råd på deras hemsida) till barn och gravida. Min googling gravid strålningsrisker ger främst information om strålningsbehandling eller undersökning om gravida och var i tiden olika risker kan ge det ofödda barnet. Den fjärde sidan i googlingen gravid strålningsrisker leder mig till en träff om ny strålskyddslag där det bara ska införas ”språkliga och redaktionella ändringar” (i Strålskyddslag 2018:396 finns anvisningar om gravida och amning om den som är i en verksamhet om joniserande strålning – denna lag fick jag inte fram utifrån min googling gravid och strålningsrisker). Jag får dock en träff på den tredje Google sidan en artikel av Mona Nilsson i Norrköpings Tidningar från 2013 om risker utifrån utländsk forskning med mobilstrålning om ofödda barn (om mamman pratat i mobiltelefon i tio minuter fick barnet snabbare hjärtslag och den mängd blod som pumpades ut minskade). Mona avrundar sin artikel: ”Det är bara i Sverige, där mobilindustrin anses vara så viktig för landets ekonomi, som ingen information ges till föräldrar och gravida om strålningsriskerna för de små. Därför har vi startat Strålskyddsstiftelsen som informerar sakligt om de många riskerna med strålningen från den trådlösa tekniken. Det är mycket brådskande att få ut budskapet till gravida kvinnor, nyblivna mammor och småbarnsföräldrar om att inte bara smartmobilens men även surfplattans och det trådlösa datornätverkets mikrovågsstrålning innebär mycket allvarliga hälsorisker samt att de som är allra känsligast är de allra minsta”. På den sjunde sidan i min googling gravid strålningsrisker dyker Elöverkänsligas Riksförbund upp utifrån ordalydelserna ”vad händer exempelvis en gravid mamma, som utsätts för denna strålning…” med länkar till artiklar från 2002. Jag skulle råda att Strålskyddsstiftelsen gör om sin hemsida så att den blir sökbar utifrån många olika begrepp på internet utifrån de råd och problemområden de identifierar så vem som helst lättare kan få tag i deras information. Utifrån googlingen gravid strålningsrisker når jag överhuvudtaget inte fram till Strålningsstiftelsen vilket jag hade förväntat mig att jag borde gjort redan vid den första eller andra Google sidan. Strålningsstiftelsen har information under fliken Råd och Barn och Gravida. Miljöföreningen Vågbrytaren har också riskinformation till gravida som utgår från forskning att strålning riskerar att barnet utvecklar ADHD (informationen från Vågbrytaren nåddes jag inte av vid Google sökningen utan har letat upp på annat sätt men ville kommentera det just här). 

Google för: gravid strålning ger en träff relaterad till trygghansa där en kvinna beskriver att det är svårt att hitta information: ”dock fick jag leta en stund på internet för att hitta det om att det skulle vara mycket farligt att utsätta sitt foster för strålning från wifi och Bluetooth etc., speciellt i vecka 8 – 15 då hjärnan utvecklas. Jag inser att jag inte alls tänkt på detta. /…/ Det som jag funnit att man kan riskera för sitt foster är: ADHD, missbildningar, minnessvårigheter, cancer och t o m missfall.” Kvinnan som skriver på trygghansas hemsida får ett nedlåtande svar av en barnmorska som menar att det inte föreligger risker. Barnmorskan förnekar ökning av ADHD trots att ADHD ökat kraftigt de senaste tio åren och en tydlig tvåfaldig ökning ses i åldersgruppen 0 – 12 år. Denna sökning ger en koppling till Strålsäkerhetsmyndigheten på Googles första sida och informationen handlar om ultraljud, sida på 1177 om det är farligt att röntgas när man är gravid, Arbetsmiljöverket om gravida. På den andra Google sidan i sökningen finns en länk till miljömagasinet om fostrets påverkan av mobilstrålning, Transportstyrelsens rekommendationer om graviditet och flygtjänst. Den sjätte Google sidan ger länk om mammakläder mot strålning (EMF avskärmning) och gravidbälte som skyddar mot strålning. Om man ska söka information verkar Google sökning gravid strålning lite mer effektivt än gravid strålningsrisker. 

I USA finns Baby Safe Project (med en FB sida) som är ett samarbetsprojekt mellan två hälsoinriktade gräsrotsrörelser. Projektet bygger på befintlig forskning om riskerna för det ofödda barnet och man ger olika hälsoråd om hur man bäst förhåller sig under sin graviditet. Genom Baby Safe FB delningar får man även kontakt med information om strålningsmätningar av babyvakter som visar på oroande värden.

Patientorganisation för gravida: Patientförening för Hyperemesis har ingen strålningsinformation. BirthRightsSweden vänder sig till gravida och deras rättigheter och är inriktad på mänskliga rättigheter gällande förlossningen och spädbarnstiden men de har ingen sökfunktion på sin hemsida så jag kan inte eftersöka strålning. På BirthRightsSweden hemsida hittar jag ingen strålningsriskinformation alls om den gravida mamman eller risker för det ofödda barnet eller spädbarn.

”År 2011 kom Europarådet med varning att vi måste skydda våra barn från strålningen nu men i Sverige var det dödstyst med denna nyhet.” (”Docent Olle Johansson om 5G och dess konsekvenser”,

Strålningsrisker under graviditet för det ofödda barnet är en helt rättslös utgångspunkt i dagens läge gällande officiell information. Folkhälsomyndigheten hänvisar till Karolinska Institutets Miljömedicinska information som är direkt missvisande och utgår från det termiska paradigmet om strålningsrisker: ”De enstaka överrisker som framkommit, till exempel på spermiekvalitet eller beteendestörningar hos barn med exponerade mammor, kan med stor sannolikhet förklaras på annat sätt än med exponering för radiofrekventa fält”. I övrigt meddelar Karolinska Institutets Miljömedicinska information: ”Allmänhetens exponering ligger flera storleksordningar under referensvärdena /—/Experimentell forskning har inte kunnat påvisa någon biologisk mekanism som skulle leda till detta./—/Det finns inget vetenskapligt stöd för att elektriska eller magnetiska fält har någon betydelse för de besvär som rapporteras av personer som uppfattar sig som elöverkänsliga./—/Den enda kända effekten av exponering för radiofrekventa elektromagnetiska fält är en temperaturstegring i den exponerade vävnaden till följd av den energi som absorberas./—/”.

”Exponering för mobilstrålning under fostertiden kan ge skador på fostrets ögonlins. Arner et al. 2013.” (

Utifrån kunskap om strålningsrisker under graviditeten gör att man behöver ifrågasätta satsningar på graviditetsappar och digitaliseringen av vårdmöten för gravida. Olika graviditetsappar erbjuder olika möjligheter, t. ex augmented reality funktion där man kan ta ”unika magbilder” och man kan följa fosterrörelser, uppmärksamma närstående på när babyn sparkar i magen, mäta frekvenser på värkar, träningsapp under graviditet, dagboksfunktioner, olika former av graviditetsinformation. Det tar knappast hänsyn till att en gravid kvinna, för barnets bästa, helst behöver undvika sin mobiltelefon så mycket som möjligt under graviditeten. Vidare verkar inte heller digitaliseringssatsningar inom mödravården ta hänsyn till att det är säkrare att undvika digitalteknik under graviditeten. Onkolog Lennart Hardell förfasas över innovationsförblindningen i presentationen, ”Risker med 5G och trådlös teknik” ( att man i och med 5G teknik kan ha en sändare i en blöja som talar om när den är blöt. En sådan blöja utgör strålningsrisk för barn, patienter på sjukhus eller personer inom äldrevården om de kommer till användning mer generellt. I samma presentation visar Lennart Hardell utifrån en studie på 125 000 barn (Divan et al 2012) hur barn mådde om mamman använt mobiltelefon eller läsplatta under graviditeten eller direkt efter förlossningen: sömnproblem, huvudvärk, yrsel, trötthet, inlärningssvårigheter, koncentrationsproblem, minnesproblem, irritation, ångest, nedstämdhet, mindre stresstålighet, hyperaktivitet, missbruk/tillvänjning. Alla dessa symtom är typiska symtom på elöverkänslighet. Läkartidningen har under 2021 skrivit en artikel, ”Mödravården är väldigt lämpad för digitalisering”, om digitala egenvårdslösningar för blodtrycksmätning, chattfunktioner och fler videosamtal mellan vårdpersonal och gravida. Aktionsgruppen Elektrosmog Skadar har publicerat forskning som gjorts vid Kaiser Permanente som visar att gravida som exponeras för strålning har 48 % risk att drabbas av missfall. Elektrosmog lyfter även fram forskningsmaterial om att gravida som använder mobilen föder barn vars blodvärden är förändrade (Bektas et al. 2018). Frågan är också om man verkligen ska använda barnprodukter som spårar och mäter ett spädbarns andning och hjärtfrekvens (innovativ dyna för spädbarn mellan 0 – 8 månader med Bluetooth teknik) eller andra mikrovågsstrålande vrist- eller fotband till spädbarn? 

Elöverkänsligas Riksförbund

Elöverkänsligas Riksförbund ( bildades 1987 och hette från början Föreningen för El- och Bildskärmsskadade. Elöverkänsligas Riksförbund är en del av Funktionsrätt Sverige. Denna förening ger en del information, arbetar för säkrare strålningsmiljöer, har en tidskrift ”Elöverkänsligas tidning Ljusglimten”, information om strålning. För några år sedan släpptes rapporten ”Är de verkligen sjuka?” som varit ett samarbete mellan Elöverkänsligas Riksförbund och Tandvårdsskadeförbundet. Underlaget bygger på enkäter av drabbade. Det finns likheter och olikheter gällande elöverkänsliga och tandvårdsskadade. Dessa patientgrupper är betydligt fler än ens antalet diabetiker i landet. Kostnaderna samhället har för elsanering eller sanering av dentalt material är marginellt i förhållande till utgifter för sjukvård eller sjukskrivning om dessa patientgrupper. Jag kommer främst fokusera elöverkänsligas situation utifrån rapporten. Det man skrivit för en tid sedan gäller än idag. Elöverkänsliga bemöts ofta i vården som psykosomatiska eller psykiska. Det tar ofta flera år eller årtionden innan orsaken till ohälsa fastställs utifrån strålning. Problemet är att den psykosomatiska modellen slagit rot i läkarkåren och det är svårt att få gehör för biokemiska faktorer om sjukdomsutveckling. Elöverkänsligas Riksförförbund publicerade i mars 2021 en artikel där det lämnats förslag om att diagnosen elöverkänslighet ska erkännas som en neurologisk funktionsnedsättning och ingå i WHO:s klassifikationssystem ICD. Elöverkänslighet går att diagnosticera genom provtagning och bilddiagnostik och går att behandla.

”80 % of the patients with EHS present with one, two or three detectable oxidative stress biomarkers in their peripheral blood, meaning that overall these patients present a true somatic disorder.” (“Electrosensitivity as Newly Identified and Characterized Neurolog Pathologica Disorder. How to Diagnose, Treat and Prevent it”, Dominique Belpomme, Philippe Irigaray)

Ett extremt stort problem är bristen på offentlig information om de problem och besvär som kan orsakas av elektromagnetiska fält. Vanliga symtom är: smärtor i muskler och leder, mag- o tarmproblem, huvudvärk, problem med ögonen, sömnsvårigheter, virrighet, brännande hud, värk på olika delar av kroppen, ljuskänslighet, svimningar, minnesproblem, koncentrationssvårigheter, hudrodnad, muskelsvaghet, irritation, tinnitus, stress, stickningar och domningar i hud, hjärtklappning, värmekänsla i huvudet, torr hud, spända muskler, stickningar i ögonen, allmän sjukdomskänsla, krypningar i huden, nedstämdhet, rinnande näsa och extrem trötthet. 

Patienter som söker hjälp utifrån strålningsproblematik erfar väldigt dåligt bemötande i vården. De kan bli utskällda av sina läkare, läkare påstår att det är vetenskapligt bevisat att elöverkänslighet inte finns, det finns exempel som beskrivits som kan liknas vid rena psykiska övergrepp när patienter försöker förklara sig utifrån strålningskänslighet (man tvingar patienten att sitta framför en TV eller utsätter patienten medvetet för el, mobiltelefoner, starka lysrör), läkare vägrar läsa material från olika strålningsorganisationer patienter har med sig. Allt för många elöverkänsliga betraktas som psykiskt sjuka. Patienter som har sjukintyg och som egentligen har elöverkänslighet som diagnos får oftast helt andra diagnoser på sina sjukintyg: fibromyalgi, någon form av psykisk sjukdom eller utbrändhet.

 ”Relativt få svenska läkare och tandläkare behandlar med framgång elöverkänsliga och tandvårdsskadade. Ofta har patienterna uppmärksammats om läkarnas kunskaper via bekanta eller via artiklar eller föredrag som Elöverkänsligas Riksförbund respektive Tandvårdsskadeförbundet publicerat eller arrangerat”. (”Är de verkligen sjuka?”)

Patienter med elöverkänslighet anser att det behövs gränsöverskridande behandlingsteam som leder till tanken om integrativ medicin där komplementära behandlingsalternativ integreras i den hälso- och sjukvården. Patienterna eftersträvar samarbete mellan läkare, sjuksköterskor, alternativ medicinska behandlare (särskilt funktionsmedicin och homeopati), psykologer och kuratorer.

Enligt rapporten informerar inte ens sjukvårdsupplysningen. Kommuner saknar information om elsanering, handikapphjälpmedel och vilka bidrag som finns. 

Miljöföreningen Vågbrytaren

Wikipedia är opålitlig i frågan om hälsorisker med elektromagnetisk strålning. Wikipedia framställer Vågbrytaren som om de verkar för ”påstådda negativa hälsoeffekter med elektromagnetisk strålning och utbyggnaden av trådlös teknik”. Riksföreningen Vågbrytaren ( bildades 2001 som en följd av beslut att bygga ut 3G. Syftet med denna miljöförening mot hälsovådlig elektromagnetisk strålning är att informera om riskerna och att verka för ett samhälle där all mänskligt producerad strålning hålls på en så pass låg nivå att det inte leder till hälsorisker. Vågbrytaren har mycket bra information på sin hemsida om olika dimensioner kring problemen med strålning i samhället och vilka hälsorisker det medför. Vågbrytaren ger en också en god uppbackning i hur hantera strålningsinformation utifrån vad man behöver kunna i frågan om hälsolitteraticitet (samla och förstå hälsorelaterad information) och den högre nivån som är kritisk hälsolitteraticitet (mer självständig och ifrågasättande). Under fliken Hälsorisker och sedan Elöverkänslighet kommer man åt en symtomrapport och får information om vad man ska skicka den för att påverka politiker och myndigheter att ökningen av strålning i samhället är fara för folkhälsan. Denna symtomrapport ges direktlänk till i slutet av denna text inom delen informationsanvisningar. Vågbrytaren lyfter även fram EURPAEM läkarundersökningen. Det kan vara bra att börja läsa symtomdokument och kriterierna för läkarundersökningen om man märker att man börjat få symtom och behöver få en överblick och kan jämföra med sig själv utifrån. Problemet med ökad strålning i samhället kopplas även till förekom av ökade solceller, smarta elmätare och trådlösa nätverk. Riksföreningen Vågbrytaren ger information om hur man kan minimera strålning i hemmet. 

Elöverkänsligas Forum

Elöverkänsligas Forum (EHS, är en ideell förening som sysselsätter sig med opinionsbildning om elöverkänslighet och hälsorisker med elektromagnetiska fält. Man vill öka kunskapen och förståelsen i samhället om funktionsnedsättningen elöverkänslighet. EHS ger viktig information utifrån lag och rätt om vad som gäller innan man ska anmäla strålningsskada. Man behöver läkarintyg med diagnoskod W90. EHS ger även information relaterad till hjälpmedel och skärmande kläder, förutsättningar kring elsanering, europarådets resolution 1815. Man listar de andra strålningsföreningarna i landet (Elöverkänsligas riksförbund, Intresseföreningen Frivolten, Strålskyddsstiftelsen, Svenska Förbundet för El- och Strålskadade, Vågbrytaren) och ger några utländska exempel. Man hänvisar till tre forskare med länkinformation på sin hemsida: Lennart Hardell, Magda Havas, Darius Leszcynski. När jag testar de olika flikarna på EHS hemsida är det ibland helt tomt och jag hade hoppats finna mer material. Information EHS ger är ganska korthuggen om ellära. EHS hänvisar till Socialstyrelsens miljörapport från 2009 där man anser att 3,2 % av befolkningen kan vara elöverkänsliga och att 0,4 % av befolkningen kan vara svårt elöverkänsliga. Fliken Lag och Rätt samlar relevant juridisk information (miljöbalken, miljöenhetens ansvar, strålskyddslag, diskrimineringslagen, anmäl diskriminering, socialtjänstlagen, skollagen, rättsfall, socialförsäkringsmål, anmäl strålningsskador). 

Den 23 april 2020 utlyste EHS en mobilstrejk för miljön framför riksdagshuset. Kampanjen ska fortsätta tills Sverige lever upp till Europarådets resolution 1815. Googlesökning om denna kampanj vittnar att det bara är Nya Dagbladet som skrivit om kampanjen. Kampanjen dokumenteras inte genom deras sociala medier än. Jag mailade och frågade och man svarar mig att när de försöker mobilstrejka framför riksdagshuset blir de avhysta. Man har tydligen diskuterat Greta Thunbergs kampanjande med vakter som avhyst och vakterna förnekar att Greta Thunberg bedriver skolstrejk för klimatet kampanj trots att Greta självdokumenterar och självpublicerar sig i sociala medier. Allt beror på vilka vakter som har tjänst vad som ske eller inte framför riksdagshuset. Vissa vakter menar att man inte får avhysa och att man får bedriva åsiktsyttringar framför riksdagshuset. Man förklarar för mig att det är ansträngande för elöverkänsliga att kampanja och därför är det också svårt att få till regelbundenhet i kampanjen. EHS driver även sedan 27:e april 2020 mobilstrejk vid Strålsäkerhetsmyndigheten.


Aktion Elektrosmog Skadar ( är en hemsida med information om strålningens skaderisker. Aktion Elektrosmog Skadar jobbar för lägre strålningsnivåer. Hemsidan är en debattsida där man delar relevant artikelmaterial och filmklipp. Förevisar vem man kan lita på eller inte. Elektrosmog kopplar till två Facebook företeelser; en egen FB sida: Elektrosmog Skadar och den stora Facebook gruppen WIFI 3G 4G 5G SKADLIG STRÅLNING. Aktion Elektrosmog Skadar lyfter fram Professor Martin Pall i frågan om hälsorisker. Professor Martin Pall är professor emeritus vid Washington State University. Han är specialist på kroniskt trötthetssyndrom, kemisk känslighet och effekterna av mikrovågsfrekventa elektromagnetiska fält med låg intensitet mot kroppen. Docent Olle Johansson förekommer också här. 

Intresseföreningen Frivolten

Hemsidan är under uppbyggnad.

Svenska Förbundet för El- och Strålskadade

Här finns mycket rättighetsbaserat material på en bloggsida i form av olika artiklar genom Svenska Förbundet för El- och Strålskadade (SFES, SFES bildades 2019. Man får information om allt från domar, processer i frågan om att försöka stärka elöverkänsliga och funktionsnedsattas rättigheter i samhället (även koppling till tryckfrihet och yttrandefrihet), vittnesmål om arbetsskadade av strålning, info om blyat glas för avskärmning mot strålning, en tom sida i frågan om kunskap och vetenskap, två exempel på domstolsmål, filmklipp om strålningsrisker, diagnoskoder som relaterar till ohälsa av icke-joniserande strålning med anvisning om att Socialstyrelsen kräver att man skriver R68,8 framför diagnoskoden annars är den ogiltig (Z58,4 – T66 – W90), att enligt Riksdagsbeslut SFS 2000:7 § 2 får Elöverkänsligas Riksförbund statsbidrag och enligt Regeringsbeslut 950621 nr 8 Dnr S1995/2965 är elöverkänslighet klassificerat som ett funktionshinder.

SFES förevisar symtomlistor som relaterar olika strålningssymtom utifrån 6 olika kriterier: 1) Hud: hudrodnad, domningar, smärtsam sveda, värk, känselbortfall, stickningar, 2) Ögon: sveda, dimsyn, trötthet i ögonen, ljuskänslighet, rinnande eller torra ögon, tunnelseende, 3) Slemhinnor: störningar i mag- och tarmfunktionen som magont och diarré, 4) Hjärna- och centrala nervsystemet: yrsel, koordinationsproblem, koncentrationsproblem, minnessvårigheter, extremt stresskänslig, ADHD liknande symtom, ljudkänslig, kramper, epilepsiliknande anfall, medvetslöshet, 5) Muskler och perifera nervsystemet: ofrivilliga sammandragningar i muskler, inre skakningar – darrningar – vibrationer, myrkrypningar i armar och ben, påverkan autonoma nervsystemet (hjärta, andningsfunktionen, urinblåsa), muskelsvag, muskelvärk, muskelinflammationer, 6) Allmäntillstånd: extrem trötthet, illamående, huvudvärk, utmattning, influensaliknande symtom, feberkänsla, inre kroppslig sveda och värk i luftrör och mage, synstörningar, utmattning, ledvärk.

Föreningen för Strålskydd

Är en FB sida utan hänvisning till någon hemsida med mer information. Material delas genom deras FB sida.

Safe Radiation

Strålsäkerhetsförening ( bildades 2020 och verkar för att skydda människor mot ohälsa kopplad till mikrovågsstrålning. Man får information om vad som är fel och vad som gäller idag om strålning utifrån mobiltelefoner, basstationer, routrar, trådlösa produkter. Man kommer kunna beställa och betala för flyers om strålningsrisker via denna förening i likhet med Strålningsstiftelsen. Anders Sydborg är delaktig i denna förening.

Exempel på aktivism

Patientmakt: Jeromy Johnson

Civilingenjör Jeromy Johnson från USA är ett utmärkt exempel på patientmakt i frågan om strålningsrisker. Han ger dessutom framtidshopp om att man arbetar på teknikförnyelse för att minska strålningsrisker i samhället. Jeromy Johnson utvecklade elöverkänslighet utifrån sin arbetsmiljö på Silicon Valley och troligen även för att smarta elmätare i det lägenhetshus han bodde i var placerade precis under hans sovrum. Jeromy Johnson uppfattar att hans elöverkänslighet är irreversibel. Han har en faktaspäckad hemsida där han ger praktiska hälsoråd, forskningsöversikter, information om strålningsflyktingar, global karta över strålningsfria miljöer, han har hållit föredrag på USA:s första medicinska konferens (2019 EMF Conference) om strålningsrelaterad ohälsa. Han hjälper människor reducera strålning i sina hem för att många blir sjuka av ”smarta hem”. Jeromy Johnson har skrivit en bok ”How to Find a Healthy Home: A Step-by-Step Guide to Purchasing or Renting a Low-EMF Home”. 

Nätaktivist: Katarina Hollbrink och Facebookgruppen WIFI 3G 4G 5G SKADLIG STRÅLNING

Katarina Hollbrink är elöverkänslig och har startat FB gruppen WIFI 3G 4G 5G SKADLIG STRÅLNING. I dagsläget har gruppen 28,700 medlemmar. Gruppen växer hela tiden. Katarina är ambassadör för Strålskyddsstiftelsen och hjälper till att sprida relevant information på Facebook i olika sammanhang. Jag har sett att hon lägger mycket tid och engagemang i detta och gör ett otroligt jobb. Hon vill hjälpa till att bredda opinionen i strålningsfrågan. I en intervju med Anders Sydborg i maj 2020 berättar Katarina Hollbrink om problemen patienter har i vården när de beskriver sin strålningsrelaterade ohälsa. Katarina uppmanar att man tvingar läkaren att skriva i journalen hur ens symtom utvecklas eller avtar beroende på vilken strålningsmiljö man befinner sig i. Hon berättar även att läkare inte får ställa strålningsrelaterade diagnoser utan dessa patienter klassificeras medvetet med psykisk insufficiens. Anders Sydborg berättar också i denna intervju om hur läkare helt feldiagnosticerar strålningsskadade patienter och hur farligt det problemet är. Allt detta leder till att diagnosstatistiken blir helt missvisande.

”Läkare får inte dokumentera dem som blir strålskadade och elöverkänsliga. Strålskadan ska tystas ner då den inte får finnas i journalerna eller i statistiken. /—/Elöverkänsliga ställs utanför samhälleligt skydd trots svårt lidande, orsaken är att mobilindustrin/politikerna gör allt för att stoppa samhällelig hjälp, eftersom politikerna då hade bekräftat, att folk blir sjuka av strålningen.” (”Politikernas beslut grundar sig på, att folkhälsan är ett hot mot mobilindustrin”, solveig21miljoblogg)

En incident med Katarina Hollbrink och energi- och digitaliserings minister Anders Ygeman behöver lyftas fram. Anders Ygeman hade skrivit ett inlägg på sin Facebook profil om 5G och många skrev både positiva och negativa kommentarer. Ygeman menar att kritiken han utstått syftar på att sprida osäkerhet mellan stat och medborgare. Katarina Hollbrink hade uppmanat personer ur FB gruppen WIFI 3G 4G 5G SKADLIG STRÅLNING att ta ställning på Ygemans inlägg om hälsoriskerna med 5G. Det fick i stället resultatet att Anders Ygeman gick ut med information om att han ansåg sig vara utsatt för ryska nättroll. SVT som granskat aktiviteterna på Facebook kunde härleda till Katarina Hollbrink i Stockholm. Händelsen fick spridning i internationell media och framför allt gjorde den ryska ambassaden i Stockholm sig lustig över händelsen och gratulerade Anders Yngeman för att hans popularitet ökat i sociala medier. Den ryska ambassaden i Stockholm skrev till och med följande ironi på sin egen Facebook sida: ”Det är ett särskilt nöje att det stigande intresset för hans inlägg, inklusive de som handlar om 5G, förknippar Anders Yngeman just med vårt land. Med hänsyn till omfattande reaktionen på ministerns senaste inlägg verkar det vara så att nästan alla ryssar som behärskar svenska kommenterat”. Den ryska ambassaden fick kännedom om incidenten genom svenska medier. Att Anders Ygeman inte skulle lyssna ens till riskinfo om 5G framkommer redan i Mona Nilssons bok Spelet om 3G där Yngeman ingår i ett citat där man påstår att man utgår från grundlig forskning inför införandet av 3G för de bedömningar myndigheter gör. Just det vet vi redan av den kritiska informationen att så inte är fallet. Boken Digital demokrati? Partierna i den ny tid förevisar studier från Brottsförebyggande rådet som visat att tre av tio politiker anser sig vara utsatta för hot på sociala medier.

Elöverkänsligas Riksförbund har kommenterat incidenten med Anders Ygemans tolkning om ryska nättroll som ett sätt att slippa ta i diskussionen. Elöverkänsligas Riksförbund söker dialog med Anders Ygeman i frågan om att 5G kommer orsaka en folkhälso- och miljökatastrof. Man får ingen respons från ministern. 

Frågor som också diskuteras i WIFI 3G 4G 5G SKADLIG STRÅLNING är även införandet av digitala läromedel i skolan. Föräldrar märker att deras barn mår dåligt av digitala läromedel. Till och med så pass att barn inte ens vill gå i skolan. Svenska Läkaresällskapet (länk från seminariet på finns i informationshänvisnigar i slutet av denna text) har föreläsningar om hur barns hjärnor påverkas negativt av den digitala tekniken. ”Det är dags att säga sin mening om er politikers svek mot vår unga generation som ni nu drogar med psykofarmaka och ger elchocker, när eleverna får neurologiska skador av WiFi-strålningen i skolan.” (Solveig Silverin, 2018-02-13)

”Mitt barn har kämpat och kämpat med så många uppgifter hela det digitala högstadiet (och inte minst den digitala corona-hemundervisningen) och vi föräldrar har också kämpat och kämpat med situationen. Nu, sista veckorna innan slutbetygen sätts, gick datorn sönder och hon fick låna en bok för en uppgift. Hon fick 15/18 på det provet och skickat sms ’har räknat ut att böcker är bästa sättet för mig att plugga’.” (Jeanette Tenggren Durkan, Facebook)

Bloggen – en blogg om skolan, livet och lärande med bakgrund i frågor om samhällssäkerhet och samhällsutvecklingen tar sig för att såga en stor del av det forskningsmaterial Strålskyddsstiftelsen publicerar på sin hemsida. sysselsätter sig även med att påstå att införandet av wifi och digitala läromedel skulle innebära hälsorisker är desinformation: ”inte en enda hälsorisk klarlagd”. Bloggen har fel och seminariematerial som finns tillgängligt genom Svenska Läkaresällskapet och hälsoriskerna med digitaliseringen av skolan kommer motbevisa bloggaren

Strålnings- och rättighetsaktivist: Anders Sydborg Facebook, från Strålningsupproret till Folkets Rättigheter i Samhället

Anders Sydborg är en framträdande person i frågan om strålningsrisker och ohälsa. Han driver olika Facebook grupper men jag fokuserar frågan utifrån strålningsgruppen här. Facebook gruppen ”Strålningsupproret” bytte namn till ”Folkets Rättigheter i Samhället” för att man menar att ingen ofrivilligt ska behöva utsättas för strålning man inte kan värja sig mot, välja om man vill ta Corona vaccin eller inte, välja om man vill betala med kontanter, kort eller swish.

Det som är intressant att lägga märke till om man jäm­för Mona Nilssons böcker med Anders Sydborgs aktiviteter i Facebook gruppen ”Folkets Rättig­heter i Sam­hället” är att samma grundproblem kvarstår sedan Mona Nilssons böcker från 2005 och 2010. Myndigheter och telekomindustrin mörkar hälsoriskerna med mobiltelefoner, basstationer och routers. Det är extremt svårt att påverka samhällsförändring i strålningsfrågan – som det ser ut idag i Sverige. Internationellt sett sker på vissa platser moratorium om att hejda införandet av 5G innan man vet mer om hälsoriskerna. 

Anders Sydborg ser man i intervjuer genom olika alternativa kanaler: Skrpt, Modiga människor, Folkets Radio, Globalist TV, Ljuset från Norr, Education4Future. Han engagerar sig i denna fråga för att hälsorisker tystas ner. Han blir dagligen kontaktad av 50 – 150 eller mer människor om strålningsrisker. Anders Syborg blir också utsatt i mainstream media och han brukar belysa vad som är fel med mainstream media rapporteringen på Facebook.

FB gruppen ”Folkets Rättigheter i Samhället” har inom fliken Nya filer dokument om symtomanmälan, inlägg i frågan om pacemaker med inbyggd Bluetooth om avstängd Bluetooth går att hacka i avstängt läge och om den avger strålning och risker med Bluetooth för personer med pacemaker. Man delar en pdf från Föreningen Strålskydd en ansvarsförsäkran med riskinformation om Barn och Strålning ”kan vara bra att ha med sig till rektor/skolchefer”. Man ber att rektorer läser riskinformationen och skriver under så att barn och ungdomar i skolmiljöer inte utsätts för skadliga nivåer av strålning. Man ger tips om bra strålningsmätare, email- och webbadresser till svenska tidningar man kan höra av sig till om varför de inte skriver om hälsoriskerna med ökad strålning i samhället.

Anders Sydborg visar i FB gruppen strålningsmätningar från skolgårdar och lekplatser där basstationer är placerade med riktning in mot skolgård eller lekplats vilket ger för höga strålningsnivåer gentemot platserna. Av utrymmesskäl får jag inte plats med exakt allt Anders Sydborg gör men kommer försöka bena ut några huvudpunkter och ta mig in i några mer särskiljande exempel.

”Utan att märka det och liksom ovetande drivs medborgaren att för varje dag offra någon del av sin personliga frihet. Eftersom bara sammanslutningar kan erbjuda motstånd mot statsmakten ser den med ovilja på sammanhållningar som inte är helt i dess hand.” (Alexis de Tocqueville, 1805–1859)

”Det förtryck som hotar liknar inget annat. Jag söker förgäves efter uttryck som återger den bild jag gör mig av framtiden. Inte despoter eller tyranner, utan en oerhörd förmyndarmakt”. Inte ens Tocqueville kunde ana, att vid fullbordat förslavande skulle folket självt överges.” (@einaraskestad, Twitter)

Anders Sydborg har bedrivit forskning om hur strålning påverkar celler. Man har utsatt blommor och basilika för wifistrålning och sedan undersökt cellerna i mikroskop på Astra Zeneca i Göteborg. Det syntes tydligt i mikroskop att cellväggarna spricker av strålningen, enligt forskare på Astra Zeneca som utfört undersökningarna i mikroskop. Anders beskriver i en intervju för Education4Future att det gjorts försök med möss och möss blir sterila efter några generationer som utsatts för strålning. Det har även gjorts experiment i en dansk skolklass där man utsatte krasse för wifistrålning och krassen dog. Det här experimentet fick pris och Anders förtydligar att de här sakerna tystas ner i medier. Krasseexperimentet delas det information om i strålningsgrupper. Anders Sydborg berättade även att när man den 1 november 2019 drog i gång med 30 000 5G sändare samtidigt i Wuhan såg man sedan bilder på människor som spontant svimmade på gatorna. Strålningsstyrkan leder till att hjärnan inte får syre. Detta har tystats ner i mainstream medier.

De olika intervjuerna i alternativa mediekanaler ger nyanseringar till de filmklipp Anders Sydborg delar i FB gruppen ”Folkets Rättigheter i Samhället”. De som har störst risk för ohälsa av basstationer är människor som bor högre upp i lägenhetshus där man satt basstationer på taken. Det kan tillfogas att onkolog Lennart Hardell uttalat att lägenheter som är för nära basstationer borde sjunka i marknadsvärde. Människor som bor i närheten av basstationer även om de bor i hus får in för höga strålningsvärden i sina hus (kommer hus i utsatta områden tappa marknadsvärde i framtiden?).

I intervjun i podden Modiga Människor förklarar Anders Sydborg att för varje nytt steg i utvecklingen från t. ex. 4G till 5G ökar strålningen med 100 %. Anders har även varit i kontakt med ”uppsatta personer inom telekom” (utan att nämna namn) och förklarat att han har lösningar för att minska strålning men det vill telekombolag inte höra talas om för det skulle innebära att man erkänner hälsorisker – industrin skulle bli stämd och falla. Anders Sydborg har gjort strålningsmätningar vid Ericsson och vid Strålskyddsmyndigheten – och båda har extremt låga strålningsvärden. Självklart är de medvetna om hälsoriskerna menar han.  

”För er som undrar hur Strålsäkerhetsmyndigheten själv har det på jobbet så kan jag berätta att dom själva har upp till 60 uW/m2. Dock så tycker dom inte att gränsvärdet 10 milj uW/m2 är några problem att utsätta andra för. Dubbelmoralen har inga gränser.” (Anders Sydborg, FB gruppen Folkets Rättigheter i Samhället)

Anders Sydborg kommenterar problemet med strålningsrörelsen och menar att det är lite svårt att samarbeta med delar av rörelsen. Han uppfattar att problemet är generationskrockar. Han saknar även ”vi känslan” utifrån människor som drabbas av strålningsproblem när de väl blivit hjälpta. De försvinner de ur bilden när de blivit friska.

Ett strålningsexempel med symtom- och sjukdomsutveckling Anders Sydborg dokumenterat, Strålskyddsstiftelen skrivit om och som tagits upp i podden Folkets Radio, är exemplet med Bahara och hennes dotter i Kista. Det har satts upp flera basstationer på taket av lägenhetshuset de bor i och man har inte tillfrågats i förväg. De har bott på adressen sedan 2003 och har sedan basstationerna satts upp drabbats av typiska strålningssymtom. Per Shapiro (bakgrund som journalist för P1 Dokumentär, Kaliber, Ekot och Uppdrag Granskning) som gör podden Folkets Radio ville undersöka saken. Per Shapiro var först skeptisk men efter att han själv varit i Baharas lägenhet tog det bara 7 minuter för honom att få stickningar och domningssensation i armen. Per Shapiro märkte även att det var som om luften försvann ur lungorna. Stickningarna satt kvar ett helt dygn efteråt. Frågan om Strålsäkerhetsmyndigheten dokumenterar anmälningar reses i dokumentären. Strålsäkerhetsmyndigheten för ingen sådan statistik och vill inte heller ta hänsyn till olika enskilda exempel. Det finns ingen officiell statistik där man kan jämföra de som utför strålningsmätningar med om det hade funnits en officiell bild av läget. Det saknas även förteckning över hur många basstationer som finns. Teleoperatörer är inte intresserade av att lämna ut uppgifter om placeringar eller antal. 

”SSM uppmanar kommunerna att inte kontrollmäta, om folk blir sjuka efter att sändare kommit upp.” (”Politikernas beslut grundar sig på, att folkhälsan är ett hot mot mobilindustrin”, solveig21miljoblogg)

Anders Sydborg som engagerar sig i strålningsfrågan och gör strålningsmätningar visar hälsoförändringar med kvantmekanisk Body Scan när han gjort strålningsmätningar. Utifrån vad en sådan Body Scan visar vet han vilka vitaminer eller spårämnen han behöver öka i kroppen för att återfå bättre hälsobalans. Body Scan mäter dessutom många olika kroppsfunktioner, räknar ut skade- och diagnosrisker i förväg. Ett enkelt sätt att få reda på mer om vad en Body Scan mäter det är genom sidan under fliken Body Scan Mätning. Man kan googla buy Body Scan och få fram olika prisklasser på utrustningen. Anders Sydborg menar att vården alltid borde erbjuda denna undersökning som inte tar särskilt lång tid att utföra eller utvärdera. Problemet är att vården inte agerar förebyggande som man hade kunnat önska. Anders trodde inte först på Body Scan och försökte motarbeta vad den gjorde men det går inte att lura Body Scan.

2020 tilldelades Anders Sydborg Gnistan priset av 2000-talets Vetenskap för sina insatser om att medvetande göra människor om strålningsriskerna, försök att påverka beslutsfattare, sitt arbete med strålreducerande uppfinningar, strålningsmätningar han gör, dokumentationer om de ohälsoproblem människor drabbas av utifrån för höga strålningsvärden.

Anders Sydborg blir föremål för personangrepp av Myndigheten för samhällsberedskap och samhällsskydd i deras studie ”Konspirationsteorier och covid-19: mekanismerna bakom en snabbväxande samhällsutmaning”. Studien går i förnekelse om att 5G strålning försvagar människors immunsystem (om du läst allt i denna text tidigare vet du att det finns internationell forskning som har kännedom om detta sedan flera årtionden). MSB försöker göra gällande att människor som engagerar sig i frågan om mobilstrålning och dess risker i själva verket är konspirationsteoretiker. I stycket ”Konspirationstro, dess spridning och radikaliseringsprocesser” hängs Anders Sydborg ut i egenskap av entreprenör som en centralfigur i den svenska anti-strålningsrörelsen. MSB gör bort sig här. Environmental Health Trust har en internationell databas på sin hemsida som förevisar hur olika länder i världen agerar utifrån olika försiktighetsåtgärder om strålning (Sverige lyser med sin frånvaro), trådlösa nätverk och produkter (länk finns i informationsanvisningar i slutet av texten). Environmental Health Trust har även tidigare skrivit att den franska regeringen installerat mätinstrument inom hundra meter av 5G antenner (man mäter även FM, Wifi och TNT) för att kunna utvärdera hälsorisker. 

 ”Enligt svenska akademins ordlista betyder konspirationsteori: ’En ofta ironisk, fantasifull teori som förutsätter sammansvärjning. Ironi betyder förlöjligande under skenbart beröm.’ Idag varnas det ofta om konspirationsteorier. Detta är inte konstigt då det är klart att vi inte ska tro på ironiska fantasier” (

Strålningsaktivist Anders Sydborg behöver man även koppla ihop med forskaren Olle Johansson (inriktning cellbiologi, histologi och neurobiologi) som är insatt i strålningsriskerna. De har samarbetat vid framtagande av strålningsreducerande mobilskal och routerskydd som kan köpas genom RP of Sweden. Olle Johansson har forskat på strålningsrisker och internationellt sett erkänns han i samröre med forskare som Lennart Hardell, Leif Sahlford och Allen Frey. Olle Johanssons forskning lyfts fram av internationella elöverkänslighets organisationer. I Sverige försöker man officiellt sett inte låta Olle Johanssons forskning komma till tals. Wikipedia skriver ner Olle Johansson. Olle Johansson råkar även ut för pajkastningspriset Årets Förvillare av Vetenskap och Folkbildning (VoF). VoF ondgör sig över Olle Johanssons krav på att man måste kunna bevisa ofarlighet vilket VoF menar inte går. I föredrag Olle Johansson hållit som kan ses på YouTube beskriver han problemen med samhällshänsyn att man inte tagit hänsyn till elöverkänsliga när man rullar ut 5G och dess föregångare som man enligt konventioner måste göra. Han förklara utifrån erkänd internationell forskning att bakterier blir antibiotikaresistenta av strålning, förevisar internationella forskningsartiklar av olika forskare som visar på hälsorisker på flera fronter utifrån mobilstrålning och trådlös teknik.

Genom olika filmklipp och inlägg Anders Sydborg delar i FB gruppen ”Folkets Rättigheter i Samhället” får man förhållningsråd om hur man kan skydda sig. Man ska inte prata i mobilen samtidigt som den laddas (strålningsmätning om detta gjorde att strålningsmätaren slog i taket). Man ska inte ladda mobilen och laptop samtidigt i samma rum. Allt detta ger väldigt starka strålningsvärden där man befinner sig. Desto fler appar man har i mobilen desto högre strålning från mobilen. De här exemplen som förevisas och råden är inget som man finner officiellt sett eller som produktinformation. Anders förevisar strålningsfrekvenser med trådlösa hörlurar och rekommenderar speciellt framtagna strålningsreducerande hörlurar till mobiltelefon. Han har även visat på liknelse med mikrovågsugnar med vågfälla. Om basstationer hade varit utrustade med vågfälla hade det varit mer fördelaktigt för folkhälsan. De filmklipp Anders Sydborg gör visar även på hur man behöver bli uppmärksam på hur basstationer ser ut, hur de placeras ut och vad man gör för att folk inte ska upptäcka dem. Efter att ha sett flera av dessa filmklipp började jag också betrakta min egen närmiljö med helt andra ögon.

2021-07-02 delar Ann-sofie Jakobsson ett filmklipp i ”Folkets Rättigheter i samhället” med Anders Sydborg där han förklarar att han tillfälligt stängts av på Facebook från att dela egna filmklipp eller göra egna kommentarer på grund av att han försöker försvara mänskliga rättigheter. Inga filmklipp på 30 dagar och inga kommentarer på 3 dagar. Anders Sydborg ser allt detta som bevis på att man gör rätt saker eftersom Big Tech går till motvärn på det här sättet. Han förtydligar även hur Facebook raderar inlägg och kommentarer i gruppen.

Dr. Magda Havas och strålmätningsprojektet Global EMF Monitoring 

Dr Magda Havas ( har forskat om elsmog och ohälsa sedan 1990-talet. Hon är verksam vid Trent University i Kanada. Dr Magda Havas har främst arbetat med diabetiker, MS patienter, personer med tinnitus och kronisk trötthet – fibromyalgi och elöverkänslighet i sin forskning.

Dr. Magda Havas har utfört experiment på sig själv utifrån trådlös strålning. Efter att ha suttit vid en dator i 70 minuter togs blodprov på henne som visade att blodcellerna klumpat ihop sig. Efter att ha talat i mobiltelefon i tio minuter samma dag gjordes ny provtagning som visat att blodcellerna klumpade ihop sig ännu mer. När blodceller klumpar ihop sig försämras syretillförseln i kroppens vävnader och kroppen får svårare att göra sig av med slaggämnen. 

”Notis (404), Kalla mig vad ni vill, men jag instämmer i denna skepsis. Får liknande symtom så fort jag kommer hem till Torsgatan från Dalarna; huvudvärken kommer på beställning. I huset mittemot: 5G. Undersök saker noga innan ni implementerar dem.” (@einaraskestad, Twitter)

Dr. Magda Havas är initiativtagare till det globala strålningsmätningsprojektet Global EMF Monitoring som inleddes i början av 2021. Man mäter konsekvenserna av utbyggnaden av 5G. Sverige ingår i det här sammanhanget och man kan genom olika strålningsgrupper på Facebook se mätningar människor gör. Strålningsstiftelsen sammanställer de svenska mätningarna och samlar information på sin hemsida. Global EMF Monitoring ( har en egen hemsida där alla globala mätningar kommer samlas. 

Nästa steg?

För att uppmärksamma problemen med symtom- och sjukdomsutveckling utifrån strålningsrisker tydligare borde man skapa en global hemsida där man per byggnad, hus och gata i världen kan se vilka strålningssymtom någon drabbats av. Inom patientrörelse förekommer att man skapat egna digitaliserade symtominrapporteringar och patientorienterade utfallsmått av behandlingar. Nu är frågan om hälsorisk en samhällsfråga – därför behöver omgivningen synliggöras utifrån de symtom som uppkommer, var de uppkommer, frekvens, långsiktighet utifrån symtom- och möjlig sjukdomsutveckling. Om man kan visa symtom- och sjukdomsutvecklingen utifrån de kontakter som tas till strålningsrörelsen internationellt sett kanske denna rörelse tillsammans kan påverka förändringar. Att förevisa strålningsmätningar är en sak men att sedan koppla ihop med sjukdomsyttringar torde vara mer provocerande. Sidan behöver göras så att människor självmant kan rapportera in ohälsoproblem utifrån olika former av strålningsmiljöer och problem (hemmet, arbetsplats, skolan, offentliga miljöer, symtomförändringar vid miljöbyten och vilka dessa olika miljöer är, olika produkter, hur snabbt eller långsamt det går, när man inser sammanhanget, dokumentation utifrån de olika erkända symtomen, om man uppfattar att det leder till ytterligare diagnoser). 

©Philippa Göranson, 2021-07-05


Vågbrytarens symtomrapport. Blankett eller digitalt. Skickas till Folkhälsomyndigheten, riksdagsledamöter, kommunpolitiker, folkhälsosamordnare i kommunen, kommunens miljöförvaltning, Strålsäkerhetsmyndigheten, Post- och Telestyrelsen, Socialstyrelsen, kommunansvariga för utbyggnaden av 5G. Det bästa vore om man skickar sin symtomrapport till samtliga exempel som nämns. 

Facebook gruppen ”WIFI Strålning 3G 4G 5G SKADLIG STRÅLNING” under ”Om” finns länksamlingar om appeller, länkar om gränsvärden, Europarådets resolution 1815, länkar till forskning om strålningsrisker (korrekt länk ifall gruppen byter namn framöver)

Facebook gruppen ”Folkets Rättigheter i Samhället” (korrekt länk ifall gruppen byter namn framöver)

Franska elöverkänslighets föreningen Coeurs d’EHS sammanställning med elöverkänslighets organisationer från 23 olika länder

Environmental Health Trust – internationell databas över hur olika länder vidtar försiktighetsåtgärder om strålning och trådlösa nätverk och produkter

Physicians for Safe Technology 

Microwave News (tidskrift med

Greenmedinfo databas med forskningsartiklar Cell-Phone and Computer Screen Radiotoxicity

Greenmedinfo databas med forskningsartiklar Electromagnetic Field Harms

RP of Sweden (man kan köpa strålningsreducerande mobilskal och hörlurar, anti-blue skyddglas, routerskydd m m)

Happiears (man kan köpa strålningsreducerande klädesplagg, filtar, mobilpåsar)

Practice Safe Tech (hemsida med många relevanta referenser)

Risker och bieffekter av digital medieanvändning ( – föredrag Svenska Läkaresällskapet hälsorisker digitala läromedel)

Solstice Protests to Stop 5G (sida med datum där man kan prenumerera på eventdatum)

Electrosmog – The Health Effects of Microwave Pollution

 ”Smartmålerne, skittenstrøm, pulser og helsa”, Einar Flydal och Else Nordhagen (gratis pdf nedladdning – bok om hälsorisker av smarta elmätare)

Martin Pall, “Compelling Evidence for Eight Distinct Types of Great Harm Caused by Electromagnetic Field (EMF) Exposures and the Mechanism that Causes Them”, 

Dokumentär Take Back Your Power (bakomliggande problematik kring samhällsutveckling och smart mätares roll i det som kan leda till digital kontroll av människor och fler problem om hur mänskliga rättigheter kränks)

 “Healing Severe Chemical and Emf Sensitivity: Our Breakthrough Cure for Multiple Chemical Sensitivities (McS) and Electro-Hypersensitivity (Ehs)”, Gary Patera (boktips)

 “The Invisible Rainbow”, Arthur Firstenberg (boktips – frågan om elsmog och ohälsa går långt bakåt i tiden)

 ”Ett vackert fängelse På flykt från el och mobilstrålning”, Gunilla Ladberg (PDF genom Vårbrytaren)

Dokument på Internet om hur man blir bättre om man är elöverkänslig – bokutdrag som saknar titel eller författarnamn – från officiell amerikansk sida

Julia Casesar redogör för rättsosäkerhet och bakomliggande förklaringar till hur 5G bör klassifieras som en skandal och varför det är farligt för vår hälsa och miljön. Hennes artikelserie följer löpande i hennes blogg – så man får hela serien på ett tillgängligt sett. Kan vara bra med lite tillbakablickar i frågan också.

Kampen för hälsofrihet i en både ond och god värld (har strukturella likheter med strålningsrörelsens samhällskamp) 

Patient med civilkurage Sven-Erik Nordin uppfinner egen metod mot sin cancer (tidigt i denna text sammanfattning om de små folkhälsolags försök som gjorts hittills och tankegångar utifrån det ur några aspekter. Tanken om folkhälsolag kan expanderas ytterligare.)

Exempel på text från teknikbranschen som beskriver att 5G inte alls är farligt ”Är 5G farligt?”


Agfors, Martin, ”Hallå där, Jimmy Estenberg, Strålsäkerhetsmyndigheten – hur farligt är det egentligen med mobilstrålning?”,, 2015-02-20

Americans for Responsible Technology, ”Independent Science on the Effects of Wireless Radiation on Human Health and the Environment”,

Amnesty, ”EU-parlamentet har röstat JA för en ny lagstiftning för att företag ska respektera mänskliga rättigheter och miljön”, 2021-03-11

Andersson, Niklas, ”Icke-joniserande strålning”, Institutet för Miljömedicin, Karolinska Institutet, 2021-01-19

Askestad, Einar, ”Notis (404), Kalla mig vad ni vill…”, Twitter, @einaraskestad, 2021-05-13

Askestad, Einar, ”Det förtryck som hotar liknar inget annat…”, Twitter, @einaraskestad, 2021-06-03, ”VoF:s medlemmar vill stopppa föredrag i Riksdagen om strålningsrisker”, 2015-04-10 

Astma och Allergiförbundet,

Baby Safe Project 

Baby Safe Project, Facebook sida

Balanspunkten, “Elöverkänslighet – en erkänd funktionsnedsättning”, 2019-01-08 

Belpomme, Dominique, Irigaray, Philippe, ”Electrosensitivity as a Newly Identified and Characterized Neurologic Pathological Disorder: How to Diagnose, Treat, and Prevent It”, International Journal of Molecular Sciences, 2020

Bjereld, Ulf, Blomberg, Sofie, Demker, Marie, Sandberd, Linn, Digital demokrati? Partierna i en ny tid, Bokförlaget Atlas, 2018

Blank, R, “EMF and Your Immune System”,, 2021-06-07

Boktugg, ”Mobiltelefonins hälsorisker: fakta om vår tids största miljö- och hälsoskandal”

Boman, Isac, ”Elöverkänsligas krav: Följ Europarådets resolution”, Nya Dagbladet, 2020-05-05

Caesar, Julia, “Läkare slår larm: magnetiska nanopartiklar tar sig in i hjärnan och nervsystemet”, 2021-06-11

Carlberg, Michael, Hardell, Lennart, ”Use of mobile and cordless phones and survival of patients with glioma”Neuroepidemiology, 2012-10-24

Cederberg, Jesper, ”Mödravården är väldigt lämpad för digitalisering”, Läkartidningen, 2021-01-08 

Cedervall, Björn, ”Desinformation om elektromagnetiska fält”,, 2005

Cromsjö, Mikael Ananda, ”Vad är skillnaden på en konspirationsteori och en teori om konspiration”,, 2021-05-19 

Education4Future, ”Mer från Anders Sydborg och Strålningsupproret”, 2021-01-17

Elektrosmog, ”Dr Mercola – lågt SAR värde skyddar inte mot skador”

Elektrosmog, ”Stark korrelation mellan missfall och WIFI/mobiler”

Elöverkänsligas Forum

Elöverkänsligas Forum, ”Elöverkänslighet”

Elöverkänsligas Forum, ”Gränsvärden”, senast uppdaterad 2020-04-20

Elöverkänsligas Forum, ”Granskning Europarådets Resolution 1815”, 2020-04-23

Elöverkänsligas Forum, ”Elöverkänsligas Forum Utlyser Mobilstrejk vid Riksdagshuset”, 2020-04-24

Elöverkänsligas Forum, ”Mobilstrejk vid Strålsäkerhetsmyndigheten”, 2020-04-28

Elöverkänsligas Forum, mailväxlingar, 2021-06-10, 2021-06-15

Elöverkänsligas Riksförbund

Elöverkänsligas Riksförbund, ”Är de verkligen sjuka?”, 2008

Elöverkänsligas Riksförbund, ”Överklagan till Förvaltningsrätten rörande Folkhälsomyndighetens Miljöhälsorapport 2017”, 2019-06-05

Elöverkänsligas Riksförbund, ”Elöverkänslighet – kan diagnosticeras, behandlas, förebyggas”, 2021-03-29 Barn & gravid, May 2021 elöverkänslighet, Maj 2021

Elöverkänsligas Förening i Dalarna, ”Så här skrev…”, Facebook, 2020-10-19

Environmental Health Trust, ”5G cell towers in Paris equipped with radiation measurement devices by French government”, 2020-11-24

Fauteux, André, “Electrosensitivity symptoms can be eliminated in 60 % av people and significantly reduced in the rest – Dr Brian Clement”,, 2012-03-21

Folkets Radio, ”Med FRA på hustaket”,, 2021-04-28

Folkhälsomyndigheten, ”Kraft- och radiofrekventa elektromagnetiska fält”, hämtad 2021-05-16

Folkhälsomyndigheten, ”Elektromagnetiska fält”

Folkhälsomyndigheten, ”Miljöhälsorapport 2017”

Forskningsstiftelsen Miljö och Cancer 

Fredriksson, Ann-Lis, ”Förståelsen för miljökänslighet ökar småningom – drabbade pekas inte längre ur som sinnesförvirrade”,, 2017-06-11

Föreningen för Strålskydd

Global EMF Monitoring

Hallberg, Örjan, Oberfeld, Gerd, ”Letter to the Editor: Will We All Become Electrosensitive?”Electromagnetic Biology and Medicine, February, 2006

Hardell, Lennart, En blogg om miljö- och hälsorelaterad forskning

Hardell, Lennart, ”World Health Organization, radiofrequency radiation and health – a hard nut to crack”, International Journal of Oncology, August, 2017

Hardell, Lennart, “Kritik av Folkhälsomyndighetens Miljöhälsorapport 2017 – nya rön ger ytterligare belägg för ökad cancerrisk av radiofrekvent strålning”,, 2018-12-23

Hardell, Lennart, “Risker med 5G och trådlös teknik”, Strålskyddsstoftelsen,, 2019-11-26

Havas, Magda, 

Havas, Magda, ”EMFs 1010: Impacts on Health in the Community”,, ppt 

Hellberg, Christer, ”Skrämselpropagandan fortsätter”,, 2014-04-03

Hellberg, Christer, ”Genomgång: Inga bevis i 100 rapporter som Strålninsstiftelsen refererar till”,, 2015-01-25

Henriksson, Gun-Marie, 5G Vår strålande framtid eller undergång? Digitaliseringens enorma baksida, Books on Demand, 2019 

Hertsgaard, Mark, “How the Wireless Industry Convinced the Public Cellphones Are Safe & Cherry-Picket Research on Risks”,, 2018-04-05

Hughes, Marija M., ”Nutrients in the treatment of electromagnetic sensitivity, an emerging disease”, Francis Holistic Medical Center

Hä, Maj 2021

Jerkert, Jesper, ”Recension: Svartvit kamp om mobiltelefoni”, 

Ketti, Marianne, ”Öppet brev till Anders Ygeman (20/8–2020)”, 2020-09-16

Intresseföreningen Frivolten, ”Docent Olle Johansson om 5G och dess konsekvenser”,, 2021-05-23 

Jobba Frisk, 

Johansson, Olle, ”5G och strålning”, Education4Future, 2020-05-15, ”Prop. 2017/18:94”

Levinson, Tzvi, ”Non-ionizing Radiation Law Takes Effect”, internationallawoffice.som, 2007-01-08

Levinson, Tzvi m. fll. ”The Non-ionizing Radiation Law (2006). Legal aspects”, The Levinson Environmental Law Firm

Lindblad, Marica, Nilsson, Mona, Spelet om 3G Fakta och desinformation i det trådlösa samhället, Mona Nilsson Miljöbyrå, 2005

Marie Christine, ”Marie Christine Testimony I’m no longer electrosensitive »

Martén, Björn, ”Ta strid mot trådlöst”, Miljömagasinet, 2017-07-28

Microwave News, ”Bulletin from @US_FDA…”, @MicrowaveNews, Twitter, 2021-05-13

Microwave News, “Just when many…”, @MicrowaveNews, Twitter, 2021-06-11

Miljöpartiet, ”Yttrande över fördjupad översiktsplan”, PM 2013-10-02

Miljöpartiet, ”Farlig strålning! Bluff eller sanning?”, 2016-02-04 

Miljöpartiet, ”Friskvård och egenvård måste ges högsta prioritet”, 2018-04-10 

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, ”Konspirationsteorier och covid-19: mekanismerna bakom en snabbväxande samhällsutmaning”, April 2021


Nilsson, Mona, ”Foster påverkas av mobilstrålning”, Miljömagasinet, 2008-03-14

Nilsson, Mona, Mobiltelefonins hälsorisker Fakta om vår tids största miljö- och hälsoskandal, Mona Nilsson Miljöbyrå, 2010

Nilsson, Mona, ”Strålning en risk för nyfödda”, Norrköpings Tidningar, 2013-05-20

Nilsson, Mona, ”VOF motarbetar vår information”,, 2015-04-24

Nilsson, Mona, ”Censurerat: Italiensk domstol beordrar regeringen att informera om mobilens hälsorisker”, NewVoice, 2019-02-07

Nilsson, Mona, ”Mätningar av mikrovågsstrålning…”, Folkets Rättigheter i Samhället, 2021-05-12 

Nilsson, Mona, ”Mätningar av mikrovågsstrålning i 5 svenska städer visar farligt höga nivåer”, NewsVoice, 2021-05-14 

Nilsson, Mona, Reportage i NRK om två kvinnor som lever som strålningsflyktingar, Facebook, 2021-05-18

Patientmakt/PatientCV, ”Ingen politiker vill…”, @PatientCv, Twitter, 2021-04-12

Patientmakt/PatientCV, ” ¾ av den industrifinansierade…”, @PatientCv, Twitter, 2021-04-12 

Popa, Laura, ”Mobiltelefonins hälsorisker”,, 2014-08-29

Reimer, Mats, ”Mats Reimer: Lidandet är verkligt men orsaken är inte klarlagd”, Dagens Samhälle, 2020-11-26

Reportrar utan gränser, ”Pressfrihetindex 2020: Coronapandemi förvärrar redan kritisk situation för journalistiken”,, 2020-04-21

Riksdagen, Miljöbalk (1998:808),, hämtad Maj 2021

Riksdagen, Strålskyddslag (2018:396),, hämtad Maj 2021 

RT, ”Swedish minister’s ’Russian trolls’ fanning 5G fears turns out to be… anti-radiation activist led by a local granny”,, 2020-04-06

Rudolfsson, Philip, “Ygemans anklagelser om ’rysk nätattack’ var svenska aktivister”,, 2020-07-16

Rysslands Ambassad om Anders Ygeman

Silverin, Solveig, ”Tror jag skrev…”, Facebook inlägg, 2021-06-27

Sjukavmobilstralning, ”Journalisten Mona Nilsson avslöjar professor Maria Feychting för manipulation av forskningsresultat”,, 2011-09-03 

Shapiro, Per, ”Med FRA på taket”,, 2021-04-28

Skrpt, ”Anders Sydborg & Martin Nilsson”,, 2021-03-14


solveig21miljoblogg, ”Socialstyrelsen uppmanar kommuner att bryta mot Försiktighetsprincipen”, solveig21miljoblogg(punt)wordpress(punkt)com, 2011-02-04

solveig21miljoblogg, ”Vid köp av trådlös kommunikationstjänst ställ krav på en garanti i avtalet att strålningen inte ger skador på hälsan”, solveig21miljoblogg(punt)wordpress(punkt)com, 2013-06-22

solveig21miljoblogg, ”Politikernas beslut grundar sig på, att folkhälsan är ett hot mot mobilindustrin”, solveig21miljoblogg(punt)wordpress(punkt)com, 2021-06-14


Strålskyddsstiftelsen, ”Därför förtalas Strålskyddsstiftelsen”,

Strålskyddsstiftelsen, ”Nokiachef avslöjar: Mobilstrålning förstörde min hälsa”, 2014-10-20

Strålskyddsstiftelsen, ”Strålning får blodcellerna att klumpa ihop sig”, 2015-07-20 

Strålskyddsstiftelsen, ”Psykisk ohälsa en effekt av ökad strålning från trådlös teknik”, 2017-03-28

Strålskyddsstiftelsen, ”Felaktig Miljörapport från Folkhälsomyndigheten om strålningsrisker”, 2017-11-09

Strålskyddsstiftelsen, ”Kvicksilver från amalgamfyllningar…”, @stralskydd, Twitter, 2019-04-05

Strålskyddsstiftelsen, ”Överklagan av felaktig myndighetsrapport”, 2019-07-08

Strålskyddsstiftelsen, ”Strålningen från basstationer ökar massivt på kort tid”,, 2020-03-26

Strålskyddsstiftelsen, ”Mycket hög strålning i bostäder – människor har svåra symtom”, 2020-04-23 

Strålskyddsstiftelsen, ”Smartmobiler ökar risken för bröstcancer”, 2021-01-05 

Strålskyddsstiftelsen, ”Osäker strålmiljö”, 2021-04-21

Strålskyddsstiftelsen, ”Strålsäkerhetsmyndigheten anlitade telekombolags PR byrå”, 2021-04-28

Strålskyddsstiftelsen, ”Indien: Onormalt många dödsfall i flera byar uppges orsakade av 5G”, 2021-06-29

Strålsäkerhetsmyndigheten, ”Bilaga 2 Rapport av Regleringsbrevsuppdrag Nationell kompetens inom strålskyddsområdet”, 2015-02-23

Strålsäkerhetsmyndigheten, ”Inga nya hälsorisker avseende elektromagnetiska fält”, 2021-04-28 

Svenska förbundet för El- och Strålskadade

Svenska hjärntumörföreningen

Svenska hjärntumörföreningen Facebooksida

SVT, ”Myndigheten tvingas stänga tjänst efter hot och hat: ’Funkar inte längre…”, senast uppdaterad 2019-10-16 

Sydborg, Anders, ”För er som funderar…”, Facebook grupp Folkets Rättigheter i Samhället, 2021-04-09

Sydborg, Anders, ”Redan 1981 varnade WHO…”, Facebook grupp Folkets Rättigheter i Samhället, 2021-05-09 (utväxling med Mona Nilsson) 

Sydborg, Anders, ”För en tid sedan…”, Facebook grupp Folkets Rättigheter i Samhället, 2021-05-15

Sydborg, Anders, delningsprofil Facebook grupp Folkets Rättigheter i Samhället

2000-talets Vetenskap, ”2020 – Anders Sydborg”,

Trygg Hansa, ”Skadar mobilstrålning fostret?”,, ”190 experter uppmanar FN och WHO att bättre skydda människor mot hälsorisker med strålning från trådlös teknik”, 2015-05-12, ”Matti Niemelä: Mobilstrålning förstörde min hälsa”, 2016-05-30

Vetenskap och Folkbildning (VoF), Olle Johansson, 2004

Vetenskap och Folkbildning (VoF), Mona Nilsson, 2013


Whilde, Stefan, Homeopatins fantastiska värld! Covid-19, Recito förlag, 2020

WHO, ”Electronmagnetic Fields (EMF) Standards and Guidelines”, hämtad May 2021 

Wigren, Malin, “9 bästa apparna för gravida”, Aftonbladet, 2019-11-12

Wikipedia, Olle Johansson, Juni 2021

Wikipedia, Mona Nilsson, Maj 2021

Ygeman, Anders, ”Det finns intressen…”, Facebook, 2019-12-30 

Zakariasdotter, Zoia, ”24 – ANDERS SYDBORG (Specialiserad på 5G & strålning)”, 2020-10-07

Med utgångspunkt i Andreas Ekströms transplantationsmonolog på Lunds Stadsteater – hur förbättra för mer organdonation eller hur kan man se till att undvika transplantation helt och hållet?


Organdonation inbegriper olika globala, internationella, nationella, regionala, moraliska, religiösa, etiska, politiska, medicinska gränsdragningar inför tanken om hur man kan diskutera döden till förmån för livet eller inte. Diskussionen om förändrat förhållningssätt till dödsbegrepp för att underlätta för mer organdonation är en fråga som behöver förstås utifrån att behovet av organ ökar. Det sätter press på nya beslut som kan få konsekvenser på sikt i frågan om hur man förhåller sig till liv och död.

Organdonation utreds i Sverige och det tycks råda beslutsinkapacitet i frågan om man ska återta ett tidigare dödsbegrepp för att underlätta för mer organdonation i Sverige eller inte. Olika länder agerar på olika sätt och har olika förutsättningar än Sverige i samma fråga. Är det möjligt att skapa patientdelaktighet i frågan om vilket dödsbegrepp den enskilde själv vill utgå från när det handlar om att donera sina organ? Regeringsformen kapitel 2 paragraf 6 ger varje patient skydd mot påtvingat kroppsligt ingrepp. Inom diskussionen om transplantationsvård berör detta skydd frågan om organbevarande behandling innan patientens egen vilja är känd. De två dödsbegrepp vi har att tillgå i frågan om organdonation innebär olika medicinska strategier. Om patienten i förväg får ta ställning till sitt eget dödsbegrepp inför organdonation skulle det underlätta för nya former av beslutsfattande gällande organdonation i Sverige?

Att diskutera organdonation är inte alltid så lätt. Någon annans död blir den andres liv. I december 2019 företog sig en kommande levertransplantationspatient, journalisten och författaren Andreas Ekström en engångsföreställning på Lunds Stadsteater för att väcka diskussionen om organdonation. I det här avsnittet kommer du att lära känna mer om Andreas Ekström i förhållande till dagsaktuella frågeställningar om organdonation.

Jag kommer att skriva om olika samverkansformer som vill stärka förutsättningarna för organdonation på ett sätt som kanske kan göra dessa irriterad på mig. Det finns mer än en sanning i frågan om varför behovet av organdonationer ökar. Det bästa vore väl ändå om man med samhällsreformer kunde minska risken för den ökande sjukligheten som leder till ett ökat behov av organdonationer och transplantationer. Är inte en sådan strategi mer kostnadseffektiv och hållbar för framtiden?

Övergripande global statistik om genomförda transplantationer

WHO publicerar global statistik om frekvensen av utförda transplantationer utifrån 104 av världens länder. Alla länder rapporterar inte in sin data till WHO. WHO:s övergripande statistik täcker inte heller alla former av transplantationer. Av den statistik man har genomförs sedan 2008 69 400 njurtransplantationer, 20 200 levertransplantationer, 5 400 hjärttransplantationer, 3 400 lungtransplantationer och 2 400 bukspottkörtel transplantationer.

På WHO sidan om transplantationsstatistik kommer man lätt i kontakt med Global Observatory on Donation and Transplantation där man kan se olika en världskarta som visar vilka länder som har flest organdonationer. Generellt sett toppar Spanien och USA. Det förekommer dock internationella variationer utifrån olika former av när olika länder toppar i genomförda transplantationer.

Hur mycket googlas det om organdonation i Sverige? 

Google trends visar att de senaste 12 månaderna hade organdonation en topp i februari 2019 på 100 %. Sedan dalar det kraftigt ner till nivåer om 12 % eller ca. 25 %. Det kommer några ökningar på 55 % i juni 2019 och 70 % i november 2019. Januari 2020 noteras 23 %. Jämtland, Uppsala län., Gävleborgs län, Örebro län och Jönköpings län har de regionalt högsta noteringarna. De fyra sämsta noteringarna finns i Södermans län, Hallands län, Dalarnas län och Värmlands län. Google Trends femårsstatistik om organdonation googlingar i Sverige visar en brokig bild med toppar och dalar där toppar intensifieras mer efter 2018. Om man sedan granskar Google Trends i frågan om organdonation googlingar i Sverige från 2004 och fram till idag toppas man 2004 och sedan går det neråt hela tiden och hålls på en ganska låg nivå hela tiden med ganska små förändringar.

Kort om organdonation i Sverige idag

Frågan om organdonation är en pendelrörelse mellan den avlidnes autonomi och en möjlig donators möjlighet att få transplantation. Organdonation tas inte tillvara på tillräckligt ofta i vården på grund av brist på kultur om det och för att samordning i vården och utbildning av vårdpersonal behöver stärkas. För den som vill tillkännage sitt ställningstagande idag om organdonation kan man registrera sitt svar i donationsregistret, svara på donationskort som man t.ex. har i plånboken eller meddela närmast anhörig (gränserna för anhörig är ter sig flytande: familjemedlemmar, sambo, särbo, vänner, grannar, frågan om ett mångkulturellt samhälle gör att tanken på vem som är en möjlig närstående behöver breddas).

Ett problem med donationsstatistiken är att de patienter som hade behövt transplantation men som inte platsar inte syns i statistiken. Statistiken uppvisar samma mönster som cancerstatistik med 5-års överlevnad som innebär en begränsning av hur det ser ut i verkligheten.

Idag har vårdpersonal tillgång till donationsregistret i livets slutskede. Det hade man inte tidigare. Om föräldrar anmält barn till donationsregistret får barnet vid 15 års ålder information om detta och kan själv ta ställning till om man vill stå kvar eller inte. Tidigare åldersgräns var 18 år.

2018 inrättade Socialstyrelsen ett nationellt donationsfrämjande centrum som ansvarar för nationell samordning och kunskapsstödjande insatser.

2015 publicerades SOU 2015:84 Organdonation En livsviktig verksamhet med uppdraget att utreda hur man kan förbättra möjligheterna för organdonation i Sverige. Fem övergripande frågeområden bearbetas i SOU 2015:84:

  • Hur behöver juridiska ramverk ändras inför att underlätta för mer organdonation i Sverige och framförallt frågan om man kan implementera organbevarande behandling när döden inträtt och behöver man ändra eller lägga till dödsbegrepp i frågan om donation.
  • Vad har vården för nya behov inför att kunna möjliggöra organdonation och transplantation bättre än vad som sker idag?
  • Hur ska man gå tillväga för att informera allmänheten om att ta ställning till organdonation och vad är egentligen donationsregistrets funktion?
  • Hur ska man förhålla sig till levande donator?
  • Hur gör man bäst om utbyte av personuppgifter när man byter organ mellan olika länder?

SOU 2015:84 reser många etiska aspekter men man måste hålla i minnet att en SOU i första hand är läkarorienterad. Med läkarorienterad menas att man förminskar patientperspektivet per definition. Man skriver att begreppet patient inte är definierad enligt lag. Man skriver även att definitionen av informerat samtycke inte är en uttrycklig regel och det inte finns någon direkt innebörd av det i svensk lag. Man skriver att informerat samtycke kan vara explicit och implicit. De här förminskningarna behöver man hålla i minnet när man läser igenom hela SOU 2015:84 vars syfte är att främja organdonation och hitta bättre samordningsformer i vården om transplantation. Inga representanter från patientorganisationer med inriktning på organdonation finns med som deltagare i utredningen SOU 2015:84. Patientperspektivet bearbetas utifrån tankar om patientlagen (2014:821) som syftar på att patientens intressen ska stå i fokus och att patienten ska informeras om sina möjligheter, sitt hälsotillstånd, hur undvika sjukdom, risker, biverkningar, metoder för utredning vård och behandling, eftervård. SOU 2015:84 lyfter fram att samtycke handlar om att bevara patientens integritet. I frågan om organdonation handlar det först om att en avliden patient som inte tagit ställning till organdonation inte ska påtvingas kroppsligt ingrepp mot sin vilja. Det är skyddat i Regeringsformen 2 kap. 6 § och ger patienten rätt att säga nej till utredningar och behandlingar. Frågeställningen om att förbättra förutsättningarna för transplantation kommer att rycka på hur man kan omtolka detta och finns bearbetat i det arbete som är en juridisk tilläggsutredning, SOU 2019:26 Organbevarande behandling för donation. Inga representanter från patientorganisationer med inriktning på organdonation finns med som deltagare i utredningen SOU 2019:26. SOU 2019:26 utvecklar förslag på hur man kan behöva återta ett till dödsbegrepp jämsides med det nuvarande för att underlätta för organbevarande behandling när man tar reda på en avliden patients inställning till organdonation för att förbättra möjligheterna för organdonation i Sverige. För att förstå problematiken behöver vi se bakåt i tiden. SOU 2015:84 förtydligar att den första transplantationslagen i Sverige kom med lagen (1958:104). 1975 kom den andra transplantationslagen som reglerade förutsättningar för levande donator. Före 1988 fanns ingen lag i Sverige som reglerade hur en människa kunde dödförklaras. 1988 infördes det hjärnrelaterade dödskriteriet i Sverige, förkortat DBD: Death after Brain Death. Före 1988 utförde Sverige donation utifrån cirkulationsstopp, förkortat DCB: Donation after Cardiac eller Circulatory Death.

Om Sverige antar att DBD och DCB ska finnas jämsides krävs i framtiden att patienten tar ställning till vilket dödskriterie den enskilde vill utgå från i frågan om donation för att säkra den enskildes autonomi och integritet. Information om de olika förutsättningarna ur integritetssynpunkt i enlighet med patientlagen och patients rätt till information bör ingå inför att den enskilde tar ställning till vilket dödskriterie man vill utgå från för att bli donator. All information om ställningstagande till donation behöver vidareutvecklas. SOU 2019:26 förtydligar att vid kontrollerad DCD krävs att organbevarande behandling sätts in innan man känner till patientens ställningstagande till donation. Man menar att införandet av DCD kan underlätta för utredning och organbevarande behandling även vid DBD. Skyddet mot påtvingat kroppsligt ingrepp i regeringsformen 2 kap. 6 § förhindrar idag att organbevarande behandling sätts in innan man känner till patientens ställningstagande. Om patienten fått möjligheten att välja dödskriterie och fått korrekt information om förutsättningarna för vad som skiljer i dödsprocessen och medicinska insatser kan man säkra att skyddet i regeringsformen 2 kap. 6 § inte åsidosätts. SOU 2019:26 tillskriver inte patienten någon egen vilja i fråga om vilket dödskriterie om Sverige antar både DBD och DCD. Det är konstigt med tanke på att uppdraget formulerats om vad som ska gälla om en enskilds inställning till medicinska insatser medan man är i livet för att kunna underlätta för donation. Det ställer frågan om patientdelaktighet på sin spets även om det i Sverige skulle införas allmän donationsvilja från 18 års ålder. Den som inte vill donera måste i så fall meddela det i donationsregister eller på annat sätt. Frågan om donationsregistrets vara eller inte vara diskuteras i donationsdebatt.

Ett annat hinder är hur man underlättar för personer som inte är tillräckligt beslutskapabla. Hur vet man att de förstått innehållet i informationen och hur säkrar man att de tar självständiga beslut?

SOU 2015:84 lämnar vårdpersonal i sticket i frågan om DCD eftersom man inte vill sätta någon tidsgräns vid detta dödskriterie utan lämnar det till den enskilde läkaren att utgå från vetenskap och beprövad erfarenhet som kan skifta tankemässigt utifrån olika läkare. Men man föreslår nationella protokoll och riktlinjer. De här frågorna regleras på olika sätt i olika länder. DBD och DCD ger olika förutsättningar för hur många organ som kan omhändertas och status på organen.

SOU 2019:26 har velat uppnå:

  • Behovet av ett tydligare lagstöd för organbevarande behandling
  • Säkerställa att ett nytt lagstöd tar hänsyn till både DBD och DCD som dödskriterier för att möjliggöra fler transplantationer
  • Tillåta organbevarande behandling medan man tar reda på ställningstaganden eller rådfrågar anhöriga
  • Minska på anhörigveto i frågan om organdonation så att inte den anhöriges egenintresse hamnar i förgrunden
  • Tänja på gränserna för sekretess i hälso- och sjukvården och mellan myndigheter genom omformulering till uppgiftsskyldighet (SOU 2019:26 skriver inget om att patienten ska beredas eget veto i frågan)

Dontationsvinster enligt förslag i SOU 2015:84 och SOU 2019:26:

  • Med bättre förutsättningar för njurtransplantation ökar livslängd, livskvalitet för njurtransplanterade och fler kan återgå i arbete. Fler njurtransplantationer innebär kostnadsbesparingar på 3,3miljoner kronor på 10 år eller kostnadsbesparingar på 70–80 miljoner per år.
  • En ökning av antalet donatorer på 100 – 150 kan leda till att 600 – 650 patienter kan transplanteras utöver vad som sker idag.

Några nedslag i debatten om organdonation visar att det politiska etablissemanget diskuterar om alla svenskar ska registreras automatiskt som organdonationer vid 18 års ålder. De framgångar Spanien har om organdonation handlar om att transplantationsverksamhet är mer välorganiserad samt att Spanien har lagstiftning som främjar DCD (organdonation som cirkulationstillstånd). Spanien har inte ens ett donationsregister. SOU 2015:84 gör en del internationella jämförelser också och jag uppmanar läsaren att läsa om det i denna utredning. Problemet med att behandling ska avbrytas när det inte längre gagnar en patient krockar med idén om organbevarande behandling. Utan behandling kan organen inte användas. Man eftersträvar mer donationsansvarig personal för att underlätta för donation och transplantation. Inte ens intensivvårdspersonal idag har tillräcklig kunskap som donationer. Donationsdebatt menar att fler donationer skulle komma till stånd om fler tagit ställning i donationsregistret istället för att lämna över beslutet till närstående. Det är för få som kan bli möjliga donatorer. Knappt hälften av de som bedömdes som lämpliga donatorer hade registrerat sitt ställningstagande. Förutsättningarna för donationsansvariga läkare och sjuksköterskor har försämrats den senaste tiden. Antalet donationer är för lågt och köerna är för långa. Utredaren till 2019:26 hoppas på besked i september 2020 men har inte fått något löfte om datum. Den svåra frågan är den om när man ska ta reda på patientens inställning till donation – vad är den bästa brytpunkten.

”Riskerna med en transplantation och bristen på organ gjorde att jag inte fick sättas upp på väntelistan för tidigt. Dels skulle jag i så fall riskera att dö ’onödigt tidigt’ om jag inte klarade transplantationen…”, (Martin Klepke, I väntan på en ny lever)

Det svåra är sammelsuriet av existentiella, medicinska, juridiska och etiska avväganden inför att fatta beslut. Varför är det så svårt att fatta beslut om döden istället för livet? Det beror på vem man frågar och vem som är van att hantera den formen av frågeställningar. Inom humaniora och filosofi utforskar man förhållningssätt till döden hela tiden. Om man betraktar medicinhistorien och frågan om döden visar den franske filosofen Michel Foucault att döden kom att institutionaliseras efter den franska revolutionen. Tidigare var döden en mer öppen samhällsföreteelse. Hur har förändringar i samhällsformat påverkat svårigheter om beslutsfattande om döden gentemot livet? Om man istället vänder sig till mer dagsaktuella rön om omvärldsbevakning och omvärldsanalys som vill ge utrymme för reflektion inför hur man förhåller sig inför hur man ska tolka, agera politiskt, ideologiskt eller etiskt hamnar vi i ett helt annat läge. Döden har en konstig plats i våra organisationer och institutioner. Det förvandlas ofta till ett dolt ämne inom våra institutioner.

Hur kommunicera organdonation?


SOU 2015:84 ger Socialstyrelsen i uppdrag att samordna opinionsbildning till den svenska allmänheten om organdonation. Folkhälsomyndigheten diskuterades som förslag.

Sedan 2010 kommunicerar Socialstyrelsen om donationsveckan. Socialstyrelsen har kostnadsfritt material som kan beställas till sjukvården, apotek och organisationer. Under donationsveckan syns alltid en tydlig ökning anmälningar till donationsregistret. 2019 kom det in 21 123 anmälningar till donationsregistret som kan jämföras med 400 – 1 000 anmälningar under en ”vanlig” vecka.

80 % av Sveriges befolkning anses vara positiva till organdonation enligt SOU 2015:84. 4 av 10 har förklarat sin inställning (positivt eller negativt). Läkare beskrivs som den grupp som står för den högsta viljan att donera organ i SOU 2015:84, hela 88 % är villiga att donera sina organ. SOU 2015:84 skriver inte om övrig vårdpersonal i Sverige står för en högre andel som är positiva eller inte. 7 av 10 läkare är positivt inställda till presumerat samtycke men allmänheten är till 41 % kritisk till presumerat samtycke. När läkare får frågan om sin inställning till organbevarande behandling när patientens ställningstagande är okänt i frågan om organdonation delges de olika sjukhusscenarier att utgå från där organdonation kan komma i fråga. Allmänheten får inte liknande möjligheter när det ska ta ställning. Läkarna instämmer i mycket hög grad till organbevarande behandling, bara 13 % instämmer delvis och 4 % av läkarna har avstått från att svara.

 ”Det är dags att Sverige gör som Frankrike: Du får aktivt anmäla om du INTE kan tänka dig att donera dina organ. #svmed

Det är ju få personer som inte skulle kunna tänka sig att ta emot ett organ, så låt oss förutsätta att detta även gäller givarsidan. @DrEkstrom #vardpol” (@PatientCV, Twitter)

Olika epoker främjar olika sätt att vara nydanande på. Frågan om hur man gör donationsfrågan till ett mer tillgängligt ställningstagande eller opinionsbildande handlar om vad som anses som rätt och riktigt utifrån vilket sammanhang. SOU 2015:84 gjorde omvärldsgranskning av hur man hade kunnat integrera ställningstagande om organdonation gentemot andra svenska myndigheter och aktörer. Svenska trafikskolors riksförbund ställer sig tveksamma till frågan om organdonation i och med ansökan om körkort. Det rimmar illa med tanken om nollvision att ingen ska dö i trafiken. Skattemyndigheten finner det inte förenligt med deras ansvarsområde. Vid ansökan om pass eller id-handlingar anser man att det är opassande att tillgängliggöra den informationen därifrån. Försäkringskassan ställer sig tveksam till att integrera donationsvilja på det europeiska sjukförsäkringskortet för att det skulle kräva en teknisk utveckling av kortet. Röstkortet ses inte heller som något alternativ. Distriktsläkarföreningen ställer sig frågande till om läkare i primärvården ska ställa frågan om organdonation till patienter. Dock kan man tänka sig att ha med information om donation samtidigt med information om val av husläkare. Förslag på att ha med information om organdonation i patientjournalen under fliken Uppmärksamhetssignal kan fungera enligt Socialstyrelsen. Apoteken kan få möjlighet att sprida donationskort.

”Om fler ska uppfatta sig som villiga till #organdonation krävs att det finns mer patientinformation tillgänglig i vården och konsekvent på Apotek. Kan du tänka dig ytterligare platser förutom Internet? Hur mycket googlas det? #jaghartagitställning #räddaliv #organdonator” (@PatientCV, Twitter)

Patientorganisationen MOD (MerOrganDonation) har en app där vem som helst kan meddela sitt ställningstagande och dela den informationen genom sociala medier, email eller sms. Jag har rådfrågat Socialstyrelsen om möjligheten att integrera denna app om ställningstagande direkt till Donationsregistret samtidigt. Socialstyrelsen har inga sådana planer idag men man upplyste mig att vem som helst kan skriva en motion – det är inte bara förbehållet politiska partier eller enskilda politiker.

 ”Föreligger det några etiska hinder för att låta länk till donationsregistret finnas inom Mina Vårdkontakter eller kan det fungera – bättre tillgänglighet. #patientdelaktighet #organdonation #vardpol #jaghartagitställning #organdonator #ehälsa @fredriklennarts @liberaldaniel”(@PatientCV, Twitter)

Vision e-hälsa borde kunna göra det möjligt att integrera direktlänk och direkta svarsalternativ genom initiativ från patientrörelse eller enskilda patienter. Att integrera MODs digitala donationskort som laddas hem som app kan även ses som en form av strukturell implementering som ligger i linje med Vinnovas målsättningar med att arbeta in patientinnovationer på systemnivå. Kapitel 5 ”E-hälsa – en reform utan statlig styrning” i antologin På tal om ehälsa sammanfattar att IT-stöd ska vara anpassade till individen och vara en del av sammanhållna IT-strukturer. Frågan jag reser ytterligare är behovet av ytterligare relevant information om en donator, information som inte kommer med i patientjournal. Man kan behöva infektionsinformation, vissa livsstilsdata och reseinformation om den enskilde för att kunna bedöma risker och säkerhet om den som vill donera. Samtidigt reser det frågan om integritet. E-hälsa kan te sig som allt för övervakande. Det borde gå att kunna skapa valmöjligheter för den som vill tillföra sådan information av patientsäkerhetsskäl.

Frågan om samtycke

Statens Medicinsk Etiska Råd har i sitt remissvar till SOU 2015:84 om frågeställningen om organbevarande behandling om återinförande av dödsbegreppet DCD (död efter cirkulationstillstånd) manat till att patienter måste ges rätt möjligheter att bilda sig en uppfattning om vad dödsbegreppen innebär inför att bli organdonator. SMER vill att man ska ha möjlighet att verkligen förstå vad det är man tar ställning till. När någon idag tar ställning till organdonation finns inte ens information om DBD och vad det innebär i praktiken för den enskilde som vill donera organ. SMER ser positivt till att DCD införs i Sverige för att det kan ge fler organdonationer. SMER anser att en ”not touch period” införs som inte är för snäv för att allmänheten ska bibehålla förtroende för vården. SMER anser även att det görs bindande i HSL att det är sjukvårdens uppdrag att bedriva organdonation.

MOD har i sitt yttrande om SOU 2019:26 ställt sig positiv till förslaget om organbevarande behandling för organdonation. Frågan om samtycke som MOD ställer sig skeptiska till är att det inte skulle vara tillåtet att påbörja intubering efter brytpunkten. MOD framhåller att om man begränsar de medicinska insatserna sätter man sig över patientens autonomi, intensivvårdens roll och deras kompetens. MOD menar att just detta kan hindra att allmänheten blir villig att donera organ: ”När en person ger samtycka till att donera sina organ måste det även innebära samtycke till vissa medicinska åtgärder för att organdonation ska kunna genomföras, annars är samtycket helt meningslöst. Detta gäller även intubering”. Det reser frågan om patientinformation och att man inte ens ser den här formen av information när man idag går in och ger sitt medgivande till organdonation.

Patientlagens vara eller inte vara

Ur patientperspektiv behöver frågan om patientinformation stärkas i HSL. Patientlagen (2014:821) är svag och många känner inte ens till förutsättningarna i patientlagen – varken vårdpersonal eller patienter. Kapitel 4 om samtycke i nuvarande patientlag beskriver att patienten ska ges information inför sitt samtycke i enlighet med kapitel 3 i patientlagen. Samtyckesbestämmelse i dagens patientlag är luddiga. Det finns idag ingen koppling till samtycke om donation eller vilka åtgärder man kan ha samtyckt till beroende på vilket dödsbegrepp den enskilde själv givit sitt samtycke till och vad det innebär i frågan om medicinska insatser. Kapitel 3 och § 7 tillskriver att man ska ge skriftlig information i fråga om mottagarens individuella förutsättningar. Det är att förminska väldigt stora delar av befolkningen i ett enda svep. Det är inte ens säkert att man vet att man kan begära skriftlig information. Skriftlig information behöver arbetas in bättre generellt sett. Vårdpersonal kan glömma att dela ut skriftlig information eller ens ge information muntligen. Frågan om samtycke till donation kräver utrymme för reflektion och viss betänketid och att man haft möjlighet att sätta sig in i förutsättningarna ordentligt. Om man tar sig ut på internationellt Twitter kan man drunkna i tweets och bilder om att både vårdpersonal och patienter ofta glömmer detaljer och saker som förmedlas muntligen inom loppet av några minuter. Kapitel 5 i patientlagen är väldigt kort med formuleringar som lämnar mycket för tolkning. Förutsättningarna för delaktighet är något som ändras och utvecklas över tid. Patientlagen (2014:821) ter sig i det närmaste som redan förlegad. Frågan är om en reform till patienträttighetslag kan förbättra förutsättningarna i praktiken. Framförallt behöver förutsättningarna för patientlagstiftning också inbegripa att ta hänsyn till nutid och framtid. I Vårdanalys rapport från 2016 ”Hinder och möjligheter för att öka patientlagens genomslag (2016:1)” beskrivs att informationsplikten till patienter utvidgas och förtydligas. Har någon patient i praktiken lagt märke till detta förbättringsförslag? Patientlagen (2014:821) har bara tre mycket korta § i frågan om delaktighet. Internationellt sett är Sverige ett av de sämsta länderna i västvärlden på patientdelaktighet. Patientlagen (2014:821) 3 kap. Information, 4 kap. Samtycke, 5 kap. Delaktighet – om du kliver in på en vårdcentral, ett sjukhus, en privat vårdgivare eller tandvården (offentlig eller privat) finns ingen information om det i något väntrum. Vårdanalys rapport (2016:1) uppmanar till att antingen enskilda patienter eller patientorganisationer ska bana väg för att patientlagen ”översätts till praktisk verksamhet”. Styckena i rapporten om just det är mager läsning. Patientorganisationer kan informera sina medlemmar. Hur man når andra patienter generellt står inget skrivet om. Möjligheten att som enskild patient påverka är minst sagt komplicerat: 1) patienter är inte alltid aktiva, 2) personer med lite kontakt med vården engagerar sig inte i vårdfrågor, 3) sjuka medborgare har inte ork att hitta den bästa vården.

Patientlagen (2014:821) omfattar inte patienter inom alternativ medicin. SOU 2019:15 Komplementär och alternativ medicin och vård – säkerhet, kunskap, dialog skriver om brister gällande förutsättningar för patientsäkerhet inom alternativ vård och utreder allmänt gällande rätt. Det är ett mycket magert innehåll om hur de olika regionerna i Sverige förhåller sig i frågan om alternativ vård. Patientlagen (2014:821) har idag inga formuleringar om integrativ vård. Även i frågan om organdonation kan vårdpersonal behöva veta vilka naturläkemedel som använts och om det föreligger risker med det inför organdonation. SOU 2019:15 visar exempel utifrån internationell forskning att naturpreparat kan innehålla toxiska metaller, kortison, antiinflammatoriska läkemedel och föroreningar som salmonella, listeria, koli och parasiter.

SOU 2019:26 refererar till dagens patientlag och har gjort avgränsningen att deras utredning gäller behandling på levande person inför organdonation. Trots detta ges inga nya förslag om patientlagen i frågan om organdonation och hur man kan stärka patientens ställning ytterligare i det. SOU 2019:26 referar bara till att stärka förutsättningar för fast vårdkontakt i frågan om organdonation.

MOD – MerOrganDonation 

MOD bildades 2012 för att väcka opinion i donationsfrågor och för att påverka att förutsättningarna för organdonation förbättras i Sverige. MOD definierar sig inte som en klassisk patientförening utan ser sig själva mer som en rörelse som växer. MOD drivs genom socialt entreprenörskap och självfinansiering och har hittills inte fått några statliga bidrag.

MOD vill inte att någon längre ska behöva dö i väntan på organ. MOD:s senaste press kit visar att det går väldigt trögt i förverkligandet av bättre förutsättningar för organdonation och transplantation i Sverige. Av de 90 000 personer som dog 2018 var det bara 182 som hade möjligheten att donera sina organ. Av dessa 90 000 dog 3 500 på intensivvårdsavdelning (idag krävs att man dör på en intensivvårdsavdelning under respiratorbehandling för att bli donator). Trots att Sverige allmänt sett har en av de högsta viljorna till donation så är Sverige ett av de sämsta länderna i Europa på att ta tillvara denna vilja av den svenska befolkningen. MOD är en aktiv organisation i takt med tiden och använder digitaliseringens möjligheter på sätt man inte hanterat donationsfrågor tidigare.

MOD har tagit initiativ till sidan i samarbete med Stiftelsen för Njursjuka. Syftet är att informera om levandedonation. De flesta levande donationer gäller njurar. En fördel med levande donation för njursjuka är att transplantationen kan genomföras innan den njursjuke behöver dialys. Resultaten vid levande donation är oftast bättre än med organ från en avliden patient.

Enligt MOD:

  • 85 % av befolkningen positiva till organdonation
  • 15 % tror inte på organdonation
  • 15 % har registrerat sig i donationsregistret
  • 85 % har inte registrerat sig i donationsregistret
  • En donator kan rädda åtta människors liv
  • En person dör i veckan i väntan på organ i Sverige
  • 1 oktober 2019 väntade 890 patienter på nytt organ i Sverige
  • Den statliga utredningen har pågått sedan 2013 – varför händer inget?

När MOD presenterar en tidslinje över hur trögt Sverige är i frågan om att underlätta för organdonation framkommer först att före 2012 arbetade olika patientföreningar och sjukvårdsföreträdare för organdonation. 2013 gav socialminister Göran Hägglund Anders Milton i uppdrag att utreda frågan om organdonation som resulterar i SOU 2015:84. MOD är med i referensgruppen. Mellan 2015 och 2017 händer ingenting. 2017 meddelar tidigare socialminister att hon inte kommer gå vidare med utredningens förslag. 2018 tillsätts ett nytt uppdrag om att reda ut de juridiska aspekterna som resulterar i SOU 2019:26. 2018 tog MOD fram en opinionsbildande bok När Livet Vänder som skickas till Socialdepartementet, alla sjukvårdspolitiska talespersoner och regionala beslutsfattare. 2018 bjuds MOD in i Socialstyrelsens medverkansgrupp, MOD arrangerar ett event i Riksdagen för att uppmärksamma förslagen i SOU 2019:26. 2019 är MOD med och bildar NOR, Nätverket för Organdonation i Riksdagen.

”Aldrig tidigare har det funnits ett så stort behov av organ som nu. Just nu finns ett behov av 850 organ. En person kan vara i behov av mer än ett organ. Samtidigt som behovet av organ aldrig varit större hade vi rekordmånga donatorer 2019 – 191 personer fick donera organ efter sin död i Sverige. Vi har ett systemfel i Sverige där nästan nio av tio vill donera organ, men det är få som faktiskt får möjlighet att göra det.” (MOD, Facebook, 2020-01-03)

På MOD hemsida kan man se donationsstatistik, ta del av nyheter och hela MODs påverkansarbete och idéer, hitta deras sociala medier konton, podcast, hitta exempel på bloggare om organdonation, beställa föredrag, att MOD ser till att Apotekspersonal uppför sig korrekt gällande donationskort med mera… MODs Facebookkonto är mer aktivt än deras Twitterkonto.

MOD går emot kritiken i SOU 2015:84 i frågan om att bristen på intensivvårdsplatser utgör ett hinder för transplantation. MOD visar att Portugal som är bland de bästa på organdonation har minst antal IVA-platser samtidigt som Tyskland och Rumänien har flest antal IVA-platser men är sämre på att möjliggöra donation.

MOD förtydligar att DCD kan leda till 20 – 40 % fler njurdonationer. MOD förespråkar bättre förutsättningar kring levande donation. MOD vill utjämna regionala skillnader om donation och att organdonation blir en mer naturlig del av vården än vad det är idag.

Livet som gåva 

Livet som gåva är en samverkansorganisation med olika patientorganisationer och vårdprofessioner. Livet som gåva verkar för att upplysa allmänheten om organdonation och tillhandahåller nyheter och faktablad på sin hemsida. Jag har inte kunnat hitta några sociala medier aktiviteter utifrån Livet som gåva. Det hade underlättat för att hitta dem genom sociala medier och de hade kunnat sprida sin information därigenom.

Livet som gåva som upplyser om organdonation och beskriver vad nuvarande författningslagstiftning om organdonation innebär, transplantationslagen samt att Socialstyrelsen har föreskrifter om hur man går tillväga. Man skriver inget om patientlagen i sina faktablad idag eller hur man skulle vilja påverka förändring av patientlagen i fråga om organdonation. Livet som gåva menar att behovet av organ kommer att öka i framtiden. I USA har behovet stigit med 200 % de senaste tio åren. Diabetes och högt blodtryck ger njurskador som leder till behovet av ökade njurtransplantationer. Livet som gåva beskriver även möjligheten med organtransplantation från djur till människa men att man inte löst avstötningsproblemen i det avseendet än.

Vad jag saknar om Livet som gåvas insatser är tanken på botande folkhälsoarbete. Boken Den metabola pandemin av Lars Bern visar att vår sjuklighet ökat under 1900-talet på grund av felaktigheter med industrisamhällets kost och felaktiga kostråd. I frågan om just ökningen av diabetes skriver Lars Bern att diabetes har ökat från 108 miljoner drabbade 1980 till 422 miljoner drabbade 2014. Lars Bern förtydligar att skolmedicinen tänker fel i frågan om diabetes: ”hypotesen att om insulin som nyckeln för att låsa upp cellernas sockerreceptorer /—/Behandlingen har gått ut på att tillföra insulin för att ’låsa upp’ receptorerna. Eftersom man trott att cellerna haft brist på glukos har man inte haft större restriktioner på blodsockerhöjande kost. Den här behandlingen har varit katastrofal, en lång rad studier har visat att detta inte fungerat”.

”Den som står på kortison av någon anledning bör alltså ge akt på sitt blodsocker och speciellt vidta kostförändringar med mindre inslag av kolhydrater för att motverka blodsockereffekten av kortisonet.” (Lars Bern, Den metabola pandemin)

Att stå på patienters sida handlar om att stå på livets sida med viljan att minska lidande generellt sett. Vore det inte bättre om patientrelaterade sammanslutningar kunde gå samman för att få tillstånd förändringar i samhället och folkhälsoarbetet som leder till minskad sjuklighet som kan leda till att färre personer blir i behov av transplantationer? Det jag saknar hos de organisationer med patientmedverkan om organdonation är hur man kan minska sjukligheten som leder till att transplantationer istället minskar. Det är så jag skulle vilja tolka ett budskap som livet som gåva.

Ett ovanligt sätt att påverka förutsättningar för organdonation


Fredagen den 22 november 2019 publicerade HD Sydsvenskan en artikel. ”I väntan på en ny lever”, om kulturjournalisten och författaren Andreas Ekströms kommande transplantationsmonolog på Lunds Stadsteater. För åtta år sedan diagnosticerades Andreas Ekström med primär skleroserande kolangit (PSC). Två dagar innan Andreas Ekström hamnar på den skarpa väntelistan för leverdonation väljer han att öka uppmärksamheten kring vad det är att vara levertransplantationspatient, myterna, maktotydligheterna, problemen med nuvarande Hälso- och sjukvårdslagstiftning och etisk-existentiella dilemman om att t.ex. skriva upp barn i donationsregistret.

Andreas Ekström vann Talarforum pris som bästa talare 2019. Trots det menar han att den egna monologföreställningen kommer att vara det svåraste han någonsin gör. I HD Sydsvenskan förklarar han: ”Jag längtar efter att göra något som jag aldrig gjort. Och som jag aldrig kan göra igen. Jag vill göra något svårt”.

Andreas Ekström vill att man ska berätta för sina anhöriga om man vill donera, se till att registrera sig i donationsregistret och att man ska registrera sina barn i donationsregistret.

 ”Alla lyckliga familjer liknar varandra, men varje människa som är olycklig är det på sitt eget sätt.” (Leo Tolstoj, Anna Karenina)

En av Andreas existentiella förklaringar om levertransplantation är att företeelsen drabbar två familjer samtidigt. Någon måste dö för att han ska kunna leva vidare. Det går inte att ta sig förbi detta faktum. I hans eget fall summerar han att det inte finns två lyckliga familjer utan bara en. Andra funderingar Andreas har är om sin framtida donator. Om det är en person från Österrike förutsätter österrikisk hälso- och sjukvårdslagstiftning att personer donerar sina organ. Om donatorn är Jehovas Vittne går allt utom blodtransfusion. Om läget blir ur akut går ett larm utanför Sveriges gränser för att försöka rädda honom.

”Varför finns det så lite stöd för leversjuka? Och varför talas det så lite om levertransplantationer? Njurar och hjärta är det man hör om och där finns föreningar och stöd. Även lungan är mer ’på tapeten’. Även som leversjuk behövs stöd. Många sjukhus har inte ens hepatologer. De träffar man först när man blivit så sjuk att transplantation är nödvändigt. Kanske något att fundera över? Vad kan man för övrigt få veta om sin donator? Varför ställer koordinatorn frågan om man vill komma till transplantationen när ett matchande organ finns?” (Kvinna, 36–50 år,

Frågan om vilka krav man kan ställa på att få veta om sin donator är extremt relevant. Det handlar inte bara om den som ska ta emot organ. De som anmäler sig till donationsregistret behöver även kopplas ihop med annan relevant data som påverkar den egna hälsan utifrån levnadsvanor, resor, andra diagnoser, infektioner och om man lyckas rena kroppen från bakomliggande orsaker till sjukdom eller inte.

Ett SKL (idag heter SKR: Sveriges Kommuner och Regioner) på internet som bygger på Europarådets vägledning daterat 2014 vars guider kan beställas för 300 kronor styck visar olika aspekter och ställer frågan om komplexiteteten i donatorskaraktäriseringen och riskfaktorer. Man nämner den ökade rörligheten mellan olika länder och att acceptansen för donation tänjs pga. bristen på organ. Europarådets vägledning ställer frågor om donatorns anamnes, tidigare malignitet, ärr och hudförändringar, kärlmissbildningar, menstruella rubbningar, Thorax röntgen. Det amerikanska Centers for Disease Control and Prevention (CDC) ställer lite andra frågor inför organdonation och det reser frågan om hur lämpligt anhörigveto är inför organdonation eller inte. Inte bara om inte eller om inte. Utan även om att få frågan i ett kritiskt skede. Hur mycket information har den anhörige eller andra näraliggande personer om organdonatorn egentligen? CDC räknar in frågor som riskbeteenden inför att organdonatorn kan ha exponerats för vissa sjukdomar (ev. HIV, HBV, HCV, syfilis, CMV, EBV, WNV, HTLV, toxoplasmos, TBC, parasiter: parasitupptäckt kan vara mycket svårt – vårdens analysmetoder hittar inte alltid, de olika provtagningsmöjligheterna motsvarar inte ens alla olika parasiter som finns i världen, om man har en parasit­infektion som är långväga ifrån kan det vara svårt mellan olika kontinenter eftersom man har olika förutsättningar för analys), donatorns medicinska historia, relevant information om donatorns resor. Kan en anhörig allt detta på en och samma gång när frågan ställs i ett kritiskt skede? CDC reser frågor om hur bra den anhörige egentligen känner organdonatorn och om den anhörige verkligen kommer att uppfatta de frågor som ställs på ett adekvat sätt. Det visar på behovet av verifierbar hälsolitteraticitet av anhöriga eller andra näraliggande personer som kan komma att ta ställning i patientsäkerhetssyfte. Socialstyrelsens skrift ”En skrift för närstående Om organ- och vävnadsdonation” förklarar främst vad total hjärninfarkt är som dödsbegrepp, hur en donation går tillväga, att vården tar kontakt för att förklara hur transplantationen har gått. Det är mycket information en anhörig behöver återkalla och varför som inte nämns i Socialstyrelsens broschyr. Det är ett ganska allmänt strukturfel i information som tillhandahålls patienter eller anhöriga – dvs. det finns inget aktiverade bemyndigande eller utförande som leder till kritiskt tänkande eller kritisk hälsolitteraticitet hos den anhörige.

”It is inevitable that some persons with a potentially transmittable disease will become donors. There are numerous reports of viral, parasitic, fungal, and bacterial transmissions through transplantation. At the same time, immunosuppression increases the risk in organ recipients, so attribution of infectious diseases to the transplanted organ is often difficult.” (Varvara A. Kirchner m.fl.) 

CDC förklarar att om en organdonator och en organmottagare båda har HBV eller HCV är transplantation av infekterade organ accepterat om en organmottagare hamnar i ett ur akut läge.

Andreas upptakt


På Andreas Ekströms egen blogg (med slogan: Den som söker den letar) beskriver han att idén till transplanationsmonologen uppstod fem dagar före första blogginlägget om det. Andreas Ekström har helt plötsligt slängt sig ut över kanten in i ett projekt innan han ens hade ett påbörjat manus (är tilltaget en form av dödsångest? Frågan om hur man tolkar en människas handlingar finns anledning att revidera utifrån vad Andreas Ekström vill få sagt). Han bokar Lunds Stadsteater för egna pengar och sätter igång. Andreas berättar på den egna bloggen om sin arbetsprocess med föreställningen, att han knådar fram en form, formar sitt språk, skriver, och att han utgår från sin senaste bok Att hitta, får hjälp av en regissör. Å andra sidan är Andreas en professionell talare och varje journalist vet att det finns inget bättre än en deadline för att vara produktiv. I sammanhanget blir just nu ordet deadline ett makabert ord. På Andreas Twitterkonto (som var öppet före transplantationsmonologen) framkommer att han repeterar och måste vila för att orka. I det här skedet har han tillräckligt mycket hälsa i behåll för att kunna agera som han gör. Det är en intensiv process och han har inte haft så mycket tid på sig. Tidigare samma dag som föreställningen på Lunds Stadsteater sammanfattar Andreas på sin blogg att oavsett hur det går kommer han att minnas de tjugotre dagarna från idé till färdigt koncept för alltid.

Inför Andreas framträdande intervjuades han i Radio P4 Malmöhus. Andreas berättar att han kommer att prata om din leversjukdom och den transplantation han behöver genomgå. Han reflekterar över sig själv som patient och kommer fram till att han var mer rädd i början när han inte hade mycket kunskap. Allteftersom att han kan mer har rädslan släppt avsevärt eftersom han vet att övergången till en ny lever normalt sett går bra. Det som det däremot går sämre med i Sverige är förutsättningarna kring organdonation och kunskapen kring det. Sverige har idag en otydlig lagstiftning där man förutsätts vara en donator men att ens anhöriga har veto om utfallet. Svensk donationslag skulle kunna skrivas tydligare. Andreas förtydligar att Sverige har en motstridig Hälso- och sjukvårdslag i frågan om donation. En person ses som död först som hjärndöd och då ska livsuppehållande behandling stängas av. Samtidigt ska vården verka för fler organdonationer men kan inte hålla donatorernas kropp i fungerande tillstånd inför hur dennes organ kan distribueras vidare. Det leder till att många som väntar på organ inte får den hjälp de behöver. Lagen behöver ändras. Idag skyddar man den dödes rättigheter starkare än man främjar de organbehövandes rätt till liv tack vare organdonation. Debatten behöver synliggöra de levandes möjligheter bättre menar Andreas Ekström.

Ignis Podcast med Johanna Koljonen om Andreas Ekström leversjukdom och transplantationsfråga förtydligar i inledningen att levertransplantationen måste ske inom två år för att han ska en chans att överleva.

Om en Google expedition en sökande


Andreas Ekströms engångsföreställning, ”Min nästa lever – en transplantationsmonolog på liv och död”, på Lunds Stadsteater bygger på hans senaste essäsamling i sex avsnitt Att hitta (2018) som berör frågor om hur digitaliseringen försämrar vår egen aktiva minnesförmåga och orienteringsförmåga. Det handlar om att hitta hur olika bakomliggande strukturer och matematiken bakom algoritmer blir märkliga styrmedel och dess farhågor. Det handlar också om att inte hitta och vad originalitet på Internet kan betyda idag. Ett avslutande avsnitt handlar om Andreas patientresa med leversjukdom, Googles koppling till genanalysföretag, farhågor om vem som äger hälsodata och vad det kan få för konsekvenser tekniskt och politiskt, om att hitta en organdonator utanför den traditionella sjukvården, kritik mot vårdstrukturer, att nästan ingen dör i väntan på en ny lever, att premisserna för levertransplantation är något annorlunda än för andra patienter som står i donationskö för att det handlar om att vården ”inte hittat någon annan som behöver det här organet mer än du gör”.

Andreas tre ståndpunkter om vad som står i vägen för att vi ska bli bättre på att hitta på Internet:

  • Begränsningar i språk och fantasi: metaforer får oss att ställa för små frågor.
  • Drömmen om att allt kan besvaras genom ja eller nej: att varje ja eller nej kan attackeras binärt som rätt eller fel.
  • Hotet mot nätneutraliteten: att förutsättningarna för all data ska vara densamma världen över.

De här ståndpunkterna har Andreas haft tid på sig att komma fram. Hans första reportagebok och upptäcktsresa om Google som företag och fenomen: Googlekoden (2010) undersöker, analyserar och ifrågasätter Googles ställning i världen och vad Google som företag sysslar med som allmänheten vet för lite om. Reportageboken kan sägas ha sin utgångspunkt i en debattserie Andreas skrev i Expressen sommaren 2009. Det jag saknar i denna är bok är dessa artiklar som bilagor i slutet av boken. Googlingen ”andreas ekström google expressen 2009” lyfter fram fyra artiklar var för sig publicerade den 7, 14, 21 och 28 juli 2009. Det som kan ha fått allt att explodera var när Andreas jämförde Google med FRA-lagen även kallad Lex Orwell. I Googlekoden leker han med den tanken när han byter ut ordet FRA mot Google från någon annans kommentar på en bloggares sida: ”Genom att applicera statistiska metoder på sina gigantiska mängder trafikdata kan Google avgöra om en människa kan vara terrorist, är inblandad i yttre hot, är utsänd av främmande makt etc.”.

”Google är världens enda supermakt på nätet. Samtidigt älskas Google av samma lobby som har ylat halsarna av sig för att stoppa till exempel FRA-lagen. Delar av den svenska webbvärldens engagemang i integritetsfrågor har jag i andra artiklar kallat ’förföljelsemanins masspsykos’. Jag vill be om ursäkt för det. Jag har inte varit tillräckligt tydlig. Jag borde skrivit ’förföljelsemanins och sekteristisk masspsykos’.” (Andreas Ekström, Expressen, 2009-07-07)

Google vill bli ett eget världsherravälde och hade en gång i tiden ett inarbetat budskap om att inte var ond, ”Don’t be evil”. Konceptet kan ifrågasättas än mer i dag med mer facit i hand. Googlekoden är den bok som förändrade Andreas liv och karriär en gång i tiden. Det är bra att hitta tillbaka till de minnen han skapade om Google på den tiden. Googlekoden ifrågasätter hur Google enväldigt kan bli ett konglomerat som kapitalstark maktkoncentration om den kunskap som tillgängliggörs och hur Google som affärsmodell går tillväga som behöver ifrågasättas. Google. Google agerar som destruktiv företeelse genom att köpa upp, svälja och lägga ner andras innovationer. Google anpassar sig efter politiska diktaturer och bedriver samtidigt välgörenhetsprojekt med innovationspotential. Hur Googlekoden avslutas kan kopplas ihop med vad som sedan sker i Att hitta. De begrepp vi har som handlar om vårt minne, vår intelligens och vår fria vilja kommer förändras i och med Google. ”Vad som händer med integriteten, politiken, vården, litteraturen, forskningen, massmedierna och våra liv tillsammans som sociala varelser vet vi väldigt lite om. Det enda vi ganska säkert vet är att allt detta kommer att filtreras, uttolkas och sorteras av ett enda företag. Google, kommer, tills vidare, att skapa vår världsbild”, är hur Andreas avslutade Googlekoden 2010. Andreas hade aldrig kunnat föreställa sig att Google skulle göra det svårare för honom att hitta i och med att han började använda GPS. Detta trots att Googles grundföresatser kan ha påverkats av att båda Googles grundare möjligen formats utifrån Montessoripedagogiken under sin uppväxt. Montessoripedagogiken bygger i korthet på tanken om att de egna lärandeprocesserna ska vara kopplade till våra kroppsliga grundprocesser och naturliga utvecklingsprocesser. Man kan förbättra lärandeförmågor, våra sinnen, kreativitet, individualitet och personlig utveckling med rätt sinnesstimulans. Bara för att Andreas Ekström väljer en något dystopisk bild av förutsättningarna med Internet är det långt ifrån alla som gör det. Andreas påminner oss om att varje länkklick har ett ekonomiskt intresse. Enligt Andreas Ekström handlar Google inte om altruism så som vi hade kunnat önska oss av den digitala informationsrevolutionen.

 ”Vi hittar inte när vi letar efter Gud heller. Inte jag i alla fall. Kanske är det så inrättat att det är han som ska hitta oss.” (Andreas Ekström, Att hitta) 

Medier är generellt positivt inställda till essäsamlingen Att hitta men tycks också finna den spretig, vindlande och som ett trevande försök med melankoliska undertoner. Vissa recensenter tycks ha anlagt ett reduktionistiskt tänkande på en textform som kräver större finkänslighet. Han får god kritik för språkligheten och vad han uppmärksammar samtidigt som recensenter menar att Andreas inte hittar fram. Samtidigt uppfattas Att hitta som inte tillräckligt djupgående – det är som om man inte kommer förbi de första tio sökträffarna. Man hade gärna sett lite mer fördjupade resonemang om vad det är att söka efter de stora frågorna på Internet. Det kan tänkas att det är viktigare att våga gå vilse än att hitta rätt.

Att hitta handlar om att försöka. Vårt minne påverkas av vad vi hittar. Vilken typ av minne har vi? I digitaliseringens tidevarv tänker vi oss att vårt minne förflyttas bort från oss själva. Vi har blivit både lata och överinformerade. Eftersom Internet formar oss undrar man hur Internet kan komma att omforma vår moral. Varje person som börjar skriva essäistiskt om sig själv utifrån en sjukdomserfarenhet eller som brottas med frågan om makt, minne, uppfattningar, samhällskritik, om att ta till orda, vad erfarenheten lär, våra mänskliga erfarenheter, om konsten att avhandla olika ämnen, etik och moral, det goda och det onda, att värna det personliga förhållningssättet kan lätt associeras ihop med Michel de Montaignes essäer. Trots att det hade kunnat vara uppenbart om Andreas Ekströms lilla essäbok hittade jag inte detta hos en enda svensk recensent. Har medier tröttnat på den liknelsen? Andreas Ekström prövar sig fram i frågan om orienteringsförmåga och använder Internet. Michel de Montaigne prövade sig fram och orienterade sina tankar utifrån vad de böcker han hade tillgång till. Det är inte så stor skillnad. Skillnaden består i att Google det är svårare att överblicka än ett privat bibliotek. Likheter handlar om att man är platsberoende utifrån vad vi hittar och hur det påverkar uppfattningsförmågan i ett försök att bevara minnet som är alltför flyktigt. Det handlar främst om att förstå drivkrafter, idéer och viljan till att hitta utifrån omvärlden – vare sig den är analog eller digital. Att skriva är att kämpa mot minneslösheten. Det handlar om att hitta tillbaka.

Michel de Montaigne läste inte alltid sina referenser i sin helhet. Han kunde plocka fram citat lite spontant. Precis så spontana vi kan vara på Internet om allt vi trillar över. Montaigne har ny tolkats utifrån digitaliseringen av Andrea Frisch On Montaigne and Memory. Enligt Andrea Frisch vägrar Montaigne hedra minnet för att visa på en mångfald av perspektiv om pluralistiska minnen vi rör oss fritt med. Den digitala nytolkningen om Montaignes tillvägagångssätt leder in på ovissheten och förändringsbenägenheten om hur en länk leder vidare till nya tankar och insikter. Det har aldrig handlat om att hitta – det handlar om att försöka hitta men är ingen garanti på att hitta.

Skolmedicinen gör Primär skleroserande kolangit (PSC) lika gåtfull som det låter 

Etymologiskt härstammar skleroserande av 1300-talets medeltida latin sclirosis som betyder förhårdnad, hård tumör. Skleroserande härstammar även av Grekiskans sklerosis som betyder förhårdnad av skleros hård.

Etymologiskt härstammar kolangit av Grekiskans chol syftar på galla/ kolerisk/ilska ang färdmedel/färdas itis inflammation.

Enligt Cancerfonden är PSC en kronisk leversjukdom/leverinflammation som främst drabbar unga män med kronisk tarminflammation. I dagsläget menar man att PSC leder till skrumplever. När Läkartidningen skrev om PSC för några år sedan gavs olika indikationer och prognoser. Utan behandling lever man bara ett antal månader. Överlevnaden vid behandling är 70 – 80 %. En populärvetenskaplig sammanfattning om PSC från Region Örebro län förtydligar att den enda kurativa behandlingen är levertransplantation. PSC är den vanligaste enskilda orsaken till levertransplantation i Skandinavien.

”Ronden försvinner vidare till nästa patient. Någonstans börjar det sjunka in… Vad var det hon sa? Primär schleroserande bandit? Vad i friden är det? Mobilen åker fram och Google börjar jobba. Den initiala lättnaden av en diagnos följs av bekräftelse när pusselbit efter pusselbit faller på plats. Dock förbryts lyckan av att veta till en inre förtvivlan när man plötsligt ser de dystra prognoserna som finns att läsa. Dock har jag fått något att förhålla mig till.” (Magnus Jacobsson)

Netdoktor förklarar att PSC är en kronisk inflammation som drabbar gallgångarna och att galla förs ut i tarmen. PSC leder till förträngning i gallgångarna. Inflammationen kan sitta inne i levern eller i gångarna mellan lever och tarm. Vid senare förlopp kan man få gulsot. Netdoktor anger att den bakomliggande orsaken till PSC inte är klarlagd. Det går inte att behandla PSC med läkemedel anser man. Ibland kan man vidga områden i gallgången. Sjukdomen utvecklas långsamt – det tar uppemot 20 år. PSC är förknippat med ökad risk för levercancer (kolangikracinom) och tjocktarmscancer. Informationen från Netdoktor är enbart fokuserad på PSC och anger att deras information bara är kopplat till förståelsen av PSC. Man skriver inte om kopplingen till Crohns sjukdom eller annat.

Sidan Internetmedicin anger att bakgrunden till PSC är okänd. I 70 – 80 % av fallen är PSC relaterat till ulcerös kolit. I 5 – 10 % av fallen är PSC relaterat till Crohns sjukdom. Man antar att PSC har immunologiska faktorer eftersom det finns ett starkt samband till vissa HLA-typer (human leucyte antigen eng.), förekomst av autoantikroppar och koppling till autoimmuna sjukdomar. Män har sämre prognos än kvinnor vid PSC. PSC är vanligare bland män än kvinnor och de flesta som får diagnosen får den före 40-års ålder.

Wikipedia anger att komplikationer med cancer relaterat till PSC leder till 40 % mortalitet hos PSC patienter. Även om PSC antas vara en autoimmun sjukdom anses det inte föreligga någon direkt koppling till ett undertryckande av immunförsvaret. Det finns antaganden om att PSC är en sammansatt mångfasetterad sjukdom kopplad till immunförsvaret och som egentligen kanske har med flera andra leversjukdomar eller andra sjukdomar i gallblåsan, gallgångar eller sjukdomar kopplat till gallproblem.

Hittar Andreas Ekström?


I sin essäsamling Att hitta beskriver Andreas sin sjukdomshistoria som att ”det började med trombocyterna, blodplättarna”. Andreas är i vården för rutinkontroller. Sedan tonåren har han Crohns sjukdom (en kronisk tarminflammation). Crohns sjukdom kan ge upphov till primär skleroserande kolangit (enligt andra uppgifter sker det i ca 5 % av fallen). Vad jag saknar i Att hitta är om Andreas läser medicinsk information på Internet om sin sjukdom. Andra Googlestinna patienter googlar om allt möjligt och förbättrar sin hälsa eller hittar fram till information som går utanför skolmedicin i ett tidigare skede av sin diagnos och kan vara med och påverka hälsoutfall. Andreas förhåller sig hela tiden inom mainstream medicinens ram. Internet är stort och rymligt som ett extra-allt digitalt parallellt universum. Att hitta handlar om att trilla utanför och ta sig fram precis som Alice i Underlandet, Dorothy i sagan om OZ eller Nils Holgersson.

”Behov: litteratör i patientfrågor. Hur definiera? ”Med litteratörer avses inte bara skönlitterära författare utan också samhällsdebattörer, historiker, reseskribenter, upptäcktsresande, dagboksförfattare, kulturturister, äventyrare, nomadfilosofer och flygare.” #patientperspektiv” (@PatientCV, Twitter)

Vad är rätt eller fel? Det beror på hur man härleder sjukdomen. Det kan låta som en bra idé att ge leversjukdomar en egen medicinsk specialitet för att stärka dess identitet eller forskningen för att kunna rädda fler patienter. Det kan också vara kontraproduktivt om man betänker tanken om helheten. Svensk Gastroenterologisk förening som är en läkarförening förenar lever-, gallvägs- och pankreassjukdomar (bukspottkörtel). Svensk Gastroenterologisk förening länkar till Swehep (Swedish Hepatology Study Group) bildades 1984 (hette då SLK: Svensk Lever Klubb) på initiativ av gastroentologer med intresse för leversjukdom. Hur dessa organisationer strukturerar utmaningarna påverkar både patienter och professionen.

Det är något som är konstigt med hur PSC hanteras inom skolmedicinen. Hepatologi som Andreas tillhör är i dagsläget ingen egen specialitet. Leversjukdomar handhas av gastroenterologin. Andreas undrar över uppdelningen inom skolmedicin och får ett luddigt svar av sin läkare: ”Det beror på mycket, Andreas, på vilka man träffar. En bra kliniker som inspirerar kanske”. Kanske! 2019 borde patienter kunna förvänta sig mer än ett kanske. Med tanke på att PSC enligt skolmedicin tar sin utgångspunkt i kronisk tarminflammation kanske det vore bättre om det handhas av mag-tarmspecialister i frågan om att först läka ut den bakomliggande orsaken till att PSC ens uppstår för att undkomma levertransplantation helt och hållet. Förlåt, det kanske inte fungerar. Skolmedicinen kanske inte tillåter ett adekvat botande. Mag-tarmspecialister kanske bara får ge symtomlindrande behandling, dvs. PSC skulle uppstå i vilket fall som helst för den som är i riskzonen utifrån skolmedicinskt resonemang. Kanske är det tvärtom – dvs. att påverkan på levern hade behövt förändras i ett tidigare skede av Andreas liv. Eller ytterligare något annat?

”When it comes to PSC, what I want you to think about are the four C’s of the disease, which the patient fears and we fear: cholangitis, cirrhosis, colitis and – the topic of conversation no one wants to have, but we need to talk about – cancer.” (Gideon M. Hirschfield, MD)

Resonemangen ovan leder mig vidare in i vilken patientförening Andreas kan tänkas tillhöra om han vill ha mer stöd eller hjälp. I detta skarpa läge är organisationen MOD (MerOrganDonation) självklart. Det blir mer komplicerat med tanke på strukturer utifrån befintliga svenska patientorganisationer och frågan om vad som egentligen orsakar PSC. Mag- och tarmförbundet kan tänkas vara ett inledande alternativ utifrån skolmedicinens resonemang om att PSC härstammar ur kronisk tarminflammation. Borde Andreas gått med i Riksförbundet för leversjuka när han fick reda på att han hade leversjukdom (eller det kanske han gjorde)? Eller borde han att förstått att gå med i Riksförbundet för leversjuka redan när han fick diagnosen Chrohns sjukdom? Hade information utifrån diagnosberoende patientorganisationer kunnat rädda Andreas från det kritiska läge han befinner sig i dag? Andreas skriver inget om diagnosberoende patientorganisationer gentemot sin nuvarande sjukdom – han kommenterade MOD i P4 Malmöhus intervjun. Är diagnosberoende patientorganisationer fel väg att gå? Borde han hittat ytterligare en annan väg mycket tidigare för att eliminera sina konstaterade sjukdomar? Strukturkritiken är relevant. Diagnosberoende patientorganisationer är i dagsläget anpassade utifrån sjukvårdssystemets diagnoser och för att offentliga medel till diagnosberoende patientorganisationer också är strukturerat på det sättet. Om man har kännedom om naturläkemedel för att rena tarmen ser man att man länkar ihop tarmen och levern samtidigt för att avgifta kroppen. Vad jag vet finns ingen patientorganisation som utgår från olika former av multisjuka patienter eller någon patientorganisation som driver frågan om integrativ vård. (tillägg: när denna artikel publicerades 2020-01-23 fanns ingen patientförening för integrativ medicin. 2020-02-05 görs den första svenska patientföreningen för integrativ medicin tillgänglig med en Facebooksida. Se i tillägg längst ner i denna artikel. Det kommer mer information framöver men börja med att haka på därifrån!) Mer troligt är även att medicinsk begreppsuppfattning om hur hans sjukdom förstås behöver utvecklas för en strukturförändring även i vården – och hur man relaterar sambanden. Den strukturkritik Andreas har men som han inte utvecklar men undrar över i essäsamlingen Att hitta.

Hjälpsamma svar och det är något uppenbart fel med folkhälsoetikens strävan


Historien om Andreas Ekström reser frågeställningar om vilken form av vårdetik som lämpar sig bäst. När han problematiserar organdonation ser han att det leder till maximering av lycka i ett avseende men inte i ett annat. Andreas familj blir lycklig och en annan familj (donatorns familj) blir olycklig. Utilitarismen, eller nyttoetiken, menar att den rätta handlingen är den handling som maximerar utfallet lycka och minimerar utfallet av lidande. Den moraliskt rätta handlingen handlar, utifrån sig själv, om att öka graden av livskvalitet men frågan är om det är rätt handling om man ser till konsekvenserna på sikt och vad man egentligen vill förbättra och varför. Folkhälsoetiken, vill man gärna tänka sig, att det utgår från idén att maximera lyckotillståndet och livskvaliteten i samhället generellt sett. Enligt Bengt Brülde i Folkhälsoarbetets etik är folkhälsoarbetet partiskt och selektivt. Folkhälsoarbetet syftar inte på att hjälpa alla kännande varelser utan bara en viss del av populationen. Folkhälsoarbetet bryr sig inte om livskvalitet. Folkhälsoetiken främjar ”bara” bättre hälsa och minskad sjuklighet. I min egen strävan att hitta andra vägar att förstå hur Andreas hade kunnat undvika att utveckla både Crohns sjukdom och PSC (eller fått chansen att läka ut bådadera i ett tidigare skede) ställde jag några frågor till personer verksamma inom den svenska hälsofrihetsrörelsen. Inte långt därefter samma dag gick Andreas ut på Facebook och skrev ett inlägg han även delade på Twitter utifrån sitt Facebook inlägg. En reflektion över vad han äter med koppling till självupplevd livskvalitet: ”Ja, den här kroppen har verkligen ballat ur på en rad intressanta vis. Min aptit är ett kapitel för sig – hittills i dag ett antal leverpastejmackor, apelsinjuice, äppeljuice, svart vinbärsjuice, te, en stor pommes på McDonalds, en cola, en låda ’solfrukt’ från Pressbyrån, ett rejält lass California rolls, och en skål miso. Detta är så underbart. Jag förstår inte hur jag ska kunna vänja mig tillbaka till en normal människas ätande sedan.” Har vårdpersonal givit honom dessa kostrekommendationer utifrån nuvarande sjukdomsbild? Hur tänker han äta när han har en ny lever? Hur kommer Andreas framtida hälsoläge utvecklas utifrån hur hans donator åt eller reste under sin livstid? Vilka informationskrav kan transplantationspatienter ställa? Får en transplantationspatient ens den formen av frågor i termer av patientdelaktighet? Om donatorn haft dåliga vanor går det att reversera om Andreas tar andra hälsosamma initiativ i botande syfte? Eller kan han börja redan nu med att försöka mildra eller reversera nuvarande sjukdomar?

”Many surveys have shown that patients with Crohn’s disease habitually eat more than the average amount of some processed foods, namely those rich in added sugars. Sugar rich meals lead to increased intestinal permeability which is a feature of Crohn’s disease patients and their relatives.” (K. W. Heaton)

Tanya Harter Pierce som skrivit boken Överslista din cancer beskriver i den boken i exempel om kostomläggning för cancerpatienter att det kan ta 4 – 5 år innan man läker ut cancern ur kroppen. Gäller samma tidsprocess för den som vill läka ut Crohns sjukdom och PSC? I dagsläget har jag inte funnit någon motsvarande bok om Andreas Ekströms sjukdomsbild som fungerar i likhet med Överslista din cancer. Upprinnelsen till Tanya Harter Pierce bok är Internet, böcker om alternativa metoder och att hon blev anhörig till cancerpatient. Hon är master i klinisk psykologi och gör en journalistisk insats utifrån enorma mängder information på Internet om alternativa behandlingsmetoder. Tanya upptäckte att många icke-toxiska metoder har en högre andel framgångsrika resultat i jämförelse med konventionell behandling. Tanya upptäckte också att informationen inte alltid är så lätt att förstå. Därför skrev hon Överlista din cancer så att flertalet skulle kunna applicera, förstå och använda den kunskap som finns.

Läshänvisning om cancerpatient Sven-Erik Nordin som löste sin cancer med Internet, Överlista din cancer näringsmedicinare Peter Wilhelmssons Näringsmedicinska Uppslagsboken får du i slutet av denna text.

Folkhälsoetiken behöver hitta ett nytt tillvägagångssätt som inbegriper livskvalitetstanken som samhällsform. Folkhälsoetiken behöver inriktas på de botande perspektiven i tidiga skeden för att minska lidandet i samhället. Livskvalitetstanken om att undkomma sjukdom sammanfaller med samhällsnytta.

Att hitta handlar om att ställa andra frågor än de frågeställningar som bara förekommer inom skolmedicinskt resonerande. Till hälsofrihetsrörelsen på Internet och googling på Internet om hur man läker ut Crohns sjukdom för att undkomma PSC framkom olika infallsvinklar. Jag började be om fokus på Crohns sjukdom först för att hålla mig nära Andreas egen beskrivning. Om någon kunde något specifikt mot PSC vad det också välkommet. Någon har hållit Crohns sjukdom i schack med zonterapi. En annan rekommendation mot Crohns är att det är en infektionssjukdom som kan behandlas med örtextrakt (korta kraftiga kurer med maskros, gråbo, rallaros, slånbark, mahonia). Man behöver eliminera den bakomliggande miljöbelastningen. Ett förslag som inkom förklarade att för att få bukt med Crohns ska man ta bort gluten, mjölk, soja, socker, majs, ägg, griskött, tillsatser, monosodiumglutamat, rapsolja, minska på kött i allmänhet. Jag uppmanades att skriva in ”Kangen Crohn’s” på Youtube och lärde mig om Kangenvatten som kurerat flera (jag har ingen möjlighet att källkritiskt granska berättelserna). Frågan om att läka ut Crohns sjukdom gavs svar från Sven-Erik Nordin att läkaren Nisse Gustavsson hade ulcerös kolit i 40 år och gick över till LCHF och blev symtomfri inom någon vecka. Det borde fungera för Crohns sjukdom också. Allmänläkare Annika Dahlqvist blogg berättar om en fallbeskrivning där Crohns sjukdom framgångsrikt botats med ketogen paleotisk kost: ”Det skulle vara intressant med en större behandlingsstudie som jämför olika koster vid inflammatorisk tarmsjukdom. Men etablissemangsforskarna vågar oftast inte forska på ketogen kost”. En tredje person svarar också med ketogen kost för att läka ut Crohns sjukdom och att man plockar bort alla kolhydrater för att låta tarmen läka sig själv. Man behöver också plocka bort alla läkemedel omgående eftersom de försämrar kroppens immunförsvar. Krockar PSC med LCH i frågan om fettrik kost? En googling på frågan om fettrik kost och PSC leder till sidan sidan Man behöver vara kvalitativ – ta bort spannmål/frön bortsett från kokosfett och att man ska undvika fruktos och alkohol. En annan sida förklarar att PSC inte är en leversjukdom utan en immunförsvarssjukdom – autoimmun sjukdom. Anledningen till att personer får PSC även efter en levertransplantation är att man fortsätter äta det som triggar igång sjukdomen. Sidan ger tre boktips: The Paleo Approach: Reverse Autoimmune DiseaseThe Paleo Autoimmune ProtocolThe Wahls Protocol.

”I love my family and my health more than bagels 😊 and I think that reading this book with the science behind it, specifically related to autoimmune disorders could help change my mindset. Thank you for posting this information today and I will buy it right now 😊” (kommentarsfält, 

I frågan om att läka naturligt delar man information utifrån min fråga att utesluta gluten/vete, vetestärkelse, mejeriprodukter och socker ur kosten (verkligen uteslut allt socker och det dolda sockret: juice, glass, alkohol, lattes, energidrycker, bröd, bullar, kakor, pizza, pasta). Se upp med citronsyra E339 som finns i många matprodukter och i rengöringsmedel, hudvård, schampo, tandkräm. Se upp med karragenan E407. Stötta lever/galla med tillskott av maskrosrot, mariatistel, kronärtskocka, cynaramin, piccrorrhiza, bubleurum, andrographis som te, tinktur eller tabletter. Lågintensiv träning (t.ex. promenader). Det inkommer rekommendation att kolla Robot cause protocol (finns hemsida med det namnet).

Homeopat Stefan Whilde förklarar att homeopatin kan läka ut hela kroppen. Långt framskridna sjukdomar kan inte alltid botas – i det skedet kan man som bäst bromsa eller lindra. Homeopatin behandlar inte patienter som nyligen gått igenom transplantation eller som förbereds för det med syntetiska läkemedel. Syntetiska läkemedel sänker immunförsvaret. Homeopatin höjer immunförsvaret.

 ”Tror de med Crohns får leverproblem av medicinerna de får inom vården.” (kommentarsfält, FB grupp Läka Naturligt)

Jag erhåller olika artiklar av andra som är engagerade i hälsofrihetsperspektiv och särskilt en av dem svänger om läget helt och hållet, referens: Medical Medium. Crohns sjukdom börjar i levern (det ställer om ordningen helt utifrån Andreas beskrivning att Crohns sjukdom leder till PSC). Man ska undvika dieter med mycket fett och man ska inte var rädd för att äta frukt. När det är för mycket fett i levern sätter Crohns sjukdom in. Medical Medium artikeln är mer fokuserad på patogen förklaringsmodell medan Beatrice Wiklund blogg hellre lyfter fram gallsyror och förklarar att högfettkost ökar utsöndringen av gallsyror som leder till inflammerad tarm. Medical Medium artikeln förtydligar att anledningen till att Crohns sjukdom börjar i levern och uppstår först efter ett antal år i en människas liv är pga. den kost man växer upp med, risker i omgivningen som dessutom gör att levern inte kan hjälpa till med att läka ut infektioner. Troligen är det svårare än sådana generaliseringar. Det handlar om individuella variationer och vad den egna livsprocessen tillfört och hur generationen (eller flera) före en själv förändrades utifrån sin omvärld. När jag själv sökte en form av hälsorelaterad information i ett helt annat ärende fick jag tag i en sida som förtydligar att Crohns sjukdom har ett samband med bakterieöverväxt, parasitförekomst (finns i vår omvärld, kan smittas utifrån husdjur, boskap, rå mat av olika slag, griskött m.m.) och en nedsatt förmåga att bryta ner proteinrik mat. Andreas egen berättelse om sin sjukdomsbild utgår från blodplättar.

”Jag har en vän vars dotter har Crohns. Inga av de kostråd hon fick av #vården hjälpte henne men när hon flyttade till Japan för att plugga och övergick till traditionell japansk mat med mycket mindre mjölk och mjöl än svensk mat så blev hon fri från alla sina symtom. (Anon.)” (@PatientCV, Twitter)

Ideella Kostfonden berättar att de framöver kommer att ha information om Ulcerös kolit och Crohns sjukdom. Kostfonden har en flik som erkänner ”kunskapsluckor”. Ideella kostfonden har en flik för tarmflora och läckande tarmar men i dagsläget ser jag ingen koppling mellan tarminflammation och leverinflammation. I det här skedet av Kostfondens historia finns ingen egen flik om levern. Kostfondens hemsida har i dagsläget ingen sökruta. Man kan behöva fråga sig hur Kostfonden kopplar ihop sin forskningsinformation och om man i framtiden kommer kunna använda deras forskningsexempel utifrån hur olika sjukdomstillstånd hänger ihop. När jag skriver in primär skleroserande kolangit i livsmedelsverkets sökfunktion på deras hemsida hamnar jag inom mikrobiologiska faror i livsmedel. Sökningarna tarminflammation och Crohns sjukdom var för sig på livsmedelsverkets hemsida matchar inte några dokument. Det kan tänkas att det kan behövas andra sökbegrepp för att nå rätt information för att härleda problemen. De frågor och svar man vill hitta fram till handlar om vilken föda som ger sjukdomarna, vad man ska äta för att optimera hälsoutfall framöver istället, eller hur kosten kan göra att man inte alls utvecklar de två diagnoser Andreas beskriver sig själv utifrån.

Den här formen av beteende som jag just utförde, att söka hälsoinformation genom social interaktion studeras inom ehälsolitteraticitets forskningen med inriktning på social kognitiv teoribildning. Man tänker sig att det är ett sätt att stärka folkhälsa och hälsolitteraticitet generellt sett. En studie i International Journal of Environmental Research and Public Health utger sig för att vara pionjär i att granska just patienters ehälsolitteraticitet än hälsolitteraticitet generellt sett. Att söka information genom olika online forum stärker patientens hälsoutfall i positiv bemärkelse anser man. Tre kategorier undersöktes: att söka hälsoinformation (hur ofta eller hur mycket tid man tillbringar i att söka hälsoinformation), sociala band (hur mycket man kommunicerar med andra i online forum, men inget om nya kontakter), ehälsolitteraticitet (hur bra man är på att hitta relevanta resurser genom Internet, hur bra man är på att veta hur man ska göra, hur bra man kan värdera den information som delas). Studien menar att de sociala banden man har genom olika online forum spelar starkast roll. Av egen erfarenhet kan jag säga att det inte alls behöver vara så men det kan vara en bidragande faktor. Man granskar främst den information som strömmar till och kan ganska lätt se om det är en annan patient med liknande erfarenhet som delar värdefull information eller om det är en person som praktiserar inom ett givet område. Studien uppmanar att man ska tänka på att tipsa patienter om att använda online grupper. Då måste man i första hand också ha kännedom om olika kunskapsformer kring hälsorelaterad information och kunna tänka sig att gå utanför det man redan känner till.

Min nästa lever – en transplantationsmonolog på liv och död


Torsdagen den 5 december framträdde Andreas Ekström på Lunds Stadsteater. Det var fullsatt. Grunddragen i föreställningen handlade om mycket av det som finns i essäsamlingen Att hitta och samtidigt om mycket mer. Det jag saknade i boken framkom i engångsföreställningen: att han googlade medicinsk information, mer konkret om vårderfarenheter, hur jag kunde bli bättre på att hitta mellan raderna om det Andreas Ekström skriver. Med utgångspunkt i vad det är att förhålla sig till olika framställningar av verkligheten och hur verkligheten i sig kan låta sig tolkas med dagens mått och hur vår hjärna byggs om av de erfarenheter vi har. Hur vi ser på världen bli aldrig helt exakt. Är vi alla impressionister? Han menar att han helst av allt vill se på allting lite från sidan av – kanske som en flanör som drar förbi.

När Andreas inledde sitt framförande fick åskådarna en vy över ett typiskt skånskt landskap (indelade fält och skånska gårdar på skåneslätten). Det hela påminde om inledningen på Nils Holgerssons resa. En resa som också handlat om att upptäcka en ny formation av svensk verklighet när Sveriges kartmodell ritades om och Sverige blev det avlånga land vi är vana vid idag. På den tiden var järnvägen det tekniska genombrott som skulle komma att förändra samhället lika radikalt som digitaliseringen gäckar oss idag. Framtidsoptimism och visioner varvat med fatala följder. När tåget var nytt trodde man att människors hjärnor skulle explodera inifrån om man reste snabbare än sju kilometer i timmen och alla skulle bli galna. Att hitta handlar om att hitta återkommande tankestrukturer utifrån vad tekniska landvinningar gör på gott och ont. Det behöver inte alls vara en korrekt tolkning med det behövs ett retrospektiv om teknik och samhällsutveckling. Troligen syftade det filmade bildflödet över den skånska slätten på hur verkligheten egentligen ser ut i sig själv i jämförelse med de problem som uppkommer när människor börjar dela in verkligheten för olika ändamål och hur Google maps kan skapa förutsättningar för krigshandlingar om verkligheten för att tekniken inte är exakt. Google maps är inte en verklig framställning. Google maps förvillar. Nicaragua hade kunnat invadera Costa Rica av misstag pga. Google maps flyttat fram gränsdragningar som inte stämde med verkligheten. Problemet hade kunnat bli ett ärende för FN. Costa Rica tog kontakt med Google istället och kunde i och med det undvika ett krig utifrån en oprecis digital framställning. De kartor vi har till vårt förfogande står inte i proportion till hur landytor är fördelade över jordklotet. Det är inte bara kartor som ställer till med problem. Nytolkning av sagan om Nils Holgersson är lika problematiskt. Språkliga omkonstruktioner kan skapa vilsenhet i sak även när en modernisering är tänkt att tala till den egna samtiden bättre. Ursprungsutgåvan av sagan om Nils Holgersson från början av 1900-talet är bättre uppdelad utifrån Sveriges olika landskap som kapitelindelningar (jämför texten på och bearbetningen från 2017 av Arne Norling). En ny barnboksversion byter ut kapitelindelningen Glimmingehus till Råttfångaren. Det förtar syftet med sagan om Nils Holgersson som geografilektioner med tanke på kartmässiga riktmärken. Selma Lagerlöf fick i uppdrag att skriva en geografibok för barn utifrån den nya bilden av Sverige som blev till vid den tiden för att man skulle kunna orientera sig med sagan om Nils Holgersson. Desorientering lurar överallt – inte bara på Google maps.

”Jag ser från skolans dar en bild,

av fingrar märkt, med plumpar spilld,

på kalkad vägg i prima,

en karta, klistrad på lärft,

utav den svenska jord vi ärvt,

vårt land från fordomtima.” (Selma Lagerlöf, Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige, Ref. – denna dikt saknas i nyutgåvan från 2017)

Andreas är inte intresserad av teknik eller hälso- och sjukvårdsfrågor även om han framöver kan bli föremål för levertransplantation och har levt med kronisk sjukdom sedan tonåren. Han är intresserad av skärningspunkten människa – maskin och vad det gör med oss och vad vi gör med tekniken.

”Epistemologically, our bodies are our interfaces with the world. Their sensory apparatus implements hard-wired levels of abstraction (more technically, we are embodied gradients of abstraction), which determine the range and type of observable data that can be acquired.” (Luciano Floridi, “The Philosophy of Information as Conceptual Framework”)

I föreställningen ”Min nästa lever” förtydligar Andreas att han var mer rädd för sjukdom och konsekvenser innan han hade den kunskap han har idag. Föreställningen hjälpte till att nyansera hur man kan läsa essäsamlingen Att hitta och hur lätt det är att gå vilse i sina egna tolkningar av en annan för att det är alltför lätt att lägga över sina egna projiceringar och rädslor och försök till empati som kan slå helt fel. Folk i hans omgivning vill inte tro att han inte är rädd. Man försöker underkänna hans egna känslor till förmån för sina egna. Andra tycker att han ska vara rädd. Under föreställningen ger Andreas ett väldigt sansat, humoristiskt, kompetent och inspirerande intryck. Han uppfattar att han istället räds den kommande rehabiliteringen för att det är tråkigt, det kan göra ont. Han har redan börjat förbereda sig med en fysioterapeut inför att hantera den egna kroppen efter transplantationen. I det här skedet med minst två år på sig innan något allvarligt verkligen sker och med vetskapen om att de flesta levertransplantationer går bra och att det inte brukar fattas levrar för transplantation känner han sig trygg. Det kan tänkas att han reviderar efter operationen. Det är en sak att föreställa sig. Det är något helt annat att veta utifrån den egna erfarenheten.

Mot slutet av transplantationsmonologen sätter Andreas på den mobiltelefon han kommer att få samtalet om transplantation. Han är nu på skarpa listan. Det är en väl vald dramatisk effekt. Förhållningssättet till tiden är troligt det som ändras för Andreas i och med detta. Ingen tid han levt tidigare kommer att vara som den tid då han står i ständig beredskap att få ett livsavgörande telefonsamtal. Frågan om hur många liv telefoner räddat genom tid och rum.

”Och sedan? Sedan måste det bli så att jag levde lycklig i alla mina dagar.” (Andreas Ekström, Att hitta)

Andreas Ekström har dragit sig bort från Internet och sociala medier. Hans Twitter konto har stängts, hans Facebook sida syns inte mer, Facebook sidan för Min nästa lever är också borta. Hans bloggsida finns fortfarande kvar på Internet. Andreas Ekströms LinkedIn profil finns kvar. På LinkedIn meddelade han i december 2019: ”Social media break! See you next year! If you need to reach me, shoot me an email. I won’t be reading LinkedIn messages”. I ett blogginlägg på undrar Andreas om han kommer att sakna sina sociala medier aktiviteter. Det verkar inte så. Samtidigt undrar han över om någon läser hans blogg. I enlighet med vad han skriver kan han inte se vem som läser men han får kommentarer och inser att dessa livstecken från andra läser betyder mycket.

Andreas Ekström fortsätter skriva på sin blogg och man kan läsa om vad som sker med honom och de kommande insatserna. Till exempel att han måste bibehålla en god allmänkondition för att klara av transplantationen. Han får inte tappa i arm- eller benstyrka. Han summerar sig själv inför det kommande larmsamtalet: ”Om några dagar, veckor eller månader, på sin höjd, kommer jag att få ett larmsamtal. Då ska jag inställa mig på Sahlgrenska sjukhuset för levertransplantation. Det är ingen picknick”.

Vidare hänvisningar:

Patient med civilkurage Sven-Erik Nordin egen metod mot sin cancer. I denna text finns exempel som bekräftar Andreas Ekströms reflektion om att Internet kommer att förändra litteraturen. I exemplet om Sven-Erik Nordin handlar det om att begreppsbildningen för patografin behöver moderniseras och förnyas utifrån hur patienterfarenheten och hur patienters berättelser ändras från att vara underdåniga till att bli herre över sig själva tack vare Internet.

Hydrarealizing Dr Google. Den här texten snarare bekräftar att människors eget lärande utvecklas och förbättras tack vare Internet. Många patienter kommer på att byta behandling eller hittar vägar att stärka sig själva utifrån patienterfarenheten på grund av vad man kan hitta på Internet.

Revitalizing Michel de Montaigne in the d- and e-patient movements. Michel de Montaigne kan nytolkas på mer än ett sätt. Samtidigt är Michel de Montaigne bestående i saker han gör. Han gör det många av oss gör idag på Internet. Michel de Montaigne avslutar sina essäer med att han vill att vi ska vara sociala och glada tillsammans. Om han hade haft tillgång till bloggformat tror jag säkert att även han hade uppskattat kommentarsfälten och hade givit sig ut i sidodiskussioner utifrån sina olika essäer om han hade kunnat.

Min nästa lever – en transplantationsmonolog på liv och död, hela föreställningen från Lunds Stadsteater, Youtube

©Philippa Göranson, Lund, 2020-01-23

Tillägg 2020-02-05: Nu finns för första gången i Sverige: Patientförening för integrativ medicin! I dagsläget en helt ny Facebooksida. Det kommer mer. Börja med att hänga på därifrån!

Tillägg 2020-03-06: Nätverket för Integrativ Medicin (professionssidan av saken) hejar på bildandet av Sveriges första Patientförening för Integrativ Medicin – PIM: ”Patientföreningens styrelse och medlemmar kommer att utgöras av patienter som har egna erfarenheter av Integrativ medicin och hälsa, och som vill jobba för att detta ska ingå i den traditionella vården.” Läs både Nätverket för Integrativ Medicin kungörelse från i februari 2020 ”Patientförening för integrativ medicin” och Nätverket för Integrativ Medicin glada påhejanden från deras Facebook sida: Hurra! Äntligen har Sverige sin första patientförening för Integrativ medicin!

Tillägg: Andreas beskriver i sin essäbok Att hitta hur svårt han finner det blivit att hitta pga. användning av GPS. Han anmärker på att hans hjärna blivit påverkad. I frågeställningen kring AI och etik har The UNESCO Courier med tema ”Artificial intelligence: the promises and the threats” från 2018 visat på det Andreas beskriver om sig själv – att man kan påverkas negativt av GPS användande. I UNESCOS rapport sammanfattar man en undersökning av taxichaufförer i Paris och London och vad GPS kan ställa till med så här: Take the case of Global Positioning Systems (GPS), for example. There have been studies on taxi drivers in Paris and London, both labyrinthine cities. While London taxi drivers navigate by orienting themselves, Parisians systematically use their GPSes. After a three-year period, psychological tests showed that the subcortical nuclei responsible for mapping time and space had atrophied in the Parisian sample (atrophies that would certainly be reversible if the person abandoned this practice). They were affected by a form of dyslexia that prevented them from negotiating their way through time and space. That is colonization – the area of the brain is atrophied because its function had been delegated, without being replaced by anything”.

Tillägg 2020-09-25: Lagrådsremiss för att förbättra för organdonation i Sverige. Närstående veto tas bort. Regelverket kring organbevarande behandling kommer att tydliggöras för att underlätta lagstöd för organbevarande behandling.

Patienmakt/Patient CV får man en överblick av med sociala medier:

Twitter tillgänglig genom öppet internet 

Facebook tillgänglig genom öppet Internet

Linkedin tillgänglig genom öppet Internet


Alexandersson, Marcus, ”Få avlidna kommer i fråga för organdonation”Svenska Dagbladet, 2019-11-04

Alternativmedicinska föreningen Göteborg, Facebook, Oktober, 2019

Alternativmedicin och hälsa, Facebook, Oktober, 2019

Alternativmedicin och hälsa 2, Facebook, Oktober, 2019

Alvesson, Mats, Sköldberg, Reflexive Methodology, SAGE Publications, 2000

Anarchos, ”Tanya Harter Pierce”, hämtad 2019-12-02

Bergquist, Annika, Björnsson, Einar, Prytz, Hanne, ”Svårt bromsa primär skleroserande kolangit”, Läkartidningen, 2010-05-25

Bern, Lars, Den metabola pandeminFjärde reviderade upplagan, Recito Förlag, 2019

Brülde, Bengt, Folkhälsoarbetets etik, Studentlitteratur, 2016

Cancerfonden, ”Primär skleroserande cholangit – en kronisk leversjukdom med hög risk för cancer”

Centers for Disease Control and Prevention, “Donor Screening and Testing”, senast uppdaterad 2019-01-30

Dahlqvist, Annika, ”Crohns sjukdom framgångsrikt behandlad med ketogen paleotisk kost”,, 2017-09-29

Ejd, Maria, ”Utredare vill få fler donationer med hjälp av lagstiftning”Vårdfokus, 2019-06-03

Ekenberg, Kristian, ”Andreas Ekström skriver lite väl vindlande om svårigheten i att hitta”, Gefle Dagblad, 2018-08-18

Ekström, Anders,

Ekström, Andreas, ”Andreas Ekström: Var är de kritiska frågorna om det här? Google är världens enda supermakt på nätet”Expressen, 2009-07-07

Ekström, Andreas, Googlekoden, Svante Weyler Bokförlag, 2010

Ekström, Andreas, Att hitta, Svante Weyler Bokförlag, 2018

Ekström, Andreas, ”Min vecka…”, @andreasekstrom, Twitter, 2019-11-25 Eftersom Andreas Ekström stängt ner sina sociala medier konton kan man inte se detta inlägg. Kanske återuppstår det igen om/när Andreas öppnar sociala medier konton igen. 

Ekström, Andreas, ”När man har varit…”, @andreasekstrom, Twitter, 2019-11-26 Eftersom Andreas Ekström stängt ner sina sociala medier konton kan man inte se detta inlägg. Kanske återuppstår det igen om/när Andreas öppnar sociala medier konton igen. 

Ekström, Andreas, ”Detta är utan jämförelse…”, @andreasekstrom, Twitter, 2019-11-28 Eftersom Andreas Ekström stängt ner sina sociala medier konton kan man inte se detta inlägg. Kanske återuppstår det igen om/när Andreas öppnar sociala medier konton igen.

Ekström, Andreas, ”En interiör…”, @andreasekstrom, Twitter, 2019-11-29 Eftersom Andreas Ekström stängt ner sina sociala medier konton kan man inte se detta inlägg. Kanske återuppstår det igen om/när Andreas öppnar sociala medier konton igen. 

Ekström, Andreas, Min nästa lever – en transplantationsmonolog på liv och död, Lunds Stadsteater,, 2019-12-05

Erlingsdottir, Gudbjörd, Jonnergård, Karin, ”E-hälsa – en reform utan statlig styrning”, Ur: På tal om e-hälsa, Erlingsdottir, Gudbjörg, Sandberg, Helena, Studentlitteratur, 2019

Fan, Tingting, Zhou, Junjie, ”Understanding the Factors Influencing Patient E-Health Literacy in Online Health Communities (OHCs): A Social Kognitive Theory Perspective”, International Journal of Environmental Research, 2019-07-10

Google Trends, organdonation Sverige, 2020-01-18

Göranson, Philippa, Revitalizing Michel de Montaigne in the d- and e-patient movements,, 2018-08-08

Göranson, Philippa, Hydrarealizing Dr Google,, 2018-08-16

Göranson, Philippa, Patient med civilkurage: Sven-Erik Nordin uppfinner egen metod mot sin cancer,, 2019-10-26

Halldin, Mats, ”Primär skleroserande kolangit”, 2013-01-09

Halldorf, Joel, ”Så gick människan vilse på internet”Expressen, 2018-08-26

Heaton, K. W., ”Review Dietary Sugar and Crohn’s Disease”, Canadian Journal of Gastroenterology, Vol 2. No 1, 1988

Heindorf, Ulrika, Lundström, Anders, “Det är oacceptabelt att människor dör i väntan på utredningar och beredningar i regeringskansliet”Helsingborgs Dagblad, 2019-10-30

Hirschfield, Gideon H., ”Autoimmune liver disease requires lifelong monitoring as presentation may change”, Healio, 2019-10-30

Humanism & Hälsofrihet, Facebook, Oktober, 2019

Hälsofrihet, Facebook, Oktober, 2019

Internetmedicin, ”Primär skleroserande kolangit (PSC)”, hämtad 2019-12-02

Jacobsson, Magnus, ”Uppför en lång backe”,, 2018-11-03

Kirchner, Varvara A., Pruett, Timothy L., ”Transmission through Organ Transplantation”Surgical Infections, 2016-05-20

Kirsebom, Lisa, “Nya förslag om registrering för donation – ett slag i luften”Göteborgs Posten, 2019-11-08

Klepke, Martin, I väntan på en ny lever Om organdonation, Norstedts, 2003, ”PSC och LCHF”

Kostfonden,, hämtad 2019-12-01

Kristianstadbladet, ”Spretigt om att hitta på nätet”, 2018-08-21

Kvinna 36 – 50 år, ”Frågor och svar”,

Lagerlöf, Selma, Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige, I bearbetning av Arne Norlin, Lind & co AB, 2017

Lagerlöf, Selma, Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige,, hämtad 2019-12-06


Lindblad, Helena, ”Bokrecension: Andreas Ekströms Att hitta – essäer som väcker stora tankar”, Dagens Nyheter, 2018-08-27

Livet som gåva,

Living with PSC, ”Primary Schlerosing Cholangitis (PSC) – Online Support Group/The Paleo Solution”, hämtad 2019-12-02

Livsmedelsverket,, hämtad 2019-12-01

Läka Naturligt, Facebook, Januari, 2020

Magtarm Förbundet,

Marcus, Madeleine, ”Så här fungerar det i mage och tarm”, hämtad 2019-12-01

Medical Medium, ”Crohn’s, Colitis & IBS”

MOD – MerOrganDonation,

MOD, ”Ett nytt sätt att ta ställning- Digitalt Donationskort”, 2012-10-12

MOD, ”SOU 2019:26 Organbevarande behandling för donation”, 2019

MOD, ”Aldrig tidigare…”, Facebook, 2020-01-03

MOD, ”10 sekunder: Fråga efter donationskort”, hämtad 2020-01-05

Myndigheten för Vård- och omsorgsanalys, Hinder och möjligheter för att öka patientlagens genomslag Rapport 2016:1, Stockholm, 2016

NHF Sweden – För din Hälsofrihet, Facebook, 2019-11-29

Nordin, Sven-Erik, Facebook, 2019-11-29

Patientmakt, ”Om fler ska…”, @PatientCV, Twitter, 2019-11-25

Patientmakt, ”85 % är positiva…”, @PatientCV, Twitter, 2019-11-25

Patientmakt, ”Det är dags att…”, @PatientCv, Twitter, 2019-11-26

Patientmakt, ”Jag har en vän…”, @PatientCV, Twitter, 2019-12-27

Patientmakt, ”Behov: litteratör i patientfrågor…”, @PatientCV, Twitter, 2019-11-28

Philipson, Lena, ”I väntan på en ny lever”, HD Sydsvenskan, 2019-11-22

Regeringskansliet, Organdonation En livsviktig verksamhet (SOU 2015:84), Stockholm, 2015

Regeringskansliet, Komplementär och alternativ vård – säkerhet, kunskap, dialog SOU 2019:15, Stockholm, 2019

Regeringskansliet, Organbevarande behandling för donation (SOU 2019:26), Stockholm, 2019

Regeringskansliet, Komplementär och alternativ vård SOU 2019:28, Stockholm, 2019

Region Örebro län, ”En övervakningsstudie för tidig upptäckt av cancer vid primär skleroserande kolangit”, skapad 2013-01-29

Riksförbundet för Leversjuka


Sjukdom på recept, Facebook, Oktober, 2018

Socialstyrelsen, ”En skrift för närstående Om organ- och vävnadsdonation”, 2018

Socialstyrelsen, ”Donationsveckan”, hämtad 2020-01-05

Statens Medicinsk Etiska Råd, ”Remissvaar avseende betänkandet Organdonation – en livsviktig verksamhet (SOU 2015:84)”, Stockholm, 2016

Svensk Gastroenterologisk Förening,

Sveriges Kommuner och Landsting; ”Genomgång av Europarådets vägledningar för organ- respektive vävnadsdonation”, 2014-03-21

Sveriges Riksdag, Patientlag (2014:821), Stockholm, 2014

Sveriges Riksdag, Hälso- och sjukvårdslag (2017:30), Stockholm, 2017

Swedish Hepatology Study Group,

Thörnblom, Marianne, Socialstyrelsen, telefonsamtal, December, 2019

Viktorsson, Julius, ”Andreas Ekström utsedd till årets talare”, Sydsvenskan, 2019-02-05

Weman, Jon, ”Vilse i digitala tider”Aftonbladet, 2018-09-02

Whilde, Stefan, Facebook, 2019-11-29

Wikipedia, “Ascending cholangitis”, hämtad 2019-12-02

Wikipedia, “FRA-lagen”, hämtad 2019-12-05

Wikpidepia, “Primary sclerosing cholangitis”, hämtad 2019-12-02

World Health Organization (WHO), “GKT1 Activity and Practices”, hämtad 2020-01-18

Purdahbloggen rebloggar Patientmakt: Vårdskadad patient uppmanar till svensk patienträttighetslag!


Mona Lagerström, vårdskadad efter en gynekologisk operation som dessutom felaktigt medikaliserades utifrån sin vård skada så att hon inte skulle kunna bli berättigad till skadestånd tar till orda om behovet av en patienträttighetslagstiftning – NU MÅSTE DET SKE! Eller – det borde redan ha hänt.

Mona Lagerström driver Purdahbloggen och har rebloggat Patientmakt med anledning av vikten av en fristående folkrörelse och återkopplar till tidigare patientförening PatientPerspektiv som initierades och drevs av Mia Berg. Patientmakt såg till att bibehålla berättelsen om PatientPerspektiv och Mia Berg för att andra skulle kunna hitta denna information. Det är mycket glädjande att återkopplingen görs som visar på behovet av en svensk fristående patientrörelse.

Sverige, i likhet med England, behöver ett öppet klagomålssystem och en oberoende patientombudsman på nationell nivå patienter kan vända sig till.

”Är det inte konstigt att det är först från januari 2018 som patientnämnder ingår i kvalitetsutveckling av vården utifrån patienters klagomål och synpunkter på #vården? Varför tog en ny lag om detta så pass lång tid? #vårdutveckling #vardpol #patientsäkerhet” (@PatientCV, Twitter, 2019-11-08)

Patientmakt slagord


Patientmaktens slagord inledde utifrån en variation på den franska revolutionens tre slagord: frihetjämlikhetbrödraskap. Patientmaktens slagord utvecklades först utifrån ett individualiserat tankesätt om patientens valfrihet i vården: frihetjämlikhetkunskap. Patientmaktens slagord har fortsatt in i värdebaserad vård: respektfrispråkighetredovisningsansvar till att tänja gränserna inom biomedicinsk etik, informations etik, ehälsa och teknikfilosofi: friheträttvisavälvilja. Patientmaktens slagord inom hälsofrihetsdebatt utvecklades till: hälsofrihethumanismhållbarhet. Utvecklingen av patientmakt slagord utifrån designvetenskap om vårdorganisation och patientens resa i vården utvecklades till: lex systemskifteinkluderingholism. Patientmakten slagord utvecklades utifrån vårdfrihet och alternativa medicinska synsätt till hur samhället, politiken och livsfrihet i alla dess former behöver försvaras som hälsodemokrati: hälsa och demokratihälsa som politiskt subjekthälsa och säkerhet.

Mona Lagerström bidrar till utvecklandet av olika patientmakt slagord:

Svensk falsksång: JO är en kuliss, IVO är en kuliss, LÖF är en kuliss

Svenska patienter är inte rättssubjekt: Invånarna har inga utkrävbara rättigheter, Sverige har ingen patienträttighetslag som i andra länder

Sverige = korrumperat tjänstemannaansvar: Sverige är Landet utan personligt ansvar; The Land of no Accountability, svenska ämbetsmän har inget tjänstemannaansvar, missbruk av förtroendeställning är i Sverige inte korruption

Patientens röst


Du får här Mona Lagerströms text i sin helhet som avslöjar hur det gått till när patientförtrycket för vårdskadade enhälligt skapats av en svensk läkare och hur illa det kan gå för patienter som försöker få upprättelse. Kritiken handlar även om svenska mediers tystnad inför att driva på det politiska etablissemanget inför införandet av en allomfattande svensk patienträttighetslagstiftning ur patienters perspektiv.

Föraktet för patienten, föraktet för rättsstaten: Här är Ersta sjukhus rättsvidriga svar på mina frågor. Minister Lena Hallengren (S): När tänker du göra klagomålsförfarandet rättssäkert? Varför låter du patienten stå ensam mot nonchalanta vårdgivare? Förklara hur en patient ska agera när den ställs inför en vårdgivare som Ersta sjukhus. Patienten har ingenstans att vända sig som driver hennes ärende! Patientnämnderna är en kuliss! En låtsasverksamhet! Patienter i Sverige är rättslösa!

Sverige behöver en rättighetsrevolution! I senaste säsongen av TV-serien Saknad, aldrig glömd, visad i februari 2019, finns några scener i de första avsnitten där en läkare har anmälts och som visar den skandalösa skillnaden mellan hur det går till när läkare anmäls i Storbritannien och Sverige. Klagomålsförfarandet i Storbritannien är öppet. Både läkaren och personen som anmält honom kallades till ett möte. En tredje person, som uppenbarligen satt sig in i anmälan, ställde frågor till var och en av dem. Serien är fiktion. Men klagomålsförfarandet är inte påhittat.

I Storbritannien utgår politikerna från att det råder en konfliktrelation mellan vårdgivare och patient när något har gått snett och att en instans oberoende av sjukvårdsleverantören bör kopplas in. Och att ett muntligt förhör sker med båda parter närvarande.

Patientnämnderna är kopplade till sjukvårdsleverantören (landstingen, numera regionerna) och är ingen oberoende instans. De har inte tillåtelse att ställa vårdgivare till svars.

Svenska politiker utgår från att vårdgivare och patient är bästa kompisar när något går snett. Därför påstås det att patienten inte behöver hjälp av oberoende instans. Från 1 januari 2018 ska patienter framföra klagomål direkt till vårdgivaren.

Patienten står ensam mot vårdgivaren och förväntas kunna både medicin och juridik och föra sin egen talan.

Tidigare anmälde man till IVO och innan dess anmälde man till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN), då läkare kunde få ett disciplinstraff. Allt skedde skriftligt över huvudet på patienten och bakom stängda dörrar. Kjell Asplund heter mannen som när han var Socialstyrelsens generaldirektör såg till att läkarnas disciplinstraff försvann och därmed läkarnas ansvar. Hans namn bör alla patienter lägga på minnet. I slutet av det här blogginlägget skriver jag att jag välkomnar en folkrörelse som kräver att socialminister Lena Hallengren skrotar Kjell Asplunds ”syndabockstänkande” och sätter patienten i centrum.

Sveriges riksdag bör omgående stifta en patienträttighetslag så att patienter kan utkräva ansvar! Och få hjälp med att utkräva ansvar!

Jag skriver om rättighetsrevolution, individuellt utkrävbara rättigheter och patienträttighetslag i det här blogginlägget riktat till statsminister Stefan Löfven. Inte ett enda riksdagsparti har svarat på mina frågor som jag mejlat till dem.

Och Sveriges mediehus, inklusive SVT, är totalt likgiltiga för patienters rättslösa ställning i Sverige. De nöjer sig med att rapportera om spektakulära felbehandlingar, alltså enstaka handlingar, utan att göra en djupdykning i det skandalöst rättsvidriga klagomålsförfarandet som bara har blivit sämre och sämre. Den fråga jag ständigt ställer mig är: Hur många journalister har släkt och vänner som är läkare och därför valt att skydda en hel yrkeskår? På patienternas bekostnad. På demokratins bekostnad.

Numera ska demokratikriteriet lyftas fram när det gäller statsbidrag till civilsamhällets organisationer. Men det talas inte om att demokratikriteriet bör gälla även sjukvården.

Demokratikriteriet och Ersta sjukhus

Den 11 juni 2019 skrev jag ett brev till Ersta sjukhus sjukhuschef Jan-Åke Zetterström med konkreta frågor om sjukhusets hantering av min husläkares remiss och åtföljande handlingar som jag gjort i ordning för att underlätta för läkarna om den berörda kliniken var rätt instans för mina besvär, se det här blogginlägget om att jag har polisanmält en läkare. Och får ett svar av verksamhetschefen på Kirurgi/anestesikliniken Staffan Hederoth som är en sammanfattning av mina journalanteckningar, se den här PDF-filen.

Jag har alla journalanteckningar. Jag behöver inte en sammanfattning av dem. Jag vill veta vad som hänt med bunten handlingar jag la ner tid på att sammanställa och varför jag tilldelats läkare som inte visste varför jag var på Erstas mottagning. Erstas svar förklarar varför jag polisanmälde kirurg Joakim Påhlstedt som fabulerade ihop en journalanteckning. Jag har tidigare erfarenhet av vårdgivares rättsvidriga agerande, vilket jag kommer att skriva om i senare blogginlägg.

Det finns ingen koppling mellan Staffan Hederoths svar och de konkreta frågorna i mitt brev. I egenskap av klinikens chef borde det ha varit Hederoths uppgift att ta del av remissen som rörde mig och välja lämplig kirurg. Men han skriver ingenting om remissen och åtföljande handlingar. Som framgår av mitt brev skickade min husläkare handlingarna till två olika kliniker på Karolinska sjukhuset som båda snabbt skickade tillbaka dem med information att de inte var rätt instans. En av dem föreslog till och med Ersta sjukhus.

Staffan Hederoth avviker alltså kraftigt från den professionella hanteringen på Karolinskas kliniker. Dessutom stämmer hans sammanfattning av journalanteckningarna inte med de citat ur journalerna som finns i mitt brev, både vad gäller kirurg Eric Sechers sista journalanteckning, där han skriver att han ska sluta på kliniken: ”Frågan kvarstår om denna patient kan ha nytta av fasciotomi/avlastningssnitt”, alltså kirurgi, och rekommenderar att jag borde träffa Joakim Påhlstedt samt Påhlstedts hopsnickrade anteckning som inte har något samband med mitt besök hos honom.

Hur är det tänkt att jag ska gå vidare efter ett sådant svar? Vad har hänt med handlingarna som åtföljde min husläkares remiss? Varför skickade Staffan Hederoth inte tillbaka dem till min husläkare om nu Ersta sjukhus inte var rätt vårdgivare i mitt fall? Staffan Hederoth är den som har ansvaret. Rutinerna på Kirurgi/anestesikliniken när det gäller inkomna remisser har uppenbarligen allvarliga brister.

Lena Hallengren: Vad är det tänkt att en patient i mitt fall ska göra för att gå vidare och få medicinsk hjälp? Och kom inte dragande med att det är Region Stockholms ansvar. De har inte ansvar för lagstiftningen.

Ersta diakoni och patientsäkerheten

Ersta sjukhus ingår i Ersta diakoni. Ingen kan med bästa vilja i världen påstå att Ersta sjukhus har hanterat mitt ärende på ett patientsäkert sätt, varken när det gäller hanteringen av min husläkares remiss eller besvarandet av mitt brev.

Läkaren Magnus Edner skriver om Ersta diakoni och Ersta sjukhus i boken Sjukvården behöver vård (2015). Det är ingen vacker bild som framträder. Han skriver om flera fall där Ersta har agerat på ett sätt som strider mot allt vad patientsäkerhet heter. Fall 1 handlar om mobilt ultraljud för svårt sjuka patienter i hemmiljö som en röntgenläkare kom på och kunde bedriva i hela Stockholm genom avtal med Hälso- och sjukvårdsförvaltningen i Stockholms län. Edner skriver: ”Mobilt ultraljud utgör ett fint exempel på hur man kan sätta patientens behov och önskemål i centrum” (s. 20). Sedan skulle ett nytt avtal slutas. ”Ersta sjukhus lade ett bud som var 300 kronor lägre per undersökning” (s. 21) och vann. Ersta la sedan i princip ner verksamheten, trots avtalet. Det prisbelönta företaget som initierat den mobila verksamheten tvingades avveckla sin verksamhet.

De svårt sjuka patienterna blev lidande av Erstas hantering.

Magnus Edner avslutar med kommentaren: ”Ersta sjukhus, som enligt sin egen hemsida arbetar ideellt för utsatta medmänniskor, har visat bristande medicinsk etik genom att ge de sjuka patienterna sämre vård, konkurrera ut och ta över en välfungerande prisbelönt verksamhet, och därefter i det närmaste lägga ner den och därmed inte fullfölja det ingångna avtalet” (s. 26).

Han skriver om hur Ersta diakoni misskötte Lilla Erstagården som är ett barn- och ungdomshospice och äldreboendet Mariahemmet. I sin sammanfattning skriver Edner om Ersta diakoni:

Man är mycket angelägen om att framhålla sitt sociala arbete, sina kristna värderingar och att man arbetar ideellt. Det är inte utan att man undrar vilken bibel de grundar sina värderingar på när man ser hur de behandlar sjuka barn. [. . .] Bedömare har tyckt att Ersta diakoni är sektliknande och en tidigare styrelseordförande slutade då det kristna budskapet inte syntes tillräckligt i verksamheten. Av tradition är en präst chef över sjukhusverksamheten, vilket knappast torde bidra till en positiv utveckling av sjukvården. Det gynnar emellertid säkert den image som Ersta diakoni vill upprätthålla och ökar också inflödet av gåvor. Deras värderingar och arv är hugget i sten sedan 1851. Men samhället och sjukvården har faktiskt utvecklats en hel del sedan dess. Det kanske är dags att vakna. [. . .] Organisationen har anklagats för att ha giriga chefer eftersom direktorn vid Ersta sjukhus har avsevärt högre lön än exempelvis den som innehar motsvarande position vid det betydligt större Karolinska universitetssjukhuset. Slutsatsen blir att Ersta diakonis agerande i de beskrivna fallen inte svarar mot deras egen beskrivning på sin hemsida, vilken är falskt skönmålande. Den levererade medicinska vården håller inte tillräckligt hög kvalitet. Ersta diakoni arbetar absolut inte ideellt och det är trots prästtraditionen svårt att se organisationen som mer kristen än andra inom sjukvården. Definitionen av ett non profit-företag blir dessutom synnerligen oklar (s. 59–61).

Magnus Edners bok kom 2015. Fyra år senare ger varken sjukhuschefen Jan-Åke Zetterström eller verksamhetschefen Staffan Hederoths agerande skäl att tro att Ersta har blivit bättre på patientsäkerhet.

Sverige är ett förljuget land, patientnämnderna är en låtsasverksamhet

Sverige är ett så förljuget land. Sverige är ett extremt efterblivet land när det gäller medborgerliga rättigheter. Allt tal om att Sverige är en demokrati är lögn. Hela den svenska förvaltningen är konstruerad så att medborgaren inte ska kunna utkräva ansvar.

Ta bara det här med att klaga på vården. Sedan 1 januari 2018 ska patienten som har klagomål på vården, som nämnts, vända sig direkt till den berörda vårdgivaren. Det gjorde jag. Och står här utan svar och utan hjälp att komma vidare.

Jag skickade en kopia av mitt långa brev till Ersta sjukhuschef till Patientnämndens förvaltning i Stockholm. Jag tilldelades en handläggare som meddelade att eftersom jag själv skrivit till Ersta sjukhus blev det ”tårta på tårta” om de också skulle kontakta sjukhuset. Men om sjukhuset inte hörde av sig kunde Patientnämnden under hösten kontakta dem. Ersta hörde inte av sig. Handläggaren skickade en kopia av mitt brev till sjukhuset. Ersta sjukhus svarade att de tolkade mitt brev enbart som kännedom. I och med Staffan Hederoths svar är ärendet avslutat hos Patientnämnden, se denna PDF-fil.

Storbritanniens öppna klagomålssystem och Sveriges slutna

Jag kommer i senare blogginlägg att jämföra Storbritanniens klagomålsförfarande med det svenska utifrån statsvetaren Lars Karlssons doktorsavhandling Konflikt eller harmoni? Individuella rättigheter och ansvarsutkrävande i svensk och brittisk sjukvård (2003) och mina erfarenheter under första halvan av 2000-talet då man anmälde till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN) och läkare kunde få en disciplinpåföljd. Man kunde överklaga HSAN:s beslut. Då kopplades Socialstyrelsen in som motpart.

Patienten ensam mot staten.

Under den blå knappen till höger, ”Socialstyrelsens svågerpolitik, föraktet för patienten, föraktet för rättsstaten”, finns kopior av brev som visar hur rättsosäkert klagomålsförfarandet var även på den tiden. Socialstyrelsens vetenskapliga råd professor Lars Wiklund skrev 2005 ett utlåtande som saknade källor. Jag skrev till honom och bad om källor. Han, professorn, klagade hos Socialstyrelsen, vars enhetschef Staffan Blom gav honom rätt. Staffan Blom valde att solidarisera sig med Socialstyrelsens sakkunnige utan hänsyn till patientens rättssäkerhet. Staffan Blom blev sedan förvaltningschef på den patientnämnd som uppmanat mig att anmäla flera läkare till HSAN.

LÖF:s sakkunniga gynekolog Elsa Ryde-Blomqvist utgick från Wiklunds kvasivetenskapliga svammel när hon nekade mig ersättning för undvikbar sjukvårdsskada. Enligt min uppfattning är LÖF Sveriges mest korrumperade skattefinansierade verksamhet. Men i Sverige betraktas enbart handlingar som inbegriper mutor som korruption. Jag skriver om LÖF:s verksamhet i senare inlägg. Liksom också om JO.

Kjell Asplund, Socialstyrelsens generaldirektör 2004–2008, bedrev en intensiv lobbykampanj för att frånta läkare allt ansvar genom att, som han uttryckte det, man skulle lägga tonvikten på systemfel, på ”lärande och stödjande”, inte på ”straffande och hämnande”. Han myntade uttrycket ”vi ska inte leta syndabockar”, som följande socialministrar omfamnade, Ylva Johansson (S), Göran Hägglund (KD) och Annika Strandhäll (S), utan att tänka på patienternas rättssäkerhet. Jag skriver mer om detta i senare blogginlägg.

Sjukvårdsskadade Mia Bergs enastående arbete, som ströps av en representant för regeringen

IVO:s enhetschef Marie Brandvold intervjuas i det här inslaget i SR Ekot om det nya klagomålsystemet att patienten ska vända sig direkt till vårdgivaren, ”Kritik mot nya vårdskaderegler”. I texten står det: ”Tanken med det svenska klagomålssystemet är att vårdgivarna genom kontakten med patienterna snabbt ska kunna bli varse om brister och kunna åtgärda dem. Fokus ska ligga på lärande och felaktigheter ska rättas till på systemnivå istället för att i första hand söka personligt ansvarskrävande från vårdpersonal.”

Ett eko av Kjell Asplunds lobbyverksamhet.

Annika Strandhäll säger i samma inslag: ”Som regel i samhället när man har klagomål så vänder man sig dit där problemet har uppstått.”

Och om nu ansvariga inte vill kännas vid något problem? Hon påstår att patienter fortfarande kan utkräva ansvar ”och det är också det som vårt system bygger på”.

Mia Berg intervjuas i inledningen: ”Att begära av en patient som blivit skadad att den ska vända sig till den som skadat den är väldigt magstarkt, och det ska mycket till innan man gör det, säger Mia Berg, ordförande i Patientperspektiv, som är en förening för vårdskadade.”

Mia Bergs förening har lagts ner. Hennes förklaring till varför föreningen lades ner finns i slutet på bloggen Patientmakt/Patient CV. Hennes enastående arbete skildras även i början av inlägget. Jag citerar varför hon gav upp efter att ha träffat mängder med människor som arbetar inom vården och också en representant från regeringen:

Mötet med regeringspersonen var trevligt. Vi fin-fikade och diskuterade ingående den nya lagen för anmälningar. Vi delade åsikt om hur vi förstår varför och hur den antagits och hur man tänkt, nämligen helt analytiskt. Regeringspersonen förstod även hur den däremot kan slå väldigt fel mot vissa patienter som inte alls klarar processen att konfrontera en vårdgivare. Så långt allt gott med andra ord.

Däremot blev jag minst sagt förvånad över vad som skulle komma härnäst. Och det kanske var menat som något slags ”tröst” i eländet med hela nerläggningen, men jag blev faktiskt ganska så chockad. Vilket inte händer så ofta kan jag poängtera …

Det sades att behovet av en specifik förening för just vårdskador och patientsäkerhet kanske inte finns?! Eftersom alla redan befintliga patientföreningar har frågan inbakad i sina program och arbetar aktivt med den, som regeringspersonen uttryckte det.

Detta gör mig oerhört beklämd. När inte ens makthavarna ser nyttan av en stark, enhetlig och oberoende patienträttsrörelse i Sverige. Frågan är helt enkelt inte särskilt populär. Av skäl som vi tror handlar om rädsla. Rädslan att öppna den dammlucka som vårdskadorna är. Att släppa fram relevanta ersättningar t.ex, skulle innebära enorma kostnader. Kostnader som skulle behöva bäras av ”någon” …

Sedan har vi frågan om ansvarsutkrävandet. Vilket skulle drabba vårdprofessionerna. Läkare och annan vårdpersonal skulle bli ansvariga i de fall de borde vara det. Det vill säga i fall där t.ex. icke beprövade metoder använts vid behandling och orsakat skada. Jo, det händer.

Så att konstatera att frågan om patienträtten i Sverige är infekterad och fortsätts hållas undertryckt är nog ingen större överdrift i dagsläget. Vilket bekräftar vårt beslut om nerläggning. Tiden är helt enkelt inte mogen. Svensken behöver lära sig ryta ifrån ordentligt, innan några varaktiga förändringar i samhället kan ske.

Jag är den förste att beklaga att PPs rytanden inte räckt.

Mediernas tystnad

Det räcker inte med att svensken ryter ifrån. Så länge medierna, inte minst SVT, intar en likgiltig inställning till klagomålssystemet, patienträttighetslag och individuellt utkrävbara rättigheter kommer politikerna att kunna fortsätta att strunta i sjukvårdsskadade patienter.

Det verkar inte föresväva landets medieansvariga att de för att stärka den svenska demokratin skulle kunna jämföra det efterblivna Sverige med progressiva länders medborgerliga rättigheter och ansvarsutkrävande.

Jag tror inte att en patienträttsrörelse initierad av politikerna är rätt väg att gå. Folkrörelser bör stå på egna ben och driva krav på förändringar. Det ska råda ett konfliktperspektiv. Folkrörelser måste vara självständiga. Problemet i dag är att staten med hjälp av statsbidrag är alldeles för mycket inblandad i olika rörelser som därmed hamnar i en beroendeställning och så rinner alla förändringar ut i sanden.

Oberoende Patientombudsman på nationell nivå och öppet klagomålssystem

Jag vill jag se en oberoende Patientombudsman på nationell nivå, alltså oberoende i förhållande till sjukvårdsleverantören (regionerna), som patienter kan vända sig till och få stöd av, vilket jag kommer att skriva om i senare inlägg.

Om klagomålsförfarandet i mitt fall när det gäller Ersta sjukhus hade liknat scenerna i den ovan nämnda TV-serien Saknad, aldrig glömd hade utgången sannolikt blivit en helt annan och min husläkare hade kunnat få tillbaka mina handlingar och gå vidare till en annan klinik.

Om man i mitt exempel utgår från att klagomålen, så som skedde tidigare, utreds av Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN) men nu i ett öppet förfarande och läkare kunde få disciplinstraff kunde HSAN ha kallat mig och kirurg Joakim Påhlstedt till ett möte där jag får stöd av Patientombudsmannen och Påhlstedt antagligen av en jurist på Läkarförbundet. En person från HSAN ställer frågor till Påhlstedt och mig angående hans journalanteckning där Påhlstedt muntligt måste förklara varför han skrev den en månad efter mitt besök som han uppenbarligen inte hade något minne av.

HSAN kallar till ett annat möte med verksamhetschef Staffan Hederoth och mig där Hederoth muntligt måste beskriva remisshanteringen på hans klinik och vad som hänt handlingarna som åtföljde min remiss.

En förändring av klagomålssystemet bör lämpligen inledas med ett totalt förkastande av professor emeritus Kjell Asplunds ”syndabockstänkande” och utgå från patienten. En syndabock är oskyldig och får ta straffet för den skyldige. I Kjell Asplunds version är patienterna syndabocken som straffas för att läkarna ska gå fria från ansvar.

Jag välkomnar en folkrörelse som kräver av socialminister Lena Hallengren att hon skrotar Kjell Asplunds ”syndabockstänkande” och sätter patienten i centrum.

14 november 2019

Mona Lagerström fil dr, sjukvårdsskadad”

”Begreppsbildning är oerhört viktigt när det handlar om att sadla om och tänka nytt. Ur patientens perspektiv handlar om att utgå från patienten som förändringsagent. Patienten i centrum syftar på att vården ringar in patienten (vilket är fel sätt att tänka). #patientinflytande ’Det heter ”ur patientens perspektiv – inte sätta patienten i centrum.” @mbgke” (@Bokofil, Twitter, 2019-11-16)

Påminnelse och Läshänvisning:

Patientmakt text om PatientPerspektiv och Mia Berg som Mona Lagerström återanvände en del av – ”När kommer den nya framtiden för bättre patientsäkerhetskultur?”

©Philippa Göranson, Lund, 2019-11-17

Patienmakt/Patient CV får man en överblick av med sociala medier:

Twitter tillgänglig genom öppet internet 

Facebook tillgänglig genom öppet Internet

Linkedin tillgänglig genom öppet Internet


Göranson, Philippa, ”Begreppsbildning är…”, @Bokofil, Twitter, 2019-11-16

Lagerström, Mona, ”Föraktet för patienten, föraktet för rättsstaten…”Purdahbloggen,se, 2019-11-14

Patientmakt/PatientCV, ”När kommer den nya framtiden för bättre patientsäkerhetskultur?”, 2019-02-16

Patientmakt/PatientCV, ”Är det inte konstigt…”, @PatientCV, Twitter, 2019-11-08

Patient med civilkurage: Sven-Erik Nordin uppfinner egen metod mot sin cancer


Läkemedelsresistens kan orsaka 10 miljoner dödsfall till år 2050 enligt FN:s beräkningar. Läkemedelsresistens kan försätta 24 miljoner människor i extrem fattigdom till år 2030. Läkemedelsresistens tar minst 700 000 människors liv varje år. 2018 lanserades en ny medicinsk tidskrift: Cancer Drug Resistance. Läkemedelsresistens mot cancerläkemedel innebär risk att cancern återkommer. I oktober 2019 delade den danske läkaren Peter Gøtzsche på Twitter kapitel 10 om riskerna med kemoterapi ur sin senaste bok ”Survival in an overmedicated world: look up the evidence yourself”. Enligt Dr Peter Gøtzsche har en dansk studie visat att inte ens vårdpersonal i onkologi skulle gå med på att ta emot de nuvarande skolmedicinska behandlingarna som ges i vården vid terminal stadie av cancer.

För att vinna kriget mot cancer måste man först komma fram till vad cancer verkligen är och hur man bör gå tillväga beroende på vilken cancerform det handlar om. Mainstream medicin förordar genetisk bakgrund som förklaring till okontrollerad celltillväxt. Alternativa synsätt förtydligar att den genetiska bakgrunden bara ligger på 5 – 10%. exemplifierar det många alternativa synsätt visar att: 18 % av cancer beror på infektioner, 23 % handlar om övervikt, 41 % handlar om miljöfaktorer och att bara 5 % handlar om den genetiska kopplingen. Parasitinfektioner kan också vara en bakomliggande orsak till cancer. Frågan om cancer relateras även som metabol sjukdom (ämnesomsättningen) genom Cancercompassalternateroute lyfter fram andra namn om cancer som metabol sjukdom än de jag läst om hittills utifrån en svensk horisont: Dr William Donald Kelly, Dr Nicholas Gonzales och Dr Emanuel Revici. Dr Emanuel Revici kopplade cancer till problem med ämnesomsättningen och pH värde. Dr Emanuel Revici skapade en metod med kostförändringar och kosttillskott som fungerat mot vissa cancerformer. Dr Nicholas Gonzales belyser att beroende på vilken cancerform man har måste koststrategin skräddarsys utifrån patientens ämnesomsättning och att olika cancerformer kräver olika balansgång utifrån om man gagnas bäst av animaliska eller vegetariska proteiner. Cancer har även förklarats vara en svamp (sporsäcksvamp av den svenske Dr Erik Enby, att cancer kan botas med kollodialt silver). I Facebookgruppen ”Vi som använt kollodialt silver ett längre tag och inte blivit blåa” berättas om en 81 årig cancerpatient vården bedömde som för gammal att behandla. Släktingar smög in flaskor med kollodialt silver och den åldriga cancerpatienten intog 30 ml morgon och kväll och kunde efter ett tag lämna både hospice och sjukhuset cancerfri. Den italienske läkaren Dr Tullio Simonici menar också att cancer handlar om svamp i kroppen och att cancer kan behandlas med bikarbonat. I frågan om cancer kan botas med bikarbonat finns ett känt amerikanskt patientexempel: Vernon Johnston som självständigt botade stadie 4 prostatacancer med bikarbonat och molasses. Bikarbonatbehandling ska undvikas vid vissa cancerformer (referenslistan: Cancercompassalternateroute för detaljer).

”Dr. Bjorn Nordstrom, of the Karolinska Institute, Sweden, has used silver in his cancer treatment method. He says the whole thing is quite simple. This brought rapid remission in patients given up on by other doctors.” (Dr Leonard Coldwell, The Only Answer to™ Cancer)

1986 inrättade WHO Ottawa Charter for Health Promotion där hälsa från WHO: s sida beskrivs som en rörelse. Frågan är om man ur hälsosynpunkt verkligen kan lita på WHO. Enligt en undersökning av journalister i Seattle Times har WHO starka kopplingar till industrin där dess experter väljer att förorda en expansion av läkemedelsindustrins produkter framför mer naturliga eller alternativa behandlingssätt. Samtidigt utvecklar hälsoforskningen tankemodeller för folkhälsa där man ser att hälsopromotionens toppläge handlar om att människor kan navigera självständigt tack vare förbättrad hälsolitteraticitet.

Många kroniska sjukdomar kan behandlas med livsstilsinterventioner och kostförändringar. I grund och botten handlar hälsa om oberoende och det sammanhang man lever i. Internet som ses som en befriare i många avseenden manipuleras utifrån intressestyrning. Det amerikanska gick ut med en artikel i augusti 2019 som förtydligar hur Google är lierad med läkemedelsindustrin. Enligt Greenmedinfo gör man det medvetet svårare för människor att googla fram hälsofakta utifrån hälsofrihetspanoramat. Kanske är det så eller inte alls. När jag själv söker på ord och begrepp på engelska utifrån hälsofrihetsfrågeställningar genom Google hittar jag snabbt fram till just de sidor Greenmedinfo menar har tappat i sökfrekvens. Det går fortfarande att skriva in hemsidorna och de kommer upp som första träff och även som sökord genom Google.

Hälsobemyndigande handlar om att stärka människor i livets olika processer och ligger därför nära ett allmänt folkhälsoarbete. Det är inte alltid så lätt att vara så hälsosam man skulle behöva vara även om man verkligen vill. Livsomvälvande förändringar och förbättringar kan föregås av olika kriser eller slumpen. Detta avsnitt behandlar i första hand om tidigare peniscancerpatient Sven-Erik Nordin som hälsobemyndigat sig själv och mött på motstånd i sjukvården. Denna cancerpatient behöver även förstås utifrån ett sammanhang av information, kunskap, läkare och forskare med kritiska synsätt på hantering av hälsofakta.

En av Tillitsdelegationens vägledande principer har det väldigt svårt i Sverige idag: ”Sätt medborgares upplevelse och kunskap i fokus och försök förstå vad medborgaren sätter värde på”. Har Sveriges Regering verkligen haft ett uppriktigt uppsåt i frågan om tillit eftersom Tillitsdelegationen börjat avvecklas och avslutas helt i maj 2020. Det är inte säkert att det räcker med Myndigheten för Vård- och Omsorgsanalys i frågan om att få in patientperspektiv i vården. Frågan om patientens kunskap debatteras ofta utan att man definierar vad denna kunskap i praktiken är. Till och med den första patientriksdag rapporten från 2019 inleder med frågan om hur vården kan bli bättre utifrån patientens kunskap och att vården blir säkrare om patienter är bättre informerade – utan att exemplifiera. Den senaste patientlagen, Patientlag 2014:821, som trädde i kraft 1 januari 2015 har inte gjort någon skillnad inför patienters val av behandlingsalternativ i Sverige. Den senaste patientlagen saknar dessutom ordet hälsa.

Folkhälsoarbetet har olika etiska gränsdragningsproblem inför tanken om det botande perspektivet. Kultur och värdegrundsperspektiv inom folkhälsoarbetet kan handla om hälsofrämjande sjukvård, behovsprinciper, människovärde, egenmakt, delaktighet/inflytande, rättigheter, säkerhet, solidaritet och kostnadseffektivitet. Sverige har idag ingen folkhälsolagstiftning. Idag finns inte heller något aktivt arbete för att införa en svensk folkhälsolag. Idag anser man att frågan om folkhälsa täcks upp av Hälso- och sjukvårdslagen, Patientsäkerhetslagen, Smittskyddslagen och möjligen även Patientlagen. Frågan om hälsodefinitionen i patient- eller möjlig folkhälsolag kan bli en svår strid. Hälsodefinitioner har olika politiska värdegrundsanspråk. Syfte med en folkhälsolag är mer än bara de politiska principerna om folkhälsoarbete. Även om de senaste formulerade åtta svenska politiska delmålen för hälsopolitiken innefattar frågor om levnadsvanor/matvanor och en jämlik och hälsofrämjande sjukvård räcker det inte utifrån tanken om vad allmänheten och stora delar av patientrörelsen vill att folkhälsa ska handla om. I september 2019 gick Folkhälsomyndigheten ut med ett pressmeddelande om att det behövs bättre satsningar på hälsa för att lösa sjukvårdens problem. Problemet är fortfarande definitionen av hur dagens politik definierar frågan om hälsa på ett strukturellt plan. En mer demokratiskt utstakad folkhälsolag kan hjälpa till att bana väg för det stora delar av den svenska allmänheten vill ha – bättre förutsättningar för integrativ vård, medicinsk mångfald och att friskvårdsalternativ integreras i svensk sjukvård. Frågan om olika former av BOT-avdrag kan göras gällande utifrån en nydanande folkhälsolag. BOT-avdrag i hälsofrämjande syfte, BOT-avdrag för sjukdomsprevention och rent medicinska BOT-avdrag. Folkhälsolag ska säkra mot diskriminering och syftar på att förnya samhället, forskning, hälso- och sjukvården. En studie som granskat några internationella folkhälsolagar avslöjar att nutrition bara uppbär 1,9 % av området. Vänsterpartiet lade fram en motion 2016 (2016/17:1197) om införandet av en svensk folkhälsolag som liknar de folkhälsolagar som finns i t.ex. Norge, Finland och Danmark. Vänsterpartiets förslag är väldigt gruppbaserat i frågan om hur man stärker folkhälsan. Miljöpartiet har debatterat frågan om en folkhälsokommission för förbättrad folkhälsa och har även förklarat att Miljöpartiet vill se en folkhälsolag med många ekologiska förtecken, småbarn ska inte få i sig bekämpningsmedel (varför inte också vuxna?), förbud mot transfetter och märkning av produkter med mycket salt och socker, minskat sockerutbud inom vård, omsorg och skolor, mer närodlat. En folkhälsokommission har tidigare tillsatts och det är också något Miljöpartiet debatterat inför att förbättra folkhälsoarbetet. Kopplingen folkvilja folkhälsa och folkhälsolag saknas. En folkhälsolag kan behöva utformas utifrån mer fördjupade och komplexa medvetandemål där politiska hälsodefinitioner behöver nydanas.

”The right to health has rightly been criticized for being imprecise, only progressively realisable and often unenforceable.” (Brigit Toebes, Indian Journal of International Law)

Jag rekommenderar att man när man läst denna text i sin helhet orienterar sig vidare med de texter som är embeddade i referenslistan för en mer fullständig förståelse och svar på frågor man kan ha hamnat i under läsningens gång.

Vem har tillit till officiell cancerstatistik?

Peniscancer är en av de ovanligaste cancerformerna för män. En internationell studie från 2017 visar att peniscancer är mest förekommande i England, USA och de nordiska länderna. Det finns även global statistik som menar att peniscancer är mest förekommande i Rumänen, Uganda och Brasilien. World Cancer Research Fund listar peniscancer på sin 32: a plats i sin generella mätning och på 42:e plats utifrån cancer hos män.

Cancercentrum beskriver att de bakomliggande orsakerna till peniscancer inte är tillräckligt kända. anger att det aldrig går att säga varför man får cancer. Enligt kan risken för peniscancer öka om man tar emot behandling mot psoriasis med psoralen och UVA-ljus. Cancercentrum anger följande predisponerande faktorer: förhudsförträngning, lichen sclerosus et atroficus, humant papillomvirus, rökning. Peniscancer är vanligast bland män mellan 60 och 80 år. Cancercentrums statistik visar att peniscancer började öka markant från andra hälften av 1990-talet i Sverige och att en andra topp kan skönjas från 2015 och fram till idag. Varken eller Cancercentrums senaste nationella kvalitetsrapport för 2019 redovisar några alternativa behandlingsmetoder mot peniscancer.

PROM (Patient Reported Outcome Measures/erfarenhet av sjukvårdens behandlingar) PREM (Patient Reported Experience Measures/erfarenhet av sjukvårdens organisation) registreras sedan 2015 för peniscancer. PROM resultat saknas i både 2019 och 2018 rapporter från Cancercentrum med motiveringen att automatisk överföring inte är genomförd. PREM resultat från 2018 visar resultat från Malmö och Örebro som undersöker åren 2015 – 2017. Jag lyfter fram några nedslag utifrån frågorna som är intressanta som relief till Sven-Erik Nordins erfarenheter. Den senaste PREM enkäten från 2018 består av 54 olika frågor där just frågan ”Har du upplevt allvarliga brister eller felaktigheter i vården” är särskilt relevant för tidigare cancerpatient Sven-Erik Nordin. De flesta svarar att de inte erfarit felaktigheter men de som svarar att så är fallet finns inga redovisade avvikelser eller kritik. PREM enkäten erbjuder få rader för eventuella kommentarer och jag har inte sett att det finns någon redovisning utifrån kritiken heller. Frågan ”I vilken utsträckning upplever du att du haft möjlighet att vara delaktig i beslut om din vård?” På denna fråga svarar de flesta som tar emot skolmedicinsk behandling att de flesta varit lagom delaktiga – vad lagom är i praktiken är höljt i dunkel. De flesta peniscancerpatienter har inte fått information om möjligheten att avstå behandling. Peniscancerpatienter som mottar skolmedicinsk behandling rapporterar i väldigt liten grad att de blir nonchalant bemötta eller direkt kränkta.

Antalet totala amputationer utifrån peniscancer har ökat för åren 2014 – 2018 i jämförelse med 2009 – 2013. Under 2009 – 2013 förekom i stället fler fall av partiell amputation. Enligt Cancercentrum är överlevnaden för män med peniscancer över 80 år lägst men bäst för männen i 60-års ålder. Skillnaden mellan 70- och 80-åringar är markant i frågan om överlevnad utifrån skolmedicinsk behandling.

Cancercentrum beräknar att prognosen vid peniscancer är god. Femårsöverlevnaden mellan år 2000 – 2015 var på 87 %. Femårsöverlevnad är inte detsamma som att ha blivit botad. Frågeställningen om femårsöverlevnaden ifrågasätts på olika sätt. Idag upptäcks cancer oftast tidigare än förr vilket leder till en längre överlevnad än förr när cancer upptäcktes i sent skede. Officiell statistik relaterar och nyanserar inte sin redovisning utifrån tidig – medel eller sen upptäckt. En svaghet i skolmedicinens statistik är att man bara diskuterar den andel cancerpatienter som man fått att överleva i fem år. Om en cancerpatient dör två veckor efter femårsgränsen syns det inte i den officiella statistiken. Den officiella cancerstatistiken kan medvetet välja att utesluta patienter ur socioekonomiskt utsatta livssituationer för att man vet att dessa har lägre överlevnad. Officiell cancerstatistik kan välja att helst inkludera de mindre livshotande cancerformerna. Cancerpatienter kan strykas ur behandlingsprotokollen om de dör innan behandlingsprotokollet anses avslutat. Sättet man mäter antalet cancerceller på innehar ett visst värde och många cancerpatienter som anses kurerade av skolmedicin har fortfarande cancerceller i kroppen. Ytterligare kritik mot officiell cancerstatistik är förekomsten överdiagnosticering där personer felaktigt diagnosticeras med cancer vilket betyder att dessa ”cancerpatienter” ändå aldrig hade dött av cancer.

Frågan är under hur lång tid man kan engagera cancerpatienter att självständigt rapportera in sin överlevnad och livskvalitet utifrån olika behandlingsalternativ (inkl. integrativ & alternativ medicin). Om man ska skapa förutsättningar för patientdelaktighet i linje med målsättningar från förutsättningar från e-förvaltning kommer det krävas fler flexibla möjligheter där allmänheten kan vara med och utveckla hur statistik redovisas och att patienter får formge vad som mäts.

”In my experience, cancer can be cured in 2 weeks to 4 months unless too much damage has already been done by the treatment of ‘poison, cut and burn’ of the orthodox medical profession.” (Dr Leonard Coldwell, The Only Answer to™ Cancer)  

Ett exempel på redovisning av patienterfarenhet PREM utifrån integrativ cancerbehandling är Block Center Integrative Cancer Treatment. Man frågar cancerpatienter om dietist svarat ordentligt på förutsättningarna för en nutritionsbaserad behandlingsplan och om en biobeteendevetare hjälpt till att upplysa om hur man underlättar stresshantering. Av 10 möjliga poäng svarar cancerpatienter 9.2 om kostplan och 9.4 om stresshantering. Förutsättningarna för hur man behandlar och bemöter en cancersjukdom inom utvecklad internationell integrativ vård skiljer sig markant från vilka frågor och lyfts fram inom skolmedicin. Självfallet borde frågorna inom integrativ vård utvecklas mer och att man synliggör långtids PROM av behandlingsinsatserna och överlevnadsstatistik. Bot och överlevnadsstatistik behöver ställas i relation till tidig – medel – eller sen upptäckt. Patientens valmöjligheter utifrån skolmedicin, integrativ vård eller ren funktionsmedicin behöver synliggöras i PROM mätningar.

Behovet av lärorika bråkmakare


Lärorika bråkmakare är alla som sysselsätter sig med civilisationskritik, civilt motstånd, står upp för en idé på bekostnad av sig själv, är försvarare av mänskliga rättigheter och andra friheter. På ett eller annat sätt biter ofta en lärorik bråkmakare i kunskapens frukt och tvingas se världen utifrån helt nya synsätt.

Internationella hälsolitteraticitetstudier erkänner att människor med akademisk utbildning kan förväntas ha en snabbare ingång in i kritisk hälsolitteraticitet. Kritisk hälsolitteraticitet handlar om att kritisera och utveckla vården, agera självständigt utifrån vård- och hälsoinformation, förstärkt patientbemyndigande, källkritik, veta när man ska avsluta eller utesluta behandlingsalternativ, en högre kognitiv hantering för eget beslutsfattande, påverka social- och politisk förändring om hälsa, självbestämmande, motverka ojämlik hälsa, normkritik om hälsoinformation och hälso- och sjukvård, vara ett politiskt bildningssubjekt om sin hälsa och sjukvården. Sven-Erik Nordin är ett utmärkt exempel på en person som snabbt tagit sig in i kritisk hälsolitteraticitet utifrån hur det normeras. Frågan är hur han själv skulle vilja definiera sin egen hälsoförmåga om han fick välja ett eget begrepp. Varje patient som verkar för någon form av hälsofrämjande kan ses som en lärorik bråkmakare med en förmåga som egentligen överstiger den normerande definitionen av kritisk hälsolitteraticitet. Eller ska man istället förstå kritisk hälsolitteraticitet som en samhällsform i och med Internet? The Secretary’s Advisory Committee on National Health Promotion and Disease Prevention Objectives provar ett nytt utkast om hälsolitteraticitet som interaktiv samhällsform: “Health literacy occurs when a society provides accurate health information and services that people can easily find, understand, and use to inform their decisions and actions”. Det vi idag tänker oss som kritisk hälsolitteraticitet bör betraktas som något allmänt än enskilt tack vare Internet. Definitionen av hälsolitteraticitet ändras över tid utifrån samhällsförändringar. Det finns även definitioner av hälsolitteraticitet som anger att nutida hälsolitteraticitet inbegriper förmågor utöver att förstå hälsoinformation (text- och sifferlitteraticitet) utan även hur man processar och använder hälsoinformation, kommunicerar (skriva, lyssna, retoriska framträdanden) agerar inom nutida nätverk och allmän social förmåga. Patientorienterade definitioner av hälsolitteraticitet anger att det handlar om när och var en patient börjar eftersöka hälsorelaterad information och vikten av att vara påstridig. Sven-Erik Nordin är ett bra exempel utifrån olika nutida definitioner och det finns behov av begreppsförnyelse: högpresterande hälsolitteraticitet. Utvecklad hälsolitteraticitet bland allmänheten är ett patientsäkerhetsmått. Varför har man inte skrivit in målsättningar för hälsolitteraticitet i den senaste Patientlagen (2014:821)?

Sven-Erik Nordins blogg är ett lärorikt svar på tal med det uttalade syftet att: ”Tankar om att vi kanske inte enbart skall ”Fråga doktorn” – utan i vissa fall kanske också ”Svara doktorn”. Upprinnelsen till hur Sven-Erik Nordins blogg blev till beskriver han i sin bok Och cancern bara försvann. Sven-Erik Nordin häpnade över hur den läkare som anses vara expert på hans form av cancer inte förstod ett dugg om att cancer behöver ses utifrån termer av epigenetik (läran om att hälsa/ohälsa påverkas av ålder, kemikalier, droger, mentalitet, strålning, miljöfaktorer och kosten) och att cancer är en metabol sjukdom och inte en genetisk sjukdom. Cancer som metabol sjukdom är idag ett av de olika alternativa synsätten att förstå cancer utifrån. Sven-Erik Nordins specialistläkare frågar honom: ”Hur kan du någonsin tro att cancer skulle ha något med kosten att göra?”. Bloggen är ett sätt för Sven-Erik Nordin att svara sin doktor på sätt det inte går att få till i vården (ett exempel på patientens kunskap som aldrig definieras i offentliga rapporter).

 ”Despite the centrality of healthy lifestyle, medical students are not supported to provide high-quality effective nutrition care”. (The Lancet Planetary Health 2019) 

Sven-Erik Nordin reser frågeställningar som har beröring med hur man behöver nydana Hälso- och sjukvårdlagen (2017:30) kapitel 5, § 3 som handlar om frågan om hur en behandlingsmetod har betydelse för människovärde, integritet och samhällsetik. HSL skriver att det är vårdgivarens ansvar att göra bedömningen men frågan om integritet och människovärde försvaras och definieras bäst individuellt av patienten själv. HSL behöver omdanas till att låta patienten ange sina normvärden för integritet och människovärde.

Sven-Erik Nordin beskriver sig själv som en besvärlig patient eftersom han ställer frågor läkare inte kan besvara och att han kommer med information läkarna inte har kännedom om. Det enda som är besvärligt med en besvärlig patient är att det inte alls är besvärliga. Det handlar om bibehållen integritet och att få vara sig själv i frågan om behandlingsalternativ. Det till synes besvärliga handlar om att kunna ta hänsyn till sitt eget liv utifrån sina förutsättningar om hur man vill överleva sjukdom, behandlingsalternativ och slippa bestående men av sjukvårdsinsatser. Sven-Erik Nordins skivepitelcancer (peniscancer, Sven-Erik beskriver även förhudscancer i sin bok) med spridning i lymfan hade kunnat resultera i svåra men för livet utifrån skolmedicinsk behandling. Han hade kunnat skadas på sätt som hade kunnat innebära minskad fysisk rörlighet och att man amputerat hans penis och opererat om urinröret bakom pungen. Ingen man vill tvingas sitta ner och kissa.

Boken Den besvärlige patienten av Marianne Hansson Scherman bekräftar fördelarna med besvärliga patienter när man ser till ett patientcentrerat inifrånperspektiv (i motsats till hur vården ser patienter och sjukdomar som objekt). Boken Den besvärlige patienten bekräftar att det medicinska perspektivet bara utgör delar av vad sjukdom innebär och att mediciner har skadlig effekt på kroppen utan att sjukdom botas. Marianne Hansson Scherman lägger fram olika beteckningar för hur man kan hantera sjukdom och hälsa. Allt från undvikande, följsamhet till medicinska föreskrifter, fatalism, magiskt förhållningssätt, alternativ medicinskt, friskvårdande, provocerande, självkännande, normaliserande, normifikativt eller livsbejakande. Sven-Erik Nordin handlar i enlighet med alternativ medicinskt som handlar om att utreda, behandla, förebygga. Sven-Erik Nordin handlar även utifrån kriteriet friskvård eftersom han tar ansvar för sin sjukdom genom sitt levnadssätt som innebär att han har ett hälsofrämjande syfte. Det konstiga är att man tillskriver dessa kriterier inom ett ramverk som en besvärlig patient och att Sven-Erik själv ens behöver resonera om sig själv i de termerna när han haft med hälso- och sjukvården att göra. Det går egentligen helt emot vad Ottawa Charter, hälsofrämjande och vad förbättrad hälsolitteraticitet handlar om. Det är inte besvärligt. Det är en utmaning som behöver en bättre erkännande. och Sven-Erik Nordin i perspektiv

Tidigare cancerpatient Sven-Erik Nordins blogg är en fascinerande läsning om hur en cancerpatient uppfinner en egen behandlingsmetod mot cancer utifrån ändrad kost (strikt ketogen diet), kollodialt silver, kosttillskott och med hjälp av Internet, näringsmedicinare Peter Wilhelmssons funktionsmedicinska uppslagsbok Näringsmedicinska Uppslagsboken och Tanya Harter Peirce bok Överlista din cancer. Sven-Erik Nordins behandlingsstrategi hittar man direkt under fliken ”Min metod” på bloggen. Idag saknas information om sidangivelser utifrån Peter Wilhelmssons Näringsmedicinska Uppslagsboken så att man själv kan slå upp den information Sven-Erik Nordin delar för att snabbt och lätt kunna se att kostråden bygger på evidensbaserad forskning. Den redovisningen kan underlätta att förstå hur han använt uppslagsverket och kan även underlätta för den som själv behöver sätta sig in för egen del – dvs. att veta vilka stycken man kan börja läsa för att, som i det här fallet, bekämpa cancer. Peter Wilhelmssons Näringsmedicinska Uppslagsboken bygger på uppsättningar av evidensbaserad forskning utifrån alternativa behandlingsmetoder. Den andra upplagan från 2011 av Peter Wilhelmssons Näringsmedicinska Uppslagsboken beskriver att det finns över 100 000 positiva vetenskapliga studier kring kost, kosttillskott, vitalkost och näringstillskott men att det inte kommer till användning i vården, hos KAM terapeuter eller samhället i övrigt i tillräcklig grad. Enligt Peter Wilhelmsson utkommer tusentals nya vetenskapliga studier varje år inom området. För den som är intresserad av att minska risken för att utveckla cancer finns råd om exakt vilken kost man helst ska äta och vilka näringskällor som kommer motverka uppkomsten av olika cancerformer enligt de studier som presenteras. Peter Wilhelmssons Näringsmedicinska Uppslagsboken diskuterar hälsa och sjukdomsbekämpande utifrån många olika sjukdomar. Peter Wilhelmsson har i dagsläget inga planer på en uppdaterad tredje upplaga. För den som vill orientera sig digitalt utifrån ny funktionsmedicinforskning kan vara ett alternativ. Greenmedinfo sidan har en ständigt uppdaterad databas som underlättar att hitta artiklar som är relaterade till olika sjukdomstillstånd eller ohälsolägen utifrån evidensbaserad forskning. För den som vill veta mer om kostforskning och kost debatter på svenska finns Nordic Nutrition Council ( Peter Wilhemlsson ingår i NNC.

Vad Sven-Erik Nordin inte beskriver är de olika förutsättningarna för hur funktionsmedicin resonerar utifrån ämnesomsättningens betydelse i relation kroppstyp inför att veta vilken behandlingsstrategi som kan vara bäst utifrån den egna ämnesomsättningen. För den som vill skapa sin egen metod mot cancer krävs det att man går in i alla referenser Sven-Erik Nordin själv utgått från innan man gör en egen metod som kommer stämma bäst överens med en själv. Peter Wilhelmsson beskriver 5 olika kroppstyper om hur man äter bäst eller tränar bäst (para, estro, testro, supra, neuro). Peter Wilhelmsson har även ett frågeformulär relaterat till vilken metabolisk typ man är. Jag vet inte om Sven-Erik Nordin utgått från dessa kriterier när han skräddarsytt sin egen behandlingsmetod. Enligt Peter Wilhelmsson kan man artbestämma ämnesomsättningstyp med fyra undersökningssätt: 1) Blodgruppsbestämning, 2) Hårmineralanalys, 3) Frågeformulär för metabolisk typ, 4) Kroppstyp. Det kan även tänkas att det är fler förutsättningar som behöver vägas in. Hur gör man om man är multisjuk och samtidigt får cancer? Kan man bli av med cancern och fler andra sjukdomar samtidigt – eller hur gör man det? Behöver man betänka skillnader utifrån etnicitet? Hur stora är skillnaderna mellan män och kvinnor i frågan om att bekämpa sjukdomar med funktionsmedicin?

Sven-Erik Nordin meddelar att han fortsätter med sin metod dagligen för att fortsätta vara frisk. ”Alla är vi naturligtvis individer, men i någon mån olika genetiska och metabola förutsättningar, och jag vill inte påstå, att mitt sätt att äta är optimalt för alla – men det har uppenbarligen fungerat för mig (och ganska många andra).”

För att använda bloggen behöver man veta hur man orienterar sig på bloggen. Utifrån den streckade fliken intill ”Mer” på finner man mer bakgrundsinformation och fler ämnesindelningar än vad man ser vid första ögonkastet på bloggen (viktigt filmklipp med Lars Bern om att felaktiga kostråd kommer knäcka sjukvården, medicinhistoria, LCHF/nutida historia LCHF, fusk, diabetes, epilepsi, övervikt, forskning, kollodialt silver, vetenskapens tröghet, lagstiftning, ketogen kost, c-vitamin, solljus, autoimmuna sjukdomar). Hela bloggen är ett eget referensverk vem som helst kan lära sig om andra synsätt på cancer, problemen med sjukvården, aktuell vårddebatt och mycket mer. Under fliken ”Mer” finns rubriken ”Hur det började” där Sven-Erik beskriver sin hälsoresa med en kostomställning till lågkolhydrat diet och man får en kronologisk beskrivning av Sven-Eriks cancerresa, bemötande i vården (frånvaron av kunskap om det han kunnat, hur man tar sin hand ifrån honom för att han haft en annan agenda för sin hälsa än den sjukvården vidmakthåller, hur läkare i princip idiotförklarar Sven-Erik bara för att han inte anpassar sig utifrån standardiserad sjukhusvård). Under fliken ”Nyheter/Blogg” publicerar Sven-Erik Nordin ständiga uppdateringar utifrån aktuell vårddebatt om problemen med samhället ur hälsosynpunkt, läkare som går mot strömmen, lagar, offentliga deklarationer, intressestyrning, normer, värderingar, förnedrande patientperspektiv, problemet med Rockefeller paradigmet, vad Flexner rapporten ställt till med för problem om modern sjukvård, om problemen med information som ges till cancerpatienter, hälsorisker utifrån miljöproblem (inkl. hotet utifrån införandet av 5G), problem med forskarkultur, kritiska analyser av officiella tillkännagivanden relaterat till cancer, problem med forskningsvärlden, problemen med yttrandefrihet om hälsofrågor, hälso- och sjukvård, bristen på tillit, problemen med införandet av alternativ och integrativ vård i Sverige, vetenskapshistoriska synsätt (dåtid och nutid) och allt han ser som relevant för den som vill veta mer om hälsa och i slutändan hur vårdpolitiken och forskningen behöver förändras.

På svaradoktorn bloggen finns en flik ”Botemedel mot cancer” där Sven-Erik Nordin skriver om 22 olika historiska och nutida alternativa metoder mot cancer som inte rimmar med nutida mainstream medicin. Metoderna han listar kommer ur boken Överlista din cancer. För den som vill bota sin egen cancer själv är det vanskligt att bara välja en av metoderna utifrån vilken cancerform som helst. Tanya Harter Pierce beskriver i Överlista din cancer vilken eller vilka metoder som kommer fungera utifrån vilka eller vilken cancerform. Tanya Harter Pierce förtydliga där evidensbaserad forskning visat sig kunna backa upp de alternativa behandlingsformerna mot cancer hon lyft fram. Tanya Harter Pierce skriver att om man t.ex. använder Protocel behöver använda det minst i 2–3 år efter att sjukvården ser en cancerpatient som cancerfri. Sjukvårdens definition av kurativ är inte detsamma som att verkligen ha blivit botad från cancer. Tanya Harter Pierce visar också exempel på koststrategier mot cancer och att man behöver upprätthålla koststrategi i minst 4–5 år så att kroppen läker ut cancern ordentligt. Sven-Erik Nordins egen metod infaller som exempel nr 23 under temat ”Botemedel mot cancer”. Under fliken ”Botemedel mot cancer” skriver Sven-Erik Nordin också om läkare som botat cancer med kontroversiella metoder som blivit av med sin läkarlegitimation.

Längst ner till höger på finns ett räkneverk som visar hur många som varit inne på bloggen och läst. 2019-10-23 kl. 21:05 har haft 843 537 läsare.

”I mötet med vården är det viktigt för mig att vården har ett helhetsperspektiv, både på mig som människa men också i ett globalt perspektiv där klimat- och miljöproblem får allt större effekt på hälsan. #physiotherapistsforfuture #WMTY19 #vadärviktigtfördig” @elvira_lange, Twitter)

Sven-Erik Nordin har under sitt yrkesverksamma liv arbetat med problemungdomar på SIS ungdomshem Långanäs. Sven-Erik Nordin har också skrivit boken Barnets århundrade på Långanäs: från sergeantboställe till SIS-institution (2000). 2019 gav Karneval förlag ut boken Och cancern bara försvann som bygger på Sven-Erik Nordins blogg

Sven-Erik Nordins akademiska bakgrund är beteendevetare med tyngdpunkt på pedagogik. Han beskriver att hans akademiska bakgrund givit honom förkunskaper om forskningsmetodik som underlättat inför att bedöma vetenskapliga studier. Sven-Erik försöker hålla sig så uppdaterad som han kan och erkänner att det är en mäktig uppgift för en privat person och ber om ursäkt i fall om han inte får med allt han vill: ”Fakta och sanning för en ganska hopplös kamp mot krafter som status, prestige, tradition och inte minst enorma ekonomiska intressen. Ändå måste man försöka…”. För den som ger sig i kast med kommer man att bli överraskad över hur smidigt det varit för Sven-Erik att omvandla sina kunskaper och efterforskningar till en behandlingsmetod mot cancer.

Bloggare, podkast, alternativa medier, boksatsning utifrån

Bakgrunden till Sven-Eriks historia kan man också få tag i utifrån en podkastintervju Sverige Granskas med Ulf Bittner, ”Intervju och samtal om MIN METOD med Sven Erik SVARA DOKTORN Nordin 20190115” (referenslistan: Bittner). Sven-Eriks bana för ett mer hälsosamt liv innan han fick cancer inleddes med att han och hans fru tog sig an lågkolhydratkost tack vare att en person i deras omgivning förbättrade sin hälsostatus utifrån en omställning till lågkolhydratkost. I podcastintervjun kommentar Sven-Erik att Internet ger oanade möjligheter för den som vill ta reda på hur man kan hjälpa sig själv. Intervjuaren menar att Sven-Erik Nordins metod behöver komma till allmän kännedom och att Sveriges regering behöver förstå hur det gått till. Frågan om den politiska målbilden ”en vård i världsklass” ifrågasätts utifrån det faktum att skolmedicin dödar fler människor än vad alternativ behandling gör. ”Är det VANSINNE att använda skattemedel på ett effektivt sätt för skattebetalarna/uppdragsgivarna och svenska folkets medborgare?” frågar Ulf Bittner och just denna fråga lyft fram extra noga ur dialogen med Sven-Erik Nordin. Ulf Bittner uttrycker att offentliga riksmedia (Sveriges Television, Sveriges Radio) behöver bli bättre på att rapportera som alternativa behandlingar på ett mer sanningsenligt sätt än vad som sker idag. På länken till podkastintervjun finns de referenser som används i intervjun för den som vill läsa materialet.

Benny Ottossons podkast ”Feel good & Have Fun” har ett avsnitt om Sven-Erik Nordin som offentliggjordes 2019-01-16 ”#Du har bara några månader kvar att leva…” (länk i referenslistan: Ottosson). Benny Ottosson lyfter fram bloggen och uppmanar läsaren att hitta fram till länkar och all information Sven-Erik Nordin erbjuder. Benny Ottosson är fotograf och egenföretagare vars målsättning är att dela hälsofrämjande kunskap och forskning eftersom ”en egenföretagare behöver sköta sin hälsa”. I intervjun mellan Benny Ottosson och Sven-Erik Nordin framkommer hur motsägelsefull hela forskarkulturen är. Man lär känna historien bakom hur cancer tidigare botades med bittra aprikoskärnor (laetrile) och häxjakten på alternativa metoder. Metoden att behandla cancer med bittra aprikoskärnor förekommer idag i Mexico. Det fungerar i 85 % av fallen om man inte tagit emot cellgift- eller strålbehandling innan – annars fungerar metoden med bittra aprikoskärnor bara till 15 %. Visste du att kollodialt silver var ett godkänt läkemedel i Sverige fram till 1946? Forskare som sysselsätter sig med cancer som en metabol sjukdom (Otto Warburg, Thomas Seyfried) presenteras. Intervjun ger en detaljerad framställning att den nuvarande genteorin om att cancer bara är en sekundär effekt som ger cancer. Bakgrunden till att människor utvecklar cancer handlar om problemen med nutida kost.

Sven-Erik Nordin hoppas att Nobelpriset i medicin 2018, till forskarna James P Allison och Tasuku Honjo, om immunterapi mot cancer ska kunna hjälpa till att ändra tankestrukturer inom medicinsk forskning gällande cancerbehandlingar. Sven-Erik Nordins historia kommer till livs och förklaringen till hur han kunde bli så säker inför att välja funktionsmedicin och strikt lågkolhydratkost för att bekämpa sin cancer istället för att välja standardiserad svensk cancervård. Sven-Erik Nordins har genom Internet läst internationell spetsforskning om cancer som metabolsjukdom och de strategier mot cancer som föreslås utifrån det synsättet. Det gjorde att han uppfattat att han kunnat ta ett säkert beslut utifrån hur han skapade en metod som fungerat för honom. Det mest absurda i intervjun är att läkare som själva får cancer tar kontakt med Sven-Erik Nordin om hans metod. Läkare erkänner att de inte får ge cancerpatienter rätt vård. Den läkare som skulle drista sig att rekommendera behandlingsstrategi utanför nuvarande genetisk teoribildning riskerar sin karriär. Sven-Erik Nordin är noga med att poängtera att var och en är unik och att olika behandlingar kommer att fungera olika bra eller mindre bra på olika människor Det är vettigt att lyssna till denna intervju innan man ger sig i kast med att läsa bloggen

”Dr. Christos Chinopoulos & I have identified mitochondrial substrate level phosphorylation as the missing link in Warburg’s central theory that cancer = mitochondrial metabolic dz. This finding –˃ profound impact on the treatment and prevention of cancer.” (@tnseyfried, Twitter – i referenslistan under Seyfried finns Tweeten embeddad och artikeln Thomas N. Seyfried delade)

Sidan Kostdemokrati som drivs av Leif Lundberg re bloggar Sven-Erik Nordins texter. Sven-Erik Nordin har en egen tagg på Kostdemokrati.

Föreningen Humanism och Kunskap sprider Sven-Erik Nordins budskap vidare genom sidan

Tidningen 2000-Talets Vetenskap har en digital gratisartikel om Sven-Erik Nordins metod och vad han anser om problemen med svenska myndigheter, att de officiella kostråden är kontraproduktiva, att läkare måste kunna mer om kostens betydelse om sjukdomsutveckling och sjukdomsbekämpande och mycket av den kritik Sven-Erik Nordin redan framför i sina olika blogginlägg.

Alma Nova har låtit Sven-Erik Nordin skriva om sig själv utifrån sin metod, kritik av den officiella vården, att läkare förnekar att Sven-Erik botat sig själv., Petra Flanders Stiftelse för Integrativ Vård bjöd in Sven-Erik Nordin under kryssningsseminariet på m/s Mariella i början av 2018 som hade temat mat och cancer. Sven-Erik Nordin avstod från kryssningen men deltog som föreläsare när Marella låg i Stockholms hamn. uppmanar till frågor som: ”Hur kan vi genom våra kostval stödja den medicinska vården?”, ”Vad kan vi göra själva?” och ”Får vi välja?”. Andra namn i anslutning till Sven-Erik Nordin och som företräder ett annat synsätt på kost och kostråd var: Travis Christofferson, Ann Fernholm, Ralf Sundberg, Peter Florman och Catharina Degerman.

Webbsidan har en Sven-Erik-Nordin tagg där bloggaren Mats berättar om Sven-Erik Nordin. Sidan fethälsa är en hälsosida där bloggaren Mats berättar om sina ohälsoproblem och hur han övervann dem med kostomläggning till LCHF-kost.

”Sven-Eriks och min egen hälsoresa från sjuk till frisk genom en enkel men konsekvent kostförändring borde medföra en revolution inom sjukvården. Men till min förvåning och ilska händer det ingenting bland läkare och relevanta myndigheter.” (Mats, fethalsa)

Allmänläkare Dr Annika Dahlqvist LCHF blogg om kost och hälsa kommenterar Sven-Erik Nordin och debatten kring honom, att han skrivit öppet brev till Dan Larhammar och Larhammars svar, att TV-Helse har artikel om honom, och Dr Annika Dahlqvist blogg plockar även fram att Sven-Erik Nordin botat sin cancer med ketogen kost och kolloidalt silver, att Sven-Erik Nordin skriver om amygdalin som ett effektivt gift mot cancer med mera. Allmänläkare Dr Annika Dahlqvist har själv blivit hjälpt av LCHF kost mot sin övervikt, fibromyalgi, IBS och svullen/värkande mage. Dr Annika Dahlqvist har skrivit böcker om problemen med forskningskulturen och givit ut flera böcker och kokböcker utifrån LCHF metoden: Doktor Dahlqvists guide till bättre hälsa och viktkontrollDoktor Dahlqvists bloggDoktor Dahlqvist LCHF: guide och kokbokAnta din viktigaste utmaning – LCHFLCHF snabbt och enkeltLCHF för seniorerLCHF – kokbok till fest & helg.

Sidan, med underrubrik: ”En partipolitiskt oberoende frihetligt forum för debatt och opinionsbildning”, av Lars Bern beskriver att cancerforskningen kommit på villovägar och hänvisar till blogginlägg av Sven-Erik Nordin och plockar in Sven-Erik Nordins texter. 2019-06-04 skrev Lars Bern en text om hur den svenska cancerfonden bedriver desinformation om sötningsmedlet aspartam att det inte är cancerframkallande. Lars Bern uppmanar att man skänker pengar till ideella Kostfonden istället för Cancerfonden. Lars Bern har bildat Riksföreningen för Metabol hälsa ( och skrivit boken Den metabola pandemin som utkommer med en ny fjärde uppdaterad upplaga i november 2019. Den metabola pandemin ger ett stort och brett och fördjupat helhetsperspektiv på hur allt i vår miljö och vad vi kommer i kontakt med orsakar metabol obalans i kroppen som är bakgrunden till många kroniska folkhälsoproblem. Lars Bern har varit cancerpatient där sjukvårdens insatser inneburit stympningar, förtidspensionering och att han blivit impotent. I sin bok Den metabola pandemin förtydligar Bern att det var ett förhastat medicinskt beslut för han hade i det stadiet inte utvecklat cancertumörer och att patienter inte får information om möjliga komplikationer av olika sjukvårdsinsatser. Med andra ord att kap 3, § 1 och 8 i Patientlagen, om patientens informationsbehov om att undkomma risker och komplikationer och metoder för att förebygga sjukdom inte efterlevs. Lars Bern kan detsamma som Sven-Erik Nordin i frågan om cancer som en metabol sjukdom, att man kan använda LCHF och kosttillskott och alternativ behandling mot cancer. För den som vill lyssna till två anföranden av Lars Bern om det utmaningar samhället står inför om folkhälsa och inriktning kring metabol hälsa finns de under referenspunkterna: Svensk Webbtelevision och Ludwig von Mises Institutet i Sverige i referenslistan.

”Seyfried sammanfattar sina slutsatser med att:

  • Cancer inte orsakas av genetiska mutationer enligt SMT-hypotesen
  • Cancer är en sjukdom knuten till cellernas mitokondrier
  • Cancer kan behandlas med ketogen diet.” (Lars Bern, Den metabola pandemin)

Den fjärde delen i bokserien Hälsa & Folkbildning låter Sven-Erik Nordin inleda med sin berättelse om sina erfarenheter av svensk standardvård och hur han sedan skapade en egen behandlingsmetod som botade hans cancer.

Sanna Ehdin har skrivit kortfattat om Sven-Erik Nordins läkande och botande metod. Sanna Ehdin delade även vidare ett av Sven-Erik Nordins egna Facebook inlägg i och med sin Facebookdelning.

Och cancern bara försvann


Karneval förlag gav ut Sven-Erik Nordins bok Och cancern bara försvann i juni 2019. Boken bygger på Sven-Erik Nordins erfarenheter som cancerpatient utifrån bloggen Det är mycket man kommer att känna igen från bloggen i denna bok. Samtidigt skiljer sig boken och bloggen lite åt. När man läser boken Och cancern bara försvann, till skillnad från bloggen, får man som läsare en bättre helhetsförståelse och tonen och tempot är lugnare i boken än på bloggen. Olika format ger upphov till olika handlingsmönster. Bloggen är byggd utifrån dagsaktualiteter och har en medveten upprorisk anda. Sven-Erik önskar att fler hade haft möjlighet att bota sin cancer istället för att vara i klorna på vårdpolitiska intressen och en officiellt sett förnekande och obstinat läkarkår.

Boken Och cancern bara försvann är en utmärkt populärvetenskaplig framställning om hur cancer är en metabol sjukdom och civilisationskritik om kroniska sjukdomar. Sven-Erik gör lättfattliga beskrivningar om kostens betydelse, lyfter fram olika alternativa behandlingsmetoder mot cancer, forskningskritik och en enskild behandlingsmetod mot sin peniscancer (som visat sig hjälpa några prostatacancerpatienter och 2019-10-17 en bröstcancerpatient). Sven-Erik Nordin ger många svar och infallsvinklar men delar inte med sig av sina referenser mer i detalj. Det går bara att följa Sven-Erik Nordins metod utifrån boken på samma sätt som på bloggen. Boken utgår från tre övergripande teman: 1) Min Cancer, 2) Min Bakgrund och 3) Mina tankar om cancer och cancervård. Boken är också uppbyggd utifrån dagboksanteckningsformat varvat med längre prosastycken, journalutdrag, Sven-Erik Nordins brev till vårdpersonal och deras svar. Framställningen är enhetlig utifrån hur den levda erfarenheten av sjukdom gestaltas inom berättelseformatet patografi (självbiografiska eller biografiska berättelser om sjukdomserfarenheter). Litteraturvetaren och docent Katarina Bernhardsson beskriver i sin avhandling Litterära besvär från 2010 att den moderna patografin uppstod under 1950-talet i USA för att patienter ansåg att läkare inte hade förmåga att förstå den levda erfarenheten av sjukdom. Patografier beskrivs som en form av påtvingade äventyrsberättelser som saknar karta, mål och kompass. Sven-Erik Nordins framställning visar istället att han har karta, kunskap och kompass och att han inte faller offer för sjukdom som många andra sjukdomsberättelser vittnar om. Utifrån vad patienter idag kan åstadkomma med Internet och vad de avantgardistiska dragen inom nutida patientrörelse visar oss behöver definitioner inom patografigenren vidareutvecklas och moderniseras.

Och cancern bara försvann i perspektiv

När Och cancern bara försvann publicerats var det bloggosfären som först tog till orda och berättade om bokens förtjänster och brister. Lars Bern skriver på om den dumhet Sven-Erik möter ock hur han lyckas övervinna sin cancer med ett alternativt tillvägagångssätt. Lars Bern är skeptisk till att Sven-Erik inte gör mer av sina referenser. Lars Bern är noga med att påpeka att det är vanskligt att jämföra sin cancer med någon annans och att man gör bäst i att ta tag i alla referenser själv för att kunna göra en mer självständig bedömning av vad Sven-Erik Nordin skriver. Lars Bern har även kommenterat att boken Och cancern bara försvann finns på bloggsidan Bloggsidan förevisar att boken finns men skriver inget eget omdöme. Benny Ottossons sida gör en kortfattad och positiv hyllning till boken. ”Jag älskar hans bok. Jag hoppas och tror den kommer få stor spridning. Även om den är oerhört kontroversiell för många”. Dr Annika Dahlqvist skriver utifrån boken att hon är lite tveksam till att bara rekommendera alternativ behandling mot cancer. Å andra sidan kommer läkare att medvetet avråda från alternativa botande behandlingar eftersom de oftast är ”helt hjärntvättade beträffande alternativ behandling. De kan avråda även om de inte har något annat att komma med”. Annika Dahlqvist återkopplar till Lars Berns kritik om bristen på referenser i boken men att Sven-Erik Nordin meddelat att referenserna finns på bloggen. Cornelia Dahlbergs blogg lyfter frågan om SOU 2018:39, God och nära vård, att patienter som önskar ta ett större ansvar för sin hälsa ska beredas en självklar möjlighet att göra det.

Alma Nova skrev om Och cancern bara försvann. Artikeln ger inte hela svaret om Sven-Erik Nordins metod. Läsaren uppmanas bli prenumerant för att få veta mer.

Svenska medier om Sven-Erik Nordin

I det här skedet räknar inte Sven-Erik Nordin med att hans bok kommer att recenseras i svensk media. Han har beskrivit att ”några entusiastiska journalister” intervjuade honom om hans bok och metod men att artiklarna nekats publicering av tidningarnas ledning.

 ”Man måste fråga sig, varför SVT och SVT-programmet Fråga Doktorn i synnerhet släpper fram personer från skolmedicinen som ensidigt predikar ett budskap som helt går läkemedelsindustrins ärende?” (Lars Bern, metabolhä

Det första exemplet på att någon svensk media skrivit om Sven-Erik Nordins bok är Villa-Nytt. Villa-Nytt skriver inte att han botade sin sjukdom. Villa-Nytt sträckte sig bara till att beskriva att han ”stoppade sjukdomsförloppet”.

”Charles Dickens coined the term ‘red tapeworm’ to describe someone who adheres excessively to official rules & formalities.” (@InterestingLit, Twitter) 

Sveriges Radio P1 program Människor och tro har haft ett tema om alternativmedicin som titulerats ”Vård, tro och vetenskap”. Tro antyder alternativ medicin, vård och vetenskap anförs som evidensbaserad vård trots att det finns evidensbaserad forskning om alternativ medicin. Upplägget är det sedvanliga utifrån hur skolmedicinsk personal tycker att alternativmedicin är något patienter väljer bara för att man fått dåligt bemötande i vården eller att alternativbehandling i sig bara handlar om bemötande. De strikt skolmedicinskt inriktade läkarna som medverkade förnekar behandlingseffekter utifrån alternativmedicin. Sveriges Radio presenterar Sven-Erik Nordins blogg som Sveriges största patientblogg. Sven-Erik Nordin får utrymme att förklara att han blivit cancerfri med en egen behandlingsmetod. Sven-Eriks kritik av sjukvården återfinns i intervjun och att cancerpatienter inte erbjuds adekvat patientinformation för att förbättra sin hälsostatus eller om man kan göra något själv under väntetider är något han upprepar i P1. Sven-Eriks egen replik till programinslaget på handlar om att det är delar som inte kommit med som att han inte förnekar att läkare självfallet kan rädda liv och att akutsjukvård är viktigt. Han menar att problemen handlar om bristen på interventioner gällande kroniska sjukdomar och kopplingen till kosten. ”Fantastiskt att Sveriges Radio ändå släppte fram SVARADOKTORN – om inte i ’full frihet’, så i alla fall utan att allvarligt förvanska mitt budskap. Det tackar vi för!”

Patientmakt slagord


Sven-Erik Nordin bidrar till att vidareutveckla patientmakt slagord.

Patientmaktens slagord inledde utifrån en variation på den franska revolutionens tre slagord: frihetjämlikhetbrödraskap. Patientmaktens slagord utvecklades först utifrån ett individualiserat tankesätt om patientens valfrihet i vården: frihetjämlikhetkunskap. Patientmaktens slagord har fortsatt in i värdebaserad  vård: respektfrispråkighetredovisningsansvar till att tänja gränserna inom biomedicinsk etik, informations etik, ehälsa och teknikfilosofi: friheträttvisavälvilja. Patientmaktens slagord inom hälsofrihetsdebatt utvecklades till: hälsofrihethumanismhållbarhet. Utvecklingen av patientmakt slagord utifrån designvetenskap om vårdorganisation och patientens resa i vården utvecklades till: lex systemskifteinkluderingholism.

I och med Sven-Erik Nordin utvecklas patientmaktens slagord till hur samhället, politiken och livsfrihet i alla dess former behöver försvaras som hälsodemokrati: hälsa och demokratihälsa som politiskt subjekthälsa och säkerhet.

Hälsa och demokrati: livsfrihet, botande, medicinsk mångfald, sjukdomsbekämpande, medborgarperspektiv, människovärde, solidaritet, åsiktsfrihet, hälsofrämjande

Hälsa som politiskt subjekt: bildningsperspektiv, självbestämmande/egenmakt, lärorik bråkmakare, kritik, motkraft, behandlingskris, publicistiska demokrativerktyg för upplysning, kritisk hälsolitteraticitet, högpresterande hälsolitteraticitet, kostnadseffektivitet

Hälsa och säkerhet: närmiljö, jordmån, människor, rymden, insekter, djur och mikrobiom behöver skyddas för världslig hållbarhet och allas överlevnad

Begreppet livsfrihet används i andra sammanhang (yttrandefrihet, religionsfrihet, kvinnofrihet, sexuell frihet). I denna användning av begreppet livsfrihet syftar det på frihet till liv inom alla livsformer.

Bildningens praktiker är inte tillräkneliga 

Ur bildningsperspektiv handlar faran om moderniseringens effektivitetsiver om att teknokratin utarmar demokratin. Konsekvensen kan bli en epistokrati där en liten professionell elit avgör frågor om hälsa. Debatten om problemet med att de medicinska professionerna utgör ett hot mot hälsa i västvärlden är inte alls ny. Jag tar avstamp i 1970-talet av utrymmesskäl – självfallet finns det fler historiska perspektiv. Exempel på debatten från 1970-talet, med t.ex. filosofen, prästen och civilisationskritikern Ivan Illich och medicinprofessorn och epidemiologen Thomas McKeown visar att deras kritiska utgångspunkter är lika aktuella idag. Både Illich och McKeown menar att många folkhälsoproblem uppstår ur välfärdsproblem: felaktig kost, stress, miljön. McKeown menade även att cancer kan bekämpas med sociala insatser och han riktade stark kritik mot arkitekter, ingenjörer och lärare. Ivan Illich debattbok Den farliga sjukvården som är en anti-medikaliseringskritik där rubrikerna ur första kapitlet ”Klinisk iatrogenes” får tala för sig själv: den moderna medicinen – en epidemi, läkarnas effektivitet – en illusion, meningslös behandling, försvarslösa patienter.

”Hur, när, var och varför vi dör har förändrats med utvecklingen och professionaliseringen av sjukvården.” (Fri Tanke förlag, oktober 2019)

Vetenskap är varken neutralt, demokratiskt, jämlikt eller ens hjältemodigt. ”Jag börjar undra om det i läkarutbildningen ingår en kurs i att hålla fast vid sina inlärda dogmer och under alla omständigheter vägra acceptera allt som inte stämmer med dem – alldeles oavsett hur många fakta som motsäger dogmerna”, ifrågasätter Sven-Erik Nordin i Och cancern bara försvann. Tidigare sociologiprofessor Thomas Brante, har i sin bok, Den professionella logiken problematiserat det Sven-Erik Nordin uppfattar. Ett av problemen är forskningskulturen och hur det avspeglar sig på hur läkare tvingas in i alltför snäva tankemönster. Thomas Brante hänvisar till problemen med forskarkulturen där individuella strategier om att söka sanningen inte premieras: ”Forskningsområden väljs inte i första hand för att dess problem är viktiga för till exempel mänskligheten välfärd. Strategierna är i första hand internt orienterade, forskare vänder sig inåt mot det paradigm och de pussel vars artikulering är högt skattade i det vetenskapliga samhället, eller också väljs forskningsområden efter externa finansiärers önskemål. Nya mätmetoder för vetenskaplig excellens, exempelvis rangordningar baserade på kvantitativa mått, som antal publikationer och citeringar i tidskrifter med högt anseende med hög impact factor, skapar också incitamentsstrukturer som inte är orienterade mot vetenskapens övergripande mål. I denna mening är forskarsamhället inte en rationell institution”. Sven-Erik har ytterligare svar på det Professor Thomas Brante formulerat: ”Det är förstås mer märkvärdigt och prestigefyllt att forska på gener än på makaroner och fläsk – och lättare att få forskningspengar! Så det dröjer nog innan forskarna börjar titta på de verkliga orsakerna. Dessutom är traditionell cancerbehandling en mångmiljardindustri, varför läkemedelsföretagen gärna ser att vansinnet fortsätter”.

Hälsa som demokratibegrepp

Hälsa som demokratibegrepp handlar om rättvisa, medmänsklighet, hållbarhet och mänskliga rättigheter. Demokrativerktyg för hälsa handlar om informationsfrihet och att kunna välja. Hälsa som demokratibegrepp utmanar hur staten anser sig ha rätten att påverka människors liv och öde som är kopplat till frågor om hälsa och säkerhet. Hälsa som demokratibegrepp är inte demokratiskt i tillräcklig grad och är ett korrumperat tillstånd. Hälsa som demokratibegrepp handlar om att legitimera befolkningens kunskap om definitionen av hälsa.

”Everyone has the right to life, liberty and security of person. (art. 3, The Universal Declaration of Human Rights)” (Ref:

Hälsa som demokratibegrepp kan se ut som ett problem om man betänker politisk filosofi. Det politiska antagandet är att befolkningen inte besitter rätt kompetens om sakfrågor som går utanför politiskt beslutsfattande. David Miller förtydligar utmaningen i Oxford University serien Political Philosophy A Very Short Introduction: ”A political decision essentially requires a political judgement about what ought to be done in circumstances where there are several options open and there is disagreement about which option is best.” David Miller anger tre kriterier om vilka konsekvenser besluten har eller utgår från: 1) vad kommer att hända om man utgår från det ena eller andra alternativet, 2) det finns information om hur beslutet kommer att påverka det befolkningen eftersträvar, 3) det tredje kriteriet är ett moraliskt rättvise avvägande om kostnadsansvar. Det politiska antagandet är att befolkningen inte besitter rätt kompetens är inkorrekt. Befolkningen har många vägar till kunskap om vad de själva vet gagnar dem bättre när det politiska beslutsfattandet svikit dem.

”En färsk studie av Novus visar att 66 % av de tillfrågande anser att de blivit bättre efter att de fått komplementär- eller alternativmedicinsk behandling. Dessutom anser 80 % av de som fått alternativvård att alla ska ha rätt att välja behandlingsform. Svenskarna vill ha vårdfrihet.” (, 2019-06-12)

En artikel i Fokus från april 2019 förevisar att den senaste KAM utredningen vill förhindra BOT-avdrag med motiveringen att ”det skulle innebära kostnader i hundramiljonerklassen”. Vad man inte betänker är hur BOT-avdrag istället kan avlasta hälso- och sjukvårdskostnader, vara fördelaktigt i frågan om bibehållen arbetskapacitet, livsglädje och välbefinnande. Betänk att Nya Zeelands premiärminister, Jacinda Ardern, 2019 skrotade BNP som välfärdsmått till förmån för ett ”välmående mått” som mäter vilken effekt långsiktiga politiska beslut har på människors liv och hur det påverkar samhällsutvecklingen på sikt.

Inför EU valet 2019 publicerade Facebook gruppen Valfrågor om Hälsa svar utifrån intervjuer vid valstugor från tolv olika svenska politiska partier: ”Vad anser EU-partierna om”: 1) Valfri integrativ vård, 2) Botavdrag, 3) 5G och hälsa, 4) Häxjakt på kosttillskott, 5) Miljö & klimat, 6) Ungas psykiska hälsa, 7) Vaccination. I denna text utifrån cancerbloggare Sven-Erik Nordin redovisas fråga 2 och 3 från Valfrågor om Hälsas enkät. För att läsa de andra svaren rekommenderas att man besöker Facebook gruppen Valfrågor om Hälsa. Facebook gruppen Valfrågor om Hälsa drivs av 2000-talets Vetenskap som är ”Sveriges mest utmanande tidskrift om komplementär och alternativ vetenskap” enligt egen utsago på Facebook. Tidningen 2000-talets Vetenskap ges ut av en ideell förening som är oberoende av politiska, religiösa eller kommersiella intressen.

I frågan om botavdrag svarade åtta (Enhet, Gula Västarna, Kristdemokraterna, Kristna Värdepartiet, Nordiska Motståndsrörelsen, Sverigedemokraterna, Trygghetspartiet, Socialdemokraterna) av de tolv intervjuade svenska politiska partierna jakande, två var idag tveksamma (Liberalerna, Miljöpartiet) och två svarade nej (Moderaterna, Centern).

I frågan om de svenska politiska partierna kommer att sätta stopp för införandet av 5G eller inte svarade fyra jakande (Centern, Enhet, Gula Västarna, Nordiska Motståndsrörelsen), av de tolv intervjuade partierna intog 6 försiktighetsprincipen (Kristdemokraterna, Liberalerna, Socialdemokraterna, Kristna Värdepartiet, Miljöpartiet, Trygghetspartiet), ett parti vacklade och vet inte (Sverigedemokraterna) och ett svenskt politiskt parti kommer inte stoppa införandet av 5G (Moderaterna).

Kan man skapa giltiga lösningar för medicinskt BOT-avdrag?

Frågan är hur länge man ska stå på en ketogen diet för förbättrad hälsa eller sjukdomsbekämpning och hur man gör för att få det att fungera vid nästa tillfälle om man valt att avbryta sin ketogena diet. Vad är det man kan ta reda på i förväg om sig själv och sina förutsättningar i frågan om just precisions hälsa eller precisions sjukdomsbekämpning med funktionsmedicin och/eller koststrategier? Lars Bern spånar på utmaningen i Den metabola pandemin. Bern föreslår fenomenet oberoende AI-läkare som har helhetsgrepp om patientens tillstånd, kost, mediciner, risker i sjukdomsbekämpande. Bern varnar för att AI-systemen kan korrumperas av läkemedelsindustrin. Det bästa vore om man kunde göra en fristående internettjänst med tillhörande app och applikationer, möjligen crowdfundat, vem som helst kan konsultera vid behov för att inte vara alltför beroende av hälso- och sjukvårdens normer. Att patienten själv kan använda all sin hälsodata självständigt från sjukvården utanför vården (för detta krävs nya nationella riktlinjer och förändrad lagstiftning för tillgången som jämlik information och hur man får använda sin patientdata utanför hälso- och sjukvården), alternativa behandlare, kostråd för sjukdomsbekämpning, symtombeskrivningar, få tag i relevant forskningsdata och kliniska studier (Medivizor är en informationstjänst som kombinerar patientens hälsodata med studier på Internet men är troligen mest inriktad på officiell skolmedicinsk behandling). Utifrån en digitaliserad tjänst ska man sedan kunna beräkna hur man skapar BOT-avdrag utifrån kostomläggningar och alternativa behandlingar som ska gå att koppla till en persons digitala registrering av inköp (samordna olika källor där man handlat produkter utifrån den behandlingsmetod man agerar utifrån, internet-handel, mathandel, hälsokostaffär där denna information också relateras till vårddata om diagnos). Om man tar exemplet Sven-Erik Nordin och de arga blogginlägg han skrivit finns det fog att ställa frågan om BOT-avdrag i förhållande till hur han avlastat sjukvården. Sven-Erik Nordin han har dragit ner på omfattande omkostnader för en ytterligare operation och dyra cancerbehandlingar.

Frågan om systematiska hälsodata kan kopplas till Sven-Erik Nordins behandlingsmetod men den officiella användningen av systematiska hälsodata idag är kopplat till landstingen och life-science. Innovation Skåne har delrapporten inom SWEPER- projektet skrivit om möjligheter för precisionsmedicin och precisionshälsa men det är i dagsläget knappast något som kan återkopplas till hur man behandlar cancer som metabol sjukdom med kostinterventioner eller funktionsmedicin.

Ett stort problem man möter på idag är gränsdragningsproblematiken i SOU 2019:15, Komplementär och alternativ medicin behandling och vård – säkerhet, kunskap, dialog. Funktionsmedicin definieras helt ut ur SOU 2019:15 och man tillskriver att funktionsmedicin inte är en KAM terapi och att definitionen av funktionsmedicin är alltför bred. SOU 2019:15 utgår från tanken om de myndighetsrekommendationer om kostråd som hela vårdfrihets- och hälsofrihetsrörelsen kritiserar. SOU 2019:15 tycks i det närmaste förlöjliga frågan om kostråd genom att fråga om bara vissa ”koster eller kosttillskott sägas vara KAM?”. Om man går till Peter Wilhelmssons Näringsmedicinska Uppslagsboken får man klara och tydliga definitioner på hur funktionsmedicin tillhör KAM området. Wilhelmsson föreslår slopad moms på KAM, debatterar för BOT-avdrag och att var en ska ha rätten att först välja en KAM behandling före farmakologisk intervention eller om man vill utgå från både skolmedicin och funktionsmedicin samtidigt.

Ketogen kost kommenteras knapphändigt i SOU 2019:15 utifrån epilepsi och barn och är medvetet vinklat som en negativ företeelse. SOU 2019:15 anger att det finns ”måttligt starkt vetenskapligt underlag” för ketogen kost för barn där läkemedel mot epilepsi inte fungerar tillfredsställande. Tidningen Fokus skriver istället om samma fenomen att SBU utvärderat ketogen kost för barn med epilepsi och att metoden införts på barnkliniker.

Anmäla SOU 2019:28 för brott mot mänskliga rättigheter?


2019-06-08 publicerar Sven-Erik Nordin blogginlägget ”Oj – det gick fel”. Här frågar han hur man ska göra med honom eftersom han uppenbarligen begått ett brott (ironi). Han har botat sin cancer med en alternativ metod och det anses olagligt. ”Ska jag anmäla mig själv för detta flagranta lagbrott – och till vilken instans anmäler jag?” frågar han. ”Sedan undrar jag också, om de som sålt aprikoskärnor, gurkmeja, D-vitamin, selen, magnesium, kollodialt silver och andra produkter anses delaktiga i mitt brott? Det kan i så fall bli en omfattande brottsutredning, eftersom jag använt mig av flera olika leverantörer – både på nätet och i fysiska hälsokostbutiker.”

2019-06-06 publicerar Sven-Erik Nordin ”Kav-utredningen en katastrof”. Sven-Erik Nordin syftar på representationen i slutbetänkandet SOU 2019:28 som vill förbjuda alternativ behandling för sjukdomsbekämpning i Sverige. ”I motsvarande grad var det ett oerhört nederlag för demokrati och sunt förnuft! Varför i hela världen skulle man hindra människor från att välja behandling (som alla också enligt patientsäkerhetslagen har rätt att göra)?”. Slutbetänkandet SOU 2019:28 behöver definieras som ett brott mot mänskliga rättigheter om hälsa när man tänker sig att inga alternativa behandlingsmetoder får bota sjukdomar i Sverige.

2016-06-05 kommenterar Läkartidningen Kav slutbetänkandet att det inte finns några stora påföljder för den som bryter mot lagen. ”Det har tidigare varit böter eller fängelse upp till ett år och det har vi egentligen inga argument att ändra på.” Kapitel 5 i patientsäkerhetslagen kommenteras. Idag är det förbjudet för andra än personer inom hälso- och sjukvården att behandla, cancer, epilepsi och diabetes. SOU 2019:28 vill ta makten över människors rätt till hälsofrihet. Enligt Läkartidningen föreslår Asplund att utöka förbudet till ”allvarlig sjukdom, somatisk som psykisk”. SOU 2019:28 misskrediterar syftet med att vidareutveckla förutsättningarna kring bättre informerade val för patienter om sjukdomsbekämpning. SOU 2019:28 misskrediterar möjligheterna till bättre forskning om KAM och hur sådana metoder fungerar sjukdomsförebyggande och hur de kan läka ut sjukdomar på andra sätt än skolmedicin/mainstream medicin. Den nuvarande inställningen i SOU 2019:28 försvårar också för utveckling och nyfikenhet om nya kombinationsmöjligheter utifrån alternativ medicin och hindrar en mer nyanserad och välutvecklad kunskapsutveckling.

Dan Persson har tagit initiativ till ett folkuppror mot den eventuella KAV-lagstiftningen (kan träda i kraft 2021-01-01) som strider mot lagstiftningen om friare rörlighet av tjänster och delar av den svenska grundlagen kap 1 § 1: ”All offentlig makt utgår från folket”. Dan Persson förtydligar hur absurt SOU 2019:28 är: ”Enligt förslaget ska alternativ behandling att förebygga och lindra en sjukdom fortfarande vara tillåtet. Men bli patienten frisk, innebär det böter eller fängelsestraff för terapeuten”. Dan Persson kritiserar det faktum att utredningen haft elva representanter från skolmedicin och bara två från alternativmedicin. Det sistnämnda kan liknas vid de ojämlika förutsättningarna för hur man dömer våldtäckt inom islam, dvs. att det krävs fyra vittnen till våldtäckt för att det ska bli en religiös plikt att utfärda en dom (ironi).

Hälsa är bildningspolitik 1

Nätverket mot cancer lyfter fram på sin hemsida om levnadsvanor om cancer att ”när det gäller kosten så kan förändrade matvanor minska antalet nya cancerfall med 10 procent. Man vet inte exakt om någon typ av livsmedel direkt orsakar cancer”. Ur Sven-Erik Nordins perspektiv är det beklämmande information eftersom skräddarsydda koststrategier agerar i sjukdomsbekämpande syfte. Nätverket mot cancer går ut med kostrekommendationer som går i rakt motsatt riktning utifrån vad cancer som metabol sjukdom handlar om. Dock förevisas att man ska undvika söta drycker, bakverk, snacks och godis. Nätverket mot cancer kostråd ser ut att bygga på allmänna råd från Socialstyrelsen som enbart är riktade på en viss form av hälsobevarande istället för att delge ett botande perspektiv utifrån kosten: inkludera fullkorn, grönsaker, frukt, bär, baljväxter, inte mer än 500 gram kött i veckan, undvik charkuterivaror. Jämförelse utifrån hur ketogen kost (ur en forskningsartikel där professor Thomas N. Seyfried ingår) kan kombineras för bröstcancerpatienter som tar emot kemoterapi: 1) bra att äta: ägg, bladgrönsaker, ovanjord grönsaker, hög fett mejeriprodukter, kött, nötter och frön, 2) mat att undvika: bröd, pasta, ris, potatis, socker, honung, frukt.

Vilka svenska referenser om nutrition kan man lita på eller inte? I frågan om kostens betydelse och läkningsprocesser ses ideella Kostfonden som ett säkert alternativ eftersom man inte styrs av livsmedelsindustrin. Kostfonden har valt indelningar utifrån hur kosten kan påverka antingen blodsocker och insulinnivåer, tarmflora, ämnesomsättningen och signalsubstanser i hjärnan. Kostfonden listar studier om metabol inverkan på cancer på sin hemsida. Kostfonden annonserar att de snart kommer lansera information om lågkolhydratkost och epilepsi. Vissa frågor om kost och sjukdomar som Kostfonden funderar över har redan forskats fram internationellt sett. Kostfonden har många företagsvänner med koppling till LCHF och lågkolhydratkost. Den svenska sajten (som hänger ihop med SNF och livsmedelsbranschen) anger att man ska helst ska äta lagom. Nutritionsfakta är avigt inställd till ketogen kost och diskuterar det bara i förhållande till epilepsi (kortvariga studier, att det finns biverkningar, avhopp och man saknar långtidsstudier) och viktminskning. Nutritionsfakta inriktar sig på att optimera hälsa istället för att agera botande. Dock varnar man att ketogen diet kan ge något minskad förbrukning av glukos och att blodet kan få ett lågt pH värde.

”Hälsofrihet innebär att patienter ska erbjudas och kunna välja den bästa behandlingen inom Integrativ Medicin – medan dagens samtliga riksdagspartier värnar läkemedelsindustrins monopol på våra liv och skattepengar.” (Sven-Erik Nordin, Kostdemokrati, 2018)

För den som börjar läsa om kost och förhållande till hälsa och sjukdom kan man fråga sig om man ska utgå från Läkarföreningen Läkare för Framtiden eller inte. Det kan bero på vilken cancerform man har och om man är best betjänt av vegetabiliskt protein. En sökning på begreppet ”läkare för framtiden” på Facebook ger lite olika uppslag om Läkare för Framtiden. Ett inlägg av Leif Lundberg som driver Kostdemokrati ger svar på tal. ”Läkare för framtiden är en lobbyorganisation (precis som VoF) och de företräder kost- och läkemedelsindustrins intressen. Föreningens namn beskriver att den läkare som lyder order har sin framtid säkrad ’för framtiden’. Om du inte är nöjd med detta så du byta ut dagens riksdagspolitiker…”. I anslutning till detta inlägg har Leif Lundberg delat ett Facebook inlägg som visar en artikel från Läkare för Framtiden som förtydligar att lågkolhydratkost förkortar livet. Artikeln går också helt emot vad Sven-Erik Nordin visat om hur han erhållit bättre hälsostatus. Eva-Lotta Ryd som delat artikeln frågar sig hur det står till med läkares läskunnighet och kompetens om hur man tolkar en studie. Dr Annika Dahlqvist debatterar mot Läkare för Framtiden på sin blogg om att de gör allt för att ”kämpa ner lågkolhydrat kosten”, att de leds av militanta veganer och att Läkare för Framtidens epidemiologiska ”studie som baseras på kostformulär och senare uppföljning med dödsorsaker. Troligen är det kostformuläret detsamma sedan Ancel Keys dagar, där söta bakverk hänförs till gruppen Mättat Fett.”

Facebook sökningen ”läkare för framtiden” leder också direkt in på artiklar från LFF och dess grundare och ordförande, onkolog David Stenholtz, som är vegan (en podcast som inte längre är tillgänglig), material om att dåliga kostval leder till en tredje del av all cancer, samband mellan minnesproblem och mjölkprodukter med mera. Det gäller att kunna sätta sig in i de olika sidorna av kost debatten för att veta vilket val man ska göra beroende på de egna förutsättningarna och vilken hälsa man vill stärka eller vilken ohälsa man vill arbeta bort. Det är inte helt enkelt. Googlingen: ”david stenholtz vegan” ger uppslag till Stenholtz hälsoideologi och en del uppslag om att veganer inte ger en rättvis bild av forskningen, frågan om varför veganism är kopplat till vanvård. Stenholtz menar att mindre kolhydrater och mer fett inte behöver vara fel men att man behöver informera som risken med Atkins LCHF diet. Stenholtz väljer att utgå från Världscancerfondens rekommendation att växtbaserad föda minskar risken för cancer.

”David Stenholtz skriver i GP idag om att vegankost är bra för alla inkl. växande barn. Det stämmer att det är möjligt, men erfarenheten är att det ofta blir problem. Barn är selektiva i sitt ätande. Vegankost innebär ofta större volym/kcal = mätt innan fullnutrierad.” @GotPed, Twitter)

2016 publicerade The Telegraph en artikel utifrån nya forskningsresultat som visar att vegetarisk diet ändrar människans DNA där just vegetarisk kost visat sig ge upphov till cancer, hjärtproblem och inflammationer i kroppen. Befolkningsgrupper som i generationer ätit vegetarisk kost har större sannolikhet att ha frammanat DNA som ger upphov till inflammationstillstånd i kroppen.

”Eftersom livsmedel av vegetabiliskt ursprung är billigare att ta fram, stöder också livsmedelsindustrins lobbyorganisationer som SNF och ILSI forskning om hälsoeffekter av vegetarisk kost och vegankost. Den vegetarianska kosten frammålas ofta i mer gynnsam dager än vad den förtjänar.” (Ralf Sundberg) 

Facebook sökningen ”läkare för framtiden” leder också till ett inlägg som riktats till Sven-Erik Nordin. Information utifrån HFD dom (prejudikat) att läkare får lov att rekommendera alternativ behandling (detta är dock inte känt). Inlägget av Marina Bortas ger olika länkar om domen, HFD 6634–10 – ”Domen fastslår att legitimerad medicinsk personal har rätt att ordinera alternativ behandling så länge patienten samtidigt får skolmedicinsk behandling och under förutsättningar att den alternativa behandlingen är ofarlig”. Kruxet för patienter är att det kan vara en fördel att bara utgå från alternativ behandling för att skolmedicin kan interagera negativt med alternativ medicin. 2019-08-13 skriver Sven-Erik Nordin på att läkare i enlighet med Helsingforsdeklarationen har rätt att med patientens informerade samtycke använda icke-beprövande och nya metoder, även alternativa behandlingsmetoder när de etablerade metoderna inte räcker till – för att rädda liv. ”Men läkarna tycks alltså inte känna till detta, och om en anhörig föreslår alternativ behandling, så påstår läkaren ofta, att det inte är tillåtet. Det är alltså hel FEL!”

Hälsa är bildningspolitik 2

Det amerikanska initiativet Food Revolution Network konstaterade att ”keto” var det mest googlade begreppet 2018. Man ifrågasätter långtidsaspekterna av ketogen kost. Food Revolution Network identifierar olika former av ketogen diet (standard, cykliskt, punktbaserat, högt protein, vegan). Food Revolution Networks varningar mot att inta ketogen kost alltför länge handlar om risker där denna diet kan leda till tarmcancer, hjärtsjukdom, stroke, mental ohälsa, benskörhet, vissa näringsbrister (Svenska DietDoctor ser det som myter om LCHF). Man varnar människor med leversvikt, njurproblem eller fettomsättningsrubbningar att ta till sig ketogen diet. Food Revolution Network är inte avigt inställd till ketogen diet. Man beskriver att personer med diabetes 2 främjas av det och att det varit en känd metod för epilepsipatienter sedan 1920-talet. Man räknar egentligen med att former för ketogenesis och fasta för hälsofrågor varit kända sedan 500 år före Kristus. Man skriver att lågkalorikost utifrån främst animaliska produkter kan förkorta livet medan lågkalorikost utifrån växtriket inte innebär samma risk. Food Revolution Network lyfter fram professor Thomas Seyfried om cancer som metabolisk sjukdom och att ketogen diet svälter ut cancerceller. Man varnar för att för högt intag av olja kan göda cancerceller istället. Några som också varnar för ketogen kost är paleohacks som förklarar att ketogen kost kan leda till sköldskörtelproblem (DietDoctor menar att man behöver kontrollera sköldkörteln och att man kan få gallstensanfall i början.). Det svenska Diet Doctor ger upplysningar om hur man kan hantera övergångsproblem och biverkningar. Frågeställningen om ketogen kost och dess effektivitet behöver också ställas i relation till tarmflora. Om man utgår från ketogen kost ett tag och sedan avviker kan det vara svårt att uppnå samma effekt för t.ex. viktminskning en andra gång (DietDoctor nämner kort att microbiomet förändras men säger inget särskilt om det eller vad det har för konsekvenser). En ytterligare amerikansk medicinskt granskad sida Everydayhealth varnar för att ketogen diet kan leda till att man tappar muskelmassa, kan vara fel för diabetiker (diabetes 1), uttorkning, störa elektrolytbalansen, förstoppning, brist på natrium i blodet, förhöjt kolesterol. För att man egentligen ska kunna studera effekterna av ketogen kost behövs att man följer fenomenet över flera årtionden eftersom det är så lång tid det tar att utveckla sjukdomar av fel kost. Skillnaden utifrån Sven-Erik Nordins metod är att han kombinerat strikt lågkolhydratkost med funktionsmedicin och frågan är hur forskning kring olika kombinationer av komplementära metoder studeras bäst med tanke på vilken information allmänheten kan få tag i utifrån Internet när de ska välja tillvägagångssätt. Det amerikanska Memorial Sloan Kettering Cancer Center skriver om ketogen kost utifrån om en studie på möss med ketogen kost för cancerbekämpning att resultaten ter sig något osäkra. Ibland kan en generell kostomläggning vara bättre än att följa en strikt diet. Memorial Sloan Kettering Cancer Center berättar att det företas forskning kring ketogen kost om cancerbekämpning eller för att stärka hälsovärden och att forskningsområdet växer.

Wiley Online Library beskriver i en artikel om historien om ketogen diet utifrån en amerikansk horisont att PubMed bara listade två till åtta artiklar om ketogen kost mellan 1970 och 2000. När ketogen kost fick nationell spridning genom amerikanska NBC TV:s Dateline ökade trycket på ketogen kost. Ketogena kostrekommendationer finns idag i minst 45 olika länder.

I frågan om just ketogen kost för sjukdomsbekämpning lyfter mikrobiolog Travis Christofferson fram i sin bok Tripping over the Truth exempel på personer som arbetar med ketogen rådgivning och vad man kan behöva tänka på: det är bra att inleda med några dagars vattenfasta innan man påbörjar ketogen kost, intag av proteiner och fett behöver relateras till den egna vikten och hur vikten förändras och att dieten behöver anpassas utifrån sin nya vikt. Christofferson lyfter fram Miriam Kalamian (webb:, Twitter: @DietaryTherapy inriktning: ketogen kost mot cancer, hjärntumörer, Parkinson och hälsosamt åldrande) på vars hemsida man får frågor om att ta reda på i förväg om man ska använda ketogen kost eller inte utifrån hennes ”intake-form”: vikt, längd, viktförändringar, sjukdomshistorik, laboratorieresultat, läkemedel (receptbelagda och receptfria), vitaminer, naturläkemedel, allergier, problem med att tugga – svälja – matsmältning, behandlingar gällande lever, njure, gallblåsa, bukspottskörtel, olika ketogen mätningsredskap eller ej, hur man brukar äta och sedan när, brukar du fasta, har du provat keto tidigare, vissa preferenser utifrån ketogena förslag, hälsoappar. Christofferson förevisar även dietisten Beth Zupec-Kania som finns utifrån Charlie Foundation (CF utbildar om ketogen kost sedan 1994). Beth Zupec-Kania har utvecklat en online ”KetoDietCalculator” där man mäter urinen, blodet och utandningsluften. Beth Zupec-Kania har en egen hemsida:

”Under de senaste trettio åren har nästan varje beståndsdel i vår kost pekats ut som skurken av en eller annan expert. Trots sådan granskning fortsätter våra dieter globalt att försämras.” (Tim Spector, Matmyten)

Standardiserade kostråd håller inte. Kostinterventioner kräver strikt individualiserade perspektiv. Jag kan exemplifiera med personer i min omgivning som testat lågkolhydrat kost (Atkins diet) med olika effekt. En person gick ner i vikt, för en tillkom ingen skillnad alls och ytterligare en tredje avbröt för att man fick magproblem. Kan man i förväg ta reda på vilken kost som kommer vara fördelaktig eller skadlig beroende på de egna förutsättningarna i förväg?

Den engelske neurologiprofessorn Tim Spector har i sin bok Matmyten skrivit om kost studier, tarmhälsa och mikrober och att man kan testa tarmsammansättningen för att veta hur man ska gå tillväga för att gå ner i vikt eller optimera sin hälsa. Spector är kritisk till att dieter mest handlar om att gå ner i vikt istället för att optimera hälsa. Tim Spector visar att det är förutsättningarna i tarmen (hur lång eller kort den är, tarmflora och mikrober) som är avgörande för hur en kostomläggning kommer att fungera eller inte. Elitidrottare får sina mikrober profilerade av dietister för att klara av att prestera bättre. Motion främjar goda mikrober. Tim Spector är involverad i British Gut Project som samlar in tarminnehåll för analys och man försöker analysera befolkningen. Vad jag inte vet är om tester är anpassade för att förstå inverkan av kosten utifrån olika dieter. Jag saknar även tester för att veta hur man går tillväga för ett botande perspektiv.

Forskningsrön av Tim Spector från 2019 visar att kostinterventioner måste individanpassas, inte ens enäggstvillingar reagerar likadant på samma kost: ”the results suggest that personal differences in metabolism due to factors such as the gut microbiome, meal timing and exercise are just as important”.

Brist på tillit leder till kunskapssökande

Dr Ralf Sundbergs blogg har varit tyst sedan början av 2018. På sin öppningssida beskriver han ett problem som uppstått. Han har svensk inställning på sin blogg men Å Ä Ö leder bara till konstiga tecken i hans texter. Ralf Sundberg misstänker hackning och har därför legat lågt med bloggandet för att han finner det meningslöst ”att skriva något bland de oläsliga”. Dr Ralf Sundberg har också en annan tidigare bloggsida som ser ut att utgå från hans bok Forskningsfusket (2011) och det har inte publicerats något på denna äldre blogg på ett tag. Ralf Sundberg har fyra övergripande kategorier: Kolesterol, Nutrition, Diabetes, Samhälle för den som vill läsa vad han skrivit återfinns länken i referenslistan. I referenslistan har jag också lagt in några filmklipp där Ralf Sundberg förekommer för den som vill höra och se själv som finns under följande tecken: Canal2ndOpinion, Nyhetsmorgon, Integrativ Medicin.

Kirurgi docent Ralf Sundberg har skrivit boken Forskningsfusket som är en uppgörelse med hur kostforskningen hamnat på fel spår, det vetenskapliga lurendrejeriet, de bakomliggande industriella och politiska intressena, godtyckligheten om hur forskningsresultat appliceras, berättelsen om att näringsläran lyftes ut ur läkarlinjen i och med andra världskriget, bristen på historisk tillbakablick inom medicinsk forskning. Faran med att näringsläran inte är sanningsenlig är att den inte genomgår adekvat vetenskaplig kontroll eller har bibehållen integritet. Enligt Docent Ralf Sundberg filtreras näringslära utifrån samhällsintressen (livsmedelsförsörjning, livsmedels teknologisk försörjning, kommersiella intressen) vilket leder till att dietister och nutritionister utbildas med stöd av industriintressen. Dessa två yrkesgrupper erhåller ofta både myndigheters och allmänhetens förtroende fastän näringsläran i sig ”frigjort sig från sund vetenskaplig kritik”. Ralf Sundberg anger att det saknas belysning om hur medicin påverkas av samhällsintressen och vad det får också konsekvenser för lagstiftning om hälso- och sjukvård.

Dr Ralf Sundberg finns också i en del filmklipp på Youtube där man kan följa hans resonemang. Ralf Sandberg berättar om Dr Annika Dahlqvist och hennes kamp för LCHF. Det Ralf Sandberg skriver om henne återfinns också på YouTube klipp där Annika Dahlqvist själv berättar sin historia. Annika kom i kontakt med lågkolhydratkost av en slump. Hennes dotter som studerade medicin ingick i ett kostexperiment utifrån lågkolhydratkost och gick snabbt ner i vikt. Annika Dahlqvist har kämpat mot övervikt och otillfredsställande bantningsmetoder (fettsnålt men gärna kolhydrater). Dr Annika Dahlqvist började med lågkolhydratkost och befriades från sjukdomar och gick ner i vikt. Dr Annika Dahlqvist började ge kostråd om lågkolhydratkost till sina patienter. Dr Annika Dahlqvist anmäldes till Socialstyrelsen av två dietister för att de ansåg att hon gav kostråd som stred mot ”vetenskap och beprövad erfarenhet” – Dr Annika Dahlqvist frikändes. Dr Andreas Eenfeldt grundare av det svenska DietDoctor har intervjuat Dr Annika Dahlqvist vars filmklipp man lätt hittar på Internet. Det svenska företaget DietDoctor som förespråkar LCHF kost etablerades 2007 och finansieras genom medlemskap. Dr Andreas Eenfeldt skriver på sajten att det var anmälan av Dr Annika Dahlqvist och frikännandet som ledde till att LCHF blev en godkänd metod för läkare att rekommendera diabetespatienter, för viktminskning. Det svenska DietDoctor anger idag att LCHF kan motverka diabetes-2 och PCOS och lindra epilepsi, migrän och ADHD. Jag har sökt Dr Andreas Eenfeldt för en kommentar om LCHF och patientsäkerhet utifrån frågan om vad man kan behöva ta reda på i förväg innan man börjar med LCHF kost men han har inte svarat. Den svenska sidan DietDoctor lyfter fram Dr Colin Champ som onkologiexpert. Dr Colin Champ menar att en ketogen kost inte kan behandla cancer och undrar om det verkligen kan motverka cancer. Dr Colin Champ uttalar att studier på möss utifrån ketogen kost att det kan hämma tumörtillväxt och att ketogen kost kan misslyckas för cancerpatienter som erhåller en sen diagnos. Det sistnämnda stämmer inte med Sven-Erik Nordins kombinationsmetod (strikt ketogen kost och funktionsmedicin). Sven-Erik Nordin är cancerpatient med sen upptäckt och han blev cancerfri med sin metod utifrån senare upptäckt.

2005 bedömde Socialstyrelsen att det saknas resultat utifrån långtidsbehandling med lågkolhydratkost och att sådana studier efterfrågas. En studie i JCI Insight från 2019 visar att ketogen kost är hälsobringande men att alla inte alltid går ner i vikt, studien var bara på fyra veckor – studiedesignens korta tidsspann kan vara en del av problemet. För den som söker information på Pub Med om alternativa behandlingar behöver man inse att många studier är för korta och därför ger knapphändiga slutsatser och de politiskt korrekta avrundningarna om att det behövs fler studier. De senaste åren har jag läst otaliga studier med just dessa strukturfel.

Kirurgi docent Ralf Sundberg gör en reflektion över sina föräldrar i Forskningsfusket och undrar hur det kunde komma sig att två personer som åt samma kost hade helt olika kroppsvikt – han far var smal, hans mot var överviktig. Dr Ralf Sundberg beskriver sina egna hälsoproblem i sin bok Forskningsfusket och hur han själv misstolkat sina ohälsoproblem genom att göra felaktig genetisk koppling om sina viktproblem gentemot sin mor som var överviktig. Han insåg hur han själv gått helt fel väg i medicinsk mening med sig själv. Tack vare en lågkolhydrat kost kunde han vända hela sitt ohälsoläge, sluta ta betablockerare och gå ner i vikt. Härifrån kan man komma fram till att två svenska läkare oberoende av varandra behandlat sjukdomar med lågkohydratkost som Sven-Erik Nordin fast mot andra åkommor än cancer.

Historiska strukturfel om forskningskultur och tillgång till korrekt kunskap är företeelser både Docent Ralf Sundberg och Sven-Erik Nordin debatterar när de ifrågasätter medicinsk kunskapsbildning. Sven-Erik Nordin förvånas över att ingen cancerläkare han träffat känner till Otto Warburgs forskning från 1920-talet om cancercellers avvikande metabolism. Dr Annika Dahlqvist skriver, i sin bok Doktor Dahlqvists Guide (2008), om Otto Warburgs cancerforskning från 1920-talet som inriktades på ett studera cancercellernas ämnesomsättning i relation till socker och kolhydrater. Dr Annika Dahlqvist kommenterar att under 1970-talet var många cancerforskare övertygade att maten spelar en stor roll för cancersjukdom. Dr Annika Dahlqvist bloggade 2015 om professor Thomas Seyfrieds forskning om att cancer är en ämnesomsättningssjukdom (jag förtydligar hennes länk i referenslistan för den som aldrig läst om detta tidigare). Bakgrunden till historiska strukturfel i medicinsk forskning och läkares förmåga till total motsägelsefullhet förtydligas av Dr Ralf Sundberg i boken Forskningsfusket. Ett av de huvudsakliga problemen är att man inte relaterar till tidigare forskning. Historiska medicinska artiklar finns i inbundna band i källararkiv på Universitetsbibliotek som ingen konsulterar. Idag har man för det mesta bara tillgång till den senaste forskningen och ”ofta bibringas vi genom medias rapportering uppfattningen att ny forskning och den senaste studien kullkastar alla tidigare”, skriver Docent Ralf Sundberg. Enligt Dr Ralf Sundberg skapas forskning för att förvilla och forskare kan medvetet välja att bara säga emot sin egen forskning och ingen tänker på att gräva i det förflutna för att verkligen förstå sammanhangen.

”Orsaken till att lekmän, läkare och de flesta forskare aldrig hört talas om detta är, att alla resultat, som talar emot kolesterolkampanjernas budskap, ignoreras eller felciteras i den vetenskapliga litteraturen.” (Uffe Ravnskov, 

Dr Annika Dahlqvist framför kritik om forskningsproblem gällande koststudier i sin bok Doktor Dahlqvists Guide. Dr Annika Dahlqvist skriver att ett stort problem med medicinsk forskning är att det inte finansieras med allmänna medel. Institutionerna har inte tillräckligt med pengar. Forskare tvingas vända sig till näringslivet som i sin tur har egna intressen. De stora koststudierna finansieras av livsmedelsföretagen som vill ha ett ekonomiskt utbyte. Om forskningsresultaten inte blir som finansiärerna vill kan de låta bli att publicera materialet. Artikelförfattare kan välja att vinkla resultaten så att de uppfattas som finansiärerna anser att resultaten ska bli. I det inledande ”abstract” till en studie kan den inledande sammanfattningen bli en helt annan än vad resultaten i själva studien visat. Dr Annika Dahlqvist menar att de flesta nöjer sig med att bara läsa den korta sammanfattningen – dvs. det leder till att vilseledande sammanfattningar ligger till grund för beslutsfattande.


Sven-Erik Nordin har använt en ketonmätare under sin behandlingstid med ketogen kost. Annars skriver han inget om han testar andra värden på sig själv. Om man betänker de olika ketogenaktörer i denna text ger de uppslag till fler nyanserade frågeställningar man behöver ta med i beräkningen innan man börjar med ketogen kost. Som patient kan det vara svårt att driva igenom hälsotester utifrån egna initiativ eftersom läkare anser att det måste finnas en medicinsk bedömning. Om en patient i Sverige vill bota sin cancer med ketogen kost och först ta reda på riskerna med denna diet kan det tillkomma många hinder. Läkaren kan anse att det finns för lite vetenskaplig evidens i frågan, olika läkare har olika ideologier om sjukdom och hälsa. Det finns vissa övergripande värden (självbestämmande, delaktighet, patientsäkerhet, förebygga ohälsa, trygghet, val av behandlingsmetod, hjälp efter behov, integritet) en patient kan driva på utifrån hälso- och sjukvårdslagstiftningen och patientlagen men det är inte säkert patienten får gehör i vården. Problemet med de provtagningar som görs idag handlar om vad som finns tillgängligt. Internationella ketogenaktörer har tillgång till fler nyanserade synsätt. Kan man utveckla vårdens provtagningsmöjligheter. Eller är det bäst att skapa applikationer patienter själva kan använda som agerar utifrån ett helhetsperspektiv utifrån just ketogen diet? Det finns olika ketoappar idag med olika funktioner som syftar på hälsa och viktminskning. Frågan gäller hur man med applikationer till en app genom mobilen kan skapa förutsättningar för patientsäkerhetsmätningar och hälsomått för sjukdomsbekämpning och vad som kan tänkas ingå. Olika aktörer i denna text har visat värden om pHvärde, exakt bild av ämnesomsättningen, blodgruppsbestämning, kroppstypbestämning, status på tarmflora, glykos, fettomsättning, vikt, längd, viktförändringar, laboratorieresultat, vitaminer, naturläkemedel, läkemedel, hälsostatus, urin, utandningsluft, blodanalyser, mäta biverkningar och omställningsproblem och hur de åtgärdas och vad det kan betyda i sammanhanget, njurar, lever, sköldkörtel, gallstenar, hur länge man ska upprätthålla ketogen diet i vilket syfte eller om behovet finns av ytterligare kostomläggning. Informationen kan behöva säkerställas gentemot andra sjukdomar man har för multisjuka. För den som vill använda ketogen kost och möter på patrull i vården måste det finnas sätt att säkerställa att patienten själv har tillgång till korrekt hälsodata om sig själv på sina egna villkor i patientsäkerhetssyfte. Patienten måste kunna agera utifrån olika självtest. Det kan finnas fler former av information som är relevant och inför ett sådant förslag krävs en större omvärldsanalys av ett multiprofessionellt internationellt team inför en sådan innovation. Nästa fråga handlar om att skapa PROM utifrån patienters hälsodata när de lösgör sig från diagnoser på andra sätt än sjukvårdens interventioner. I själva verket skulle det behövas ett globalt samarbete i synliggörandet av hur patienter botas med alternativa behandlingar. Om man ska kunna påverka måste det synliggöras på ett strukturellt sätt. I dagsläget kan man läsa om andra patienter som blivit hjälpta av Sven-Erik Nordins metod och informationen faller löpande utifrån bloggnyheter.



Frågan om cancer som metabol sjukdom sprider sig i världen. The Center for Advanced Medicine Alphretta USA som erbjuder både skolmedicinsk behandling och integrativ cancervård, erkänner cancer som en metabol sjukdom på sin hemsida. ”Another fundamental difference between integrative and conventional oncology is that integrative oncology treats cancer as a metabolic disease. Generally speaking, when we refer to metabolism, we are referring to how the body uses food to create energy”. The Center for Advanced Medicine listar exempel på var man köper mest hälsosam mat och ger även tips på lokala hälsosamma restauranger.

Vetenskap handlar om att tänja gränser, upplysning, fördjupning, kritik, självkritik och självcensur. När Lars Bern och Sven-Erik Nordin associerar utifrån cancer som metabol sjukdom använder de båda liknelserna utifrån astronomins historia där kända astronomer historiskt sett tvingades tysta ner sig själva för att inte mista livet. Tanken om ett behövligt paradigmskifte för att motverka sjukdom och främja folkhälsa är Lars Bern och Sven-Erik Nordin starka patientröster om. I deras diskussioner utgår man från tidigare bortglömd forskning som lyfts fram i en ny dager, koststrategier och funktionsmedicin i frågan om att förstå cancer som en metabol sjukdom. Lars Bern och Sven-Erik Nordin är inte ensamma om sina strävanden. Internationellt sett syns cancer och andra sjukdomar som metabola sjukdomar. Mikrobiolog Travis Christofferson visar i sin bok Tripping over the truth How the metabolic theory of cancer is overturning one of medicine’s most entrenched paradigms, exempel på forskare som hittat tillbaka till Otto Warburgs forskning och moderniserat den. Forskarparet Pete Pedersen och Young Ko lyfts fram med exempel på ett helt nytt läkemedel mot cancer utifrån cancer som metabol sjukdom. Ett experimentellt patientexempel har visat att Young Ko forskningsinsats 3BP har befriat en svårt cancersjuk patient från cancer helt och hållet. Det i sig ger exempel på medicinskt behandlingsbevis om cancer som metabol sjukdom. Det är möjligt att uppfinna läkemedel som arbetar på helt andra sätt än hur skolmedicinen idag tagit för vana att utgå från den rådande genetiska teoribildningen. Travis Christofferson visar i sin bok Tripping over the truth How the metabolic theory of cancer is overturning one of medicine’s most entrenched paradigms att det finns medicinska bevis på att cancer är en metabol sjukdom. Travis Christofferson försöker visa hur ett nytt paradigmskifte gällande förståelsen av cancer är möjlig. Det första dokumenterade pilotfallet med ketogen kost mot cancer tillkom tack vare docent Linda Nebeling 1995. Christofferson berättar om när kosmolog och fysiker Paul Davies anlitades av NCI för att bryta tankemönster utifrån nuvarande cancerbehandlingar. Paul Davies menar att sannolikheten att cancer uppstår utifrån mutationer är osannolikt. Davis menar att dagens cancersyn gör att man inte ser skogen för alla träd. Paul Davies förespråkar epigenetik i förståelsen om cancerns uppkomst. Travis Christoffersons bok utkom på svenska i oktober 2019 hos Karneval förlag som ”Den metabola teorin mot cancer”. Det går också att informera sig om Travis Christoffersons forskningsinriktning genom hans Foundation for Metabolic Cancer Therapies (

”An important set of mechanisms that cause resistance to cancer treatment and that have not been readily discussed are epigenetic modifications, which also influence carcinogenesis.” (Shannon Byler m.fl.)

Det är glädjande att cancerforskning kan visa att cancer är en metabol sjukdom som kan behandlas med metabola strategier. Bara för att man nu visar att cancer är en metabol sjukdom behöver det inte innebära att cancerpatienter verkligen vill ha ett nytt metabolt läkemedel som i slutändan kan resultera i nya former av läkemedelsresistens. Frågeställningar med hjälp av läkarexempel och patientexempel visar på viljan att kunna bota sjukdomstillstånd med kostinterventioner eller säkra alternativa metoder i patientsäkerhetssyfte.

Den svenske professorn Ingemar Ernberg som forskar om cancervirus och tumörbiologi höll ett föredrag 2015 genom Integrativ Medicin och bekräftar att Otto Warburg hade rätt för 90 år sedan. Det finns forskning i Sverige idag vid Karolinska Institutet utifrån tumörcellers ämnesomsättning utifrån Warburg effekten. Professor Ernbergs framförande hittar du i referenslistan utifrån hans efternamn.

Hälsa som politiskt subjektSven Erik Nordin

Mycket av det Sven-Erik Nordin blir föremålför går helt emot gällande patientsäkerhet, patientsäkerhetslagstiftningen och folkhälsostrategier som värnar de botande perspektiven. 2000-Talets Vetenskap tilldelade Sven-Erik Nordin Gnistan priset 2019. Gnistan priset ges till den som med bakgrund i egna studier och erfarenheter har insett att människokroppen, ekosystemet och samhället är en komplex helhet. Gnistan priset ges till den som utmanar etablerade uppfattningar och inte låter sig förtryckas av mediedrev eller myndighetsförtryck. Härnäst några exempel av Sven-Erik Nordins texter i sin helhet från

Läkare KAN faktiskt ändra sig

Många påstår att läkarna bara kör på efter de riktlinjer de fått lära sig under sin utbildning – utan att ta del av nya vetenskapliga rön och utan att bry sig om sedan länge klart bevisade alternativa eller komplementära medel och metoder. De skulle alltså vara så övertygade om skolmedicinens enastående ”vetenskaplighet” att de aldrig någonsin kan ändra sin uppfattning, när det gäller diagnoser och föreslagna behandlingar, oavsett vilka nya fakta som kommer i dagen. De som påstår något sådant har fel! Och jag kan bevisa det!

För fem år sedan lade en grupp läkare ner stor möda för att övertyga mig om att jag snart skulle dö i cancer, om jag inte genomgick ett minst sagt omfattande kirurgiskt ingrepp – som skulle ha gjort mig allvarligt handikappad för resten av livet. Den kirurg som skulle ha utfört ingreppet ringde till och med privat hem till mig vid två tillfällen och talade om för mig vilken idiot jag var – och att jag snart skulle dö.

När jag tackade nej till operationen tog man sin hand ifrån mig, på det sjukhus där man var specialister på min typ av cancer, och jag fick i stället gå på regelbundna kontroller vid hemsjukhuset. Där gjorde man samma bedömning, och ägnade mycket arbete åt att övertyga mig om att jag snart skulle dö i cancer. Och de försökte hela tiden få mig att vända mig till specialistsjukhuset för att få operationen genomförd. Vid ett tillfälle skickade de till och med en remiss till detta sjukhus – utan att ens prata med mig – så en dag låg det en kallelse till operation i min brevlåda (som jag fick ringa och avbeställa!).

Men, som sagt, läkare KAN faktiskt ändra sig. När jag nu – nästan fem år senare – dyker upp livs levande på kontrollerna och man inte längre hittar några tecken på cancer hos mig (vid senaste kontrollen t.ex. PSA-värde 0,94) – så använder man nu i stället stor möda för att tala om för mig att jag INTE haft någon cancer! Att man skulle kunna bli fri från livshotande cancer med hjälp av kolhydratreducerad kost, tillägg av vitaminer och mineraler och kolloidalt silver (bl.a.) och UTAN LÄKARNAS INSATSER är för dem så främmande att de väljer att kalla mig för lögnare och påstå att jag aldrig haft cancer. Dock finns journalerna, som trots sina brister är kristallklara, när det gäller min cancerdiagnos.

Fast ingen skall alltså kunna påstå, att läkare inte kan ändra sig. Det kan dom!” 2019-03-22

Nej – läkare tycks INTE kunna ändra sig!

Jag ber om ursäkt! I mitt förra inlägg om att läkare kan ändra sig, så var jag uppenbarligen otydlig. Det hela var en ironisk betraktelse – vilket tycks ha gått många förbi, så att man trodde att läkare verkligen KAN ändra uppfattning. Så är det tyvärr i huvudsak inte. FEL, FEL, FEL! Läkare tycks INTE kunna ändra sig – men precis som de flesta av oss andra, så kan de vid behov ljuga obehindrat för att rädda sin självkänsla och sin hotade ”världsbild”. Detta var nu vad som hände.

För att vara tydlig – i det aktuella fallet var det så här:

Läkaren hade just konstaterat, att röntgen inte visade några tecken på cancer, att PSA-värdet var extremt lågt, och han hade precis via egen manuell undersökning konstaterat, att jag föreföll cancerfri.

Problemet var bara, att ett antal av hans kollegor för några år sedan enhälligt och med stöd av tillförlitliga metoder (biopsier och mikroskopering av vävnad) konstaterat, att jag hade en cancer, som skulle ta livet av mig inom några månader – om jag inte genomgick en oerhört omfattande operation, med efterföljande cellgiftsbehandling. Detta vägrade jag – och började med min egen alternativa metod (kolhydratreducerad kost, samt ett antal vitaminer och mineraler och kolloidalt silver).

Jag gick därefter på regelbundna kontroller, och man kunde via ultraljud och andra metoder se hur cancermetastaserna efter hand krympte och försvann.

Den här stackars läkaren stod nu alltså med mig livs levande framför sig – och uppenbarligen cancerfri.

Det skulle då vara väl magstarkt att då påstå, att jag avlidit i cancer – vilket ett antal av hans kollegor (även på hans egen klinik) tvärsäkert konstaterat skulle bli fallet, om jag inte gick med på deras behandlingsförslag.

Det enda han då kan ta till är en lögn som inte är lika omedelbart tydlig ”här och nu”. Han påstår att jag aldrig haft cancer. Men man behöver bara läsa min journal för att den lögnen också skall vara uppenbar.

Nej, läkaren kan INTE ändra sig – men tvingas att välja en av två lika uppenbara lögner. Och han väljer den som för honom själv är minst ångestskapande. Om han skulle erkänna att det finns alternativa behandlingar mot cancer (i stället för kirurgi, strålning och cellgiftsbehandling), så skulle det skaka om hela hans värld – eftersom han har fått lära sig, att just dessa metoder är de enda som fungerar.

Att påstå att hans kollegor gjort en missbedömning är självklart mindre hotfullt. Att det också är en ren lögn besvärar honom inte. ”Kognitiv dissonans” är en synnerligen kraftfull upplevelse, som får oss att använda alla psykologiska försvarsmetoder vi förfogar över – inbegripet att förneka uppenbara faktiska omständigheter – för att slippa förändra vår etablerade uppfattning.” 2019-03-23

Hur jag överlevde cancer med hjälp av min filosofiska läggning

Sedan jag i april 2014 fått diagnosen cancer började jag läsa in mig på ämnet – och blev närmast chockad över läkarnas inställning och kunskapsnivå. De verkade i vissa avseenden mycket tekniskt kunniga på detaljnivå – men enligt min uppfattning genuint obekanta med själva cancerns karaktär, liksom om all forskning som inte överensstämde med deras förutfattade mening om sjukdomen. Vid mitt första besök hos den läkare som är specialist på just min cancerform blev jag emellertid väldigt väl mottagen.

Jag fick en ”kontaktsköterska”, och man talade om för mig att jag kunde ringa till kliniken när som helst, om jag undrade något (fast när jag sedan ringde, fanns just denna sköterska aldrig där). Man tycktes närmast betrakta mig som ett okunnigt barn som behövde tröstas – och blev märkbart störda, när jag ställde besvärande frågor… Noggrant gick man också igenom alla detaljer runt den planerade operationen (som jag för länge sedan hade kunnat läsa mig till bl.a. på klinikens hemsida). Men så fort jag började ställa konkreta frågor om själva cancern och om ev. alternativa metoder, om kostens betydelse o.s.v. – så blev man helt tom i blicken, och det gick inte att få något besked.

Jag genomgick sedan ett mindre kirurgiskt ingrepp – men efter detta fick jag information om att cancerceller fortfarande fanns både vid operationsstället och i lymfkörtlarna i höger ljumske. Man förklarade då, att min enda chans att överleva var ett nytt och mycket omfattande kirurgiskt ingrepp, som skulle gjort mig allvarligt handikappad för livet.

Sedan jag förstått att de aldrig någonsin tänkt en tanke utanför skolmedicinens gängse metoder – kirurgi, strålning och cellgifter – och inte ens kände till Otto Warburgs forskning på 1920-talet om cancercellers avvikande metabolism – eller senare tids mängder av forskning på verksamma alternativa behandlingsmetoder, så undanbad jag mig fortsatt behandling av dessa ”specialister” och valde min egen väg.

Detta föranledde överläkaren att ringa hem till mig och tala om vilken idiot jag var (fast i vänlig ton och utan att använda just det uttrycket). Enligt honom skulle jag sannolikt vara död inom några månader, om jag inte underkastade mig hans brutala ingrepp. Man tog nu sin hand ifrån mig – och jag fick söka mig till hemsjukhuset för uppföljning. Där kunde jag sedan via regelbundna undersökningar uppleva att cancern efter hand försvann med hjälp av min egen metod.

Efter en tid begärde jag att få ut mina journaler. Läsningen av dem var en intressant upplevelse! En blandning av missförstånd och rena lögner och sakfel. Bl.a. kunde jag till min oförställda häpnad läsa: ”Patienten har en filosofisk läggning”!!!

Att jag inte bara tackade och tog emot erbjuden behandling, utan var tillräckligt påläst för att ha frågor och synpunkter tolkades tydligen som ett uttryck för ”en filosofisk läggning”… Och när jag i dag bekräftats cancerfri (så långt detta nu är möjligt), så finner jag förstås ingen anledning att ångra mitt beslut.

Om någon till äventyrs inte tror på min historia, så bifogar jag ett autentiskt utdrag ur min journal (från den 2 juni 2015):

”Patienten har läst på en del om cancer och han går nu på ketogen kost för detta sjukdomstillstånd. Han har en hel del funderingar runt olika dieter mm. Vi diskuterar rätt länge och överenskommer om att vi skall göra en CT thorax, buk för att se att han inte har utvecklat parenkymmetasta­ser under sista året.

Allmäntillstånd: Gott. Filosofiskt lagd såsom nämnts.” 2019-03-24


Nästan dagligen ser vi uppgifter om den medicinska forskningens fantastiska framsteg – särskilt när det gäller cancer. Sanningen är att människor fortfarande i dag plågas (ofta till döds) med samma primitiva och brutala metoder som på 1950-talet (strålning och cellgifter). Och samtidigt förhindrar man aktivt att gamla, naturliga, billiga och biverkningsfria metoder för att förebygga och bota cancer används.

Det kanske mest skrämmande är att man knappt satsar någon forskning alls på att förhindra att cancer uppstår. Trots att cancer INTE är en genetisk sjukdom, så satsas närmast all forskning på genetiska lösningar. Däremot bortser man närmast helt från de uppenbara orsakerna – vår kost och andra miljöaspekter.

Inte ens den relativt nya disciplinen epigenetik har fått forskarna att vakna. Den innebär i korthet att vi inte är så beroende av de gener vi föds med som vi tidigare trott. I stället har miljöfaktorer (som t.ex. vår kost) förmågan att bokstavligen ”slå av eller på” våra gener. I klartext: Även om vi har en gen som ökar risken för t.ex. cancer – så kan vi genom att äta rätt mat och undvika gifter och strålning – samt aktivt använda ämnen som motverkar cancer – också undvika att den genen kommer till konkret uttryck. D.v.s. vi kan undvika att få cancer!

Man försöker få oss att tro att cancerstatistiken ser väldigt bra ut över tid – och det är ganska riskfritt, för ingen tycks göra sig besväret att kontrollera uppgifterna.

Men om man ser på cancer generellt och går till Socialstyrelsens officiella statistik, så får man veta, att 1958 fick 19 408 svenskar en cancerdiagnos. År 2017 rapporterades cancerdiagnoser hos drygt 61 000 svenskar. Alltså en ökning med ca 200 % på mindre än 60 år! Hur i hela världen skulle den ökningen kunna bero på våra gener – som i huvudsak varit desamma i tusentals år? Och hur kan man beskriva detta som en framgång för cancerforskningen?” 2019-04-12

Släck med bensin!

Tänk om ditt hus börjar brinna – och du ringer brandkåren. Hur skulle du då reagera, om man där svarade: ”Vi kan inte komma än på länge; men försök släcka med att hälla litet bensin på brasan”!

Du skulle förstås tro att man på brandkåren blivit galen.

Men när det gäller cancer, så reagerar vi inte lika på samma galna råd – för vi tror att läkarna fattat vad cancer är och att de vet hur de skall agera professionellt. Tyvärr tror vi fel!

Sedan 1920-talet har man tack vare professor Otto Warburg (Nobelpriset i medicin 1931) vetat, att cancer i huvudsak är en metabol sjukdom (beror på kost och andra miljöfaktorer) – och att socker i olika former är rena raketbränslet för cancerceller. Detta har senare på olika sätt hela tiden bekräftats av modern forskning.

Man har ganska länge också vetat, att stress är en faktor som gynnar uppkomst och utveckling av cancer. Om man hos cancerpatienter tittar på tiden före cancerns uppträdande, så finner man väldigt ofta någon form av trauma och stress – som nära anhörigs sjukdom och död, skilsmässa, arbetslöshet, ekonomisk katastrof – och återhållen vrede och frustration.

Hur utnyttjar då läkarna denna kunskap? Inte alls! Man tycks i stället förneka den!

Jag får nu via min hemsida mycket ofta rapporter från fall, där människor drabbats av cancer – och på grund av den kaotiska sjukvårdssituationen kan få vänta i åtskilliga månader på behandling. Särskilt tycks detta gälla för män med prostatacancer – som ibland får vänta ett halvår på behandling.

Efter diagnosen skickas då patienten hem i väntan på tid för operation eller annan behandling. Under väntetiden händer i princip ingenting. Och vad som gör mig fullkomligt rasande är, att patienten nästan aldrig får några råd om kost och livsstil under väntetiden. Det händer till och med, att patienten själv frågar sin läkare, om det är något han/hon kan göra under väntetiden för att förbättra sina överlevnadsmöjligheter. Och svaret tycks för det mesta bli: Nej, det är inget du kan göra. Ät och lev som vanligt! Ibland säger läkaren t.o.m. på en direkt fråga: ”Du kan äta så mycket socker du vill; det spelar ingen roll för din cancer!” Eller ännu värre: ”Ät mycket kolhydrater (socker), så att du sedan orkar med behandlingen”!

Man ljuger alltså patienten rakt i ansiktet om detta med socker – och man utsätter honom/henne för omänsklig stress genom att ge en livshotande diagnos, tala om att det inte finns något han/hon själv kan göra och sedan skicka hem patienten för att gå hemma med denna förfärliga information. Detta är avancerad psykologisk tortyr! Tala om stress!

Läkare som agerar på detta sätt borde strängt taget fråntas sin legitimation – eller åtminstone skickas på adekvat utbildning, innan de fick fortsätta sin kliniska verksamhet!

När patienten sedan till sist når fram i operationskön, så är det ofta för sent. Cancern har utvecklats så långt att skolmedicinen inte längre kan bota den – och patienten dör efter en tid fylld av ångest och smärta!

Jag har nu på ganska kort tid upplevt flera fall, där patienter med livshotande cancer genom en ganska enkel kostomläggning och en del tillskott av vitaminer och mineraler – och t.ex. gurkmeja, kolloidalt silver och andra kända cancerhämmande ämnen – blivit cancerfria, innan de nått fram i operationskön!

Bara bland mina bekanta har fyra män med dramatiskt förhöjda PSA-värden kunnat få ner värdena till under 1,0 och inte behövt varken strålning eller något kirurgiskt ingrepp. En av dem hade redan fått guldtrådar inopererade som referenspunkter inför strålningen. Efter någon månad med ”min diet” var PSA-värdena ”omätbara” (d.v.s. omkring noll) – och den planerade strålningen ställdes förstås in.

Det fullkomligt absurda är, att inte en enda av de aktuella läkarna visat något som helst intresse för vad som förorsakat den minst sagt anmärkningsvärda förbättringen av PSA-värdet! Hur tänker våra läkare?” 2019-04-13

”Vad händer om du själv botar din cancer!

”Om man tackar nej till läkarnas brutala cancerbehandling (kirurgi, strålning, cellgifter) – vad händer då? Jo, det kan jag berätta, eftersom jag gjorde just det.

Efter att jag fått min cancerdiagnos, så förklarade läkarna att jag bara hade månader kvar att leva, om jag inte ställde upp på deras behandlingsförslag – ett omfattande kirurgiskt ingrepp, med efterföljande cellgiftsbehandling – vilket jag alltså vägrade göra. I stället ändrade jag min kost (till sockerfri sådan) och började med ett antal tillskott av vitaminer och mineraler, samt andra kända anticancerämnen (gurkmeja, ingefära, kolloidalt silver, vissa alger mm).

Det första som hände var nu att specialisterna på universitetssjukhuset tog sin hand ifrån mig, så jag fick gå på kontroller på mitt hemsjukhus. Också där vidhöll läkarna, att jag var döende i cancer och omedelbart borde opereras på det stora sjukhuset. Och till och med sedan man via olika undersökningar till sist måste konstatera, att man inte längre såg någon cancer hos mig, så ville man påstå att det var omöjligt (!!)

Då hävdade de i stället att jag aldrig haft cancer. Detta påstod även några av de läkare som varit tvärsäkra på min diagnos!

Men det mest plågsamma var kanske reaktionen hos vissa vänner och bekanta, som började betrakta mig som galen. Hur kunde jag bara ifrågasätta läkarnas bedömning! Några ville till och med beskylla mig för att vara en fara för min omgivning, eftersom kanske andra kunde ta efter mitt exempel och avstå från traditionell cancerbehandling!

Priset i oförskämdhet tog för övrigt professor Dan Larhammar vid Uppsala Universitet (numera preses i Kungliga Vetenskapsakademin). I en kommentar skrev han att ”Nordin låter påskina att han skulle ha haft cancer”…

Men svaret på rubrikens fråga är alltså: Du kan bli ifrågasatt, idiotförklarad och närmast föraktad av både läkare och privatpersoner. Och i stället för att bli nyfiken på hur man lyckats bota en livshotande cancer, så försöker många att bortförklara det hela som tillfälligheter och lägger ner mycken möda på att få en att inse hur illa man burit sig åt!

Många tycks anse, att det är bättre att dö av oduglig traditionell cancerbehandling än att överleva med hjälp av någon alternativ metod!” 2019-05-31

Hälsa och säkerhet

Sven-Erik Nordin delar dokumentären ”5G Apocalypse – The Extinction Event” (länk i referenslistan: New Earth Project) i sitt blogginlägg ”Civilisationens undergång?” (publicerad 2019-04-03). Dokumentären ”5G Apocalypse – The Extinction Event” är en aktivistisk handling av f.d. rockmusikern Sacha Stone.

Dokumentären ”5G Apocalypse – The Extinction Event” visar hur införandet av 5G blir ett hot mot alla livsformer (människor, djur, insekter, växter, mikrobiom, jordmån). Sacha Stone drar sig inte för att förklara att 5G är folkmord. Det vi kallar SMART teknik bygger på militära stridsmedel som kan användas mot människor. SMART teknik har använts av västerländska stater i fredstid för att tysta oppositionella röster med lågfrekventa stridsmedel där de låga frekvenserna framkallar cancer och neurologiska sjukdomar inom en två års period. SMART står för: S: Secret, M: Militarized, A: Armaments in, T: Technology. Införandet av 5G och av internet av saker (IoT, Internet of Things/eng.) införs i olika länder utan forskning kring hälsorisker. 5G antas implementeras i världen under 2020 – 2021. Dokumentären ”5G Apocalypse – The Extinction Event” visar forskare som varnar mot 5G, grundlös amerikansk lobbyist, oroade amerikanska senatorer som utfrågar olika läkare och organisationer om hälsorisker. Forskningen och erfarenheterna talar emot 5G.

Petitioner mot 5G och KAV-lagstiftningen

Arthur Firstenberg är initiativtagare till en internationell petition mot 5G, ”International Appeal Stop 5G on Earth and in Space”. Arthur Firstenberg är idag verkställande direktör för Santa Fe Alliance for Public Health and Safety. Arthur Firstenberg var tidigare redaktör för tidskriften No Place to Hide som publicerade material om hälsofaror om trådlös teknologi. Arthur Firstenberg har skrivit böcker och artiklar om hälsorisker utifrån strålning, bl.a. böckerna: The Invisible Rainbow: A History of Electric LifeMicrowaving Our Planet: The Environmental Impact of the Wireless Revolution.

De sjukdomar 5G kan ge upphov till enligt ”International Appeal Stop 5G on Earth and in Space” är: förändrad hjärtrytm – genetik – metabolism – stamcells förändringar, cancer, hjärtsjukdomar, nedsatt kognitiv förmåga, skador på DNA, minnesproblem, försämrad spermakvalitet, missfall, neurologiska skador, övervikt, diabetes, oxidativ stress, ökad autism – ADHD – astma, ökning av fria radikaler och allmänt försämrat hälsotillstånd. 5G skadar även insekter, andra däggdjur och djur, träd, växter och innebär allmänna mikrobiologiska faror. 5G skadar även atmosfären och rubbar naturliga biologiska rytmer.

Petition: International Appeal Stop 5G on Earth and in Space

Det finns en Europeisk variant som riktar sig till Europeiska Unionen om risker med införandet av 5G.

EU Appeal – Scientists warn of potential serious health effects of 5G

Om du skriver in ”stoppa 5G” i Facebook sökmotor finner du några svenska sidor som kan gälla antingen hela Sverige eller alternativ som är lokalt förankrade: Wifi Strålning Hälsorisker stoppa 5G, stoppa 5G, mass-aktion stoppa 5G nu, stoppa 5G i Sundsvall, stoppa 5G oetiskt experiment i Umeå, stoppa 5G Sverige. Stoppa 5G i Stenungsunds kommun, Stoppa 5G Experimentet med vår miljö och hälsa nu!, Ygeman vill kunna stoppa 5G leverantörer, Strålskyddsstiftelsen. Det finns namnunderskrifter som både gäller hela Sverige eller lokalområden. Här delar jag den svenska stoppa 5G underskrift för hela Sverige.

Petition: Protest mot införandet av det riskfyllda 5G! #stop5G

Mot 5G hjälper knappt koststrategier i sjukdomsbekämpningen. Frågan om ökad läkemedelsresistens utifrån 5G lär knappt vara tillräcklig utredd. Hur stor inverkan har 5G på naturläkemedel utifrån samma hot om resistens? Frågeställningen om resistens behöver vidgas till om 5G gör att läkemedel eller naturläkemedel kan orsaka oönskade effekter istället för de som eftersträvas.

Petition: Stoppa lagförslag SOU 2019:28, KAV-lagstiftningen. Folkupproret mot KAV-lagstiftningen!


Om Sven-Erik Nordin orkar översätta sin metod till flera olika språk kan fler människor hitta fram till den genom Internet. Troligen har även utländsk forskningsradie större möjlighet att kunna börja forska på hans metod än den svenska.


©Philippa Göranson, Lund, 2019-10-26

Patienmakt/Patient CV får man en överblick av med sociala medier:

Twitter tillgänglig genom öppet internet 

Facebook tillgänglig genom öppet Internet

Linkedin tillgänglig genom öppet Internet


Lördagsintervju med Sven-Erik Nordin om hans bok ”Och cancern bara försvann” i Svensk Webbtelevision. Lars Bern har delat genom antropocene.

2020-03-03 har uppnått 1 miljon nya läsare. Redan 2020-03-04 kl 18:00 har svaradoktornbloggen nått 1001338 nya läsare.

En medicinsk sekreterare har bloggat om Sven-Erik Nordin och hans bok ”Och cancern bara försvann” på hälsobloggen Prickiga Huset. Två texter än så länge:

”Sven-Erik Nordin: Och cancern bara försvann”

”Lördagsintervju 73 med Sven-Erik Nordin om cancern bara försvann. Kommentar Lars Bern”

Det behöver även tilläggas utifrån frågan om cancer att den kunskap Erik Enby besitter – förutsättningar för det han driver fanns det redan kunskap om redan under 1800-talet. Närmast ett citat ur Knut T. Flytlie och därefter citat om att Louis Pasteur bedrev forskningsfusk på sin tid: ”Vad är cancer? Som nämnts i kapitlet om isopati upptäckte en fransk forskare (Bechamp) redan 1868 att blodet inte är en steril vätska utan innehåller förstadiet till en bakterie som i en försvagad kropp kan utvecklas till en svamp. Denna svamp (mucor racermosus) har visat sig ge upphov till cancer hos människor. Teorin är med undantag okänd i skolmedicinska sammanhang. Orsaken är att Pasteur lyckades övertyga sina samtida och eftervärlden om att blod är sterilt och att bakterier bara är bakterier utan vare sig förstadier eller förmåga att utveckla sig till svampar (monomorfism).” Ref. Dr Knut T. Flytlie, Vitaminrevolutionen, s 260 -261. Maronwellness lyfter fram i sin text, Pasteur vs. Bechamp: An Alternative View of Infectious Disease, att det förelåg stora konfliketer mellan Pasteur och Bechamp men att Pasteur bedrivit forskningsfusk och plagierade Bechamp och tillslut erkände att Bechamp hade rätt: ”Pasteur and Bechamp had a long and often bitter rivalry regarding who was right about the true cause of illness. Ultimately Pasteur’s ideas were accepted by society and Bechamp was pretty much forgotten. The practice of Western medicine is based on Pasteur’s germ phobia which gives rise to the use of vaccinations, antibiotics, and other anti-microbials. The irony is that towards the end of his life, Pasteur renounced the germ theory and admitted that Bechamp was right all along. In the 1920’s medical historians also discovered that most of Pasteur’s theories were plagiarized from Bechamp’s early research work.”

Annika Dahlqvist har dragit tillbaka sin läkarlegitimation för att hon trakasserts för att hon förordar LCHF och hur patienter kan hitta sätt att läka ut sjukdomar istället för att bara gå på symtomdämpande läkemedel.

Sven-Erik Nordin lyfter fram denna text om honom från patientmakt bloggen och delar med fullfart på Facebook 2020-06-25. Motivering och omdömde: ”Philippa Göransons genomgång av bl.a. mitt problemområde”: Jag har då och då blivit kallad för både det ena och det andra – och ofta idiotförklarad för att jag använt en enkel alternativ metod för att bli av med min elakartade cancer. Många orkar inte ens läsa på min hemsida – – men anser sig ändå veta att det som står där är ovetenskapligt och oseriöst. En som gjort sig besväret att både sätta sig in i viktig medicinsk problematik och ta del av vad jag skrivit på hemsidan och i min bok ”Och cancern bara försvann” är Philippa Göranson. Hon har gjort en mycket ambitiös och gedigen vetenskaplig genomgång av viktiga fakta. (För säkerhets skull: Jag har ingen personlig relation till henne, och hon har gjort detta på eget initiativ, utan min inblandning). Hennes text finns på följande länk:


Anonym, ”Sven botade sin cancer med kosttillskott, superfoods, ketogen kost och kollodialt silver”Tidningen 2000-Talets Vetenskap, 2017-12-02

Ball, Lauren, Crowley, Jennifer, Hiddink. Gerrit Han, “Nutrition in medical education: a systematic review”, The Lancet Planetary Health, Vol 3, Issue 9, 2019-09-01

Bergqvist, Karin, Cederberg, Jesper, ”Nobelpris i immunterapi mot cancer”Läkartidningen, 2018-10-01

Bern, Lars, ”Vansinnet fortsätter”,, 2017-08-21

Bern, Lars, ”Cancerfonden desinformerar!”,, 2019-06-04

Bern, Lars, ”Och cancern bara försvann”,, 2019-07-01

Bern, Lars, ”Och cancern bara försvann”,, 2019-07-01

Bern, Lars, ”Är skolmedicinens cancerbehandling effektivare än alternativ behandling?”,, 2019-07-03

Bern, Lars, Den metabola pandemin, Recito Förlag, 2019

Bernhardsson, Katarina, Litterära besvär Skildringar av sjukdom i samtida svensk prosa, ellerströms, 2010

Bittner, Ulf, “Intervju och samtal om MINMETOD med Sven Erik SVARA DOKTORN Nordin 20190115”, Sverige Granskas, podcast/SoundCloud

Block Center Integrative Cancer Treatment, ”Patient Satisfaction Surveys”, hämtad 2019-09-26

Blume, Ebba, ”Alternativmedicin – en vårdguide nära dig”, Fokus, 2019-04-12

Bortas, Marina, ”Delar länk och inlägg…”, Facebook, 2018-10-28

Bowling, ML m.fl, ”Dietary carbohydrate restriction improves metabolic syndrome independent of weight loss”, JCI Insight, 2019-06-20

Brante, Thomas, Den professionella logiken, Liber, 2014

Brindley, Paul J., Meyer, Christian G., van Tong, Hoang, Velavan, Thirumalaisamy P., “Parasite Infection, Carcinogenesis and Human Malignancy”EBioMedicine, 2017-02-15

Bringselius, Louise, ”Kultur och värdegrundsarbete ur ett tillitsperspektiv”, Tillitsdelegationen, 2019-08-01

Brülde, Bengt (red.), Folkhälsoarbetets etik, Studentlitteratur, 2016

Buchbinder, Rachelle, Jordan, Joanne E., Osborne, Richard, H., ”Conceptualising health literacy from the patient perspective”, Patient Education Counseling, 2009

Bulent Berkada, Ferhan m.fl. (Thomas N. Seyfried ingår!), ”Efficacy of Metabolically Supported Chemotherapy Combined with Ketogenic Diet, Hyperthermia, and Hyperbatic Oxygen Therapy for Stage IV Tripple Negative Cancer”Cureus, 2017-07-07

Byler, Shannon, Heerboth, Sarah, Housman, Genevieve, Lapinska, Karolina, Longrace, McKenna, Sarkar, Sibaji, Snyder, Nicole, “Drug Resistance in Cancer: An Overview”Cancers, 2014

Böhlmark, Anna, ”Och cancern bara försvann”Alma Nova, 2019-09-20

Callejas, Blanca E., Martinez-Saucedo, Diana, Terrazas, Luis I., “Parasites as negative regulators of cancer”, Bioscience Reports, 2018-10-31

Canal2ndOpinion”Ralf Sundberg om ’Forskningsfusket’”, 2013-07-01

Cancercentrum, ”Peniscancer Nationell kvalitetsrapport för 2018”, November 2018

Cancercentrum, ”Peniscancer Nationell kvalitetsrapport för 2019”, Juni 2019, “Metabolic Therapy”, hämtad 2019-10-12, ”Welcome”, hämtad 2019-10-12, “Prostate Cancer, Stage 4, Healed with Sodium Bicarbonate (Vernon Johnston)”, hämtad, 2019-10-12

Cancer Drug Resistance,, Oktober, 2019

Caroline, “Protest mot införandet av det riskfyllda 5G! #stop5G”, Oktober, 2019

Champ, Charlie, “The Ketogenic Diet: Making It Difficult for Cancer to Latch On?”,, 2018-10-16

Charlie Foundation For Ketogenic Therapies, “Beth Zupec-Kania”,, Oktober, 2019

Christofferson, Travis, Tripping over the truth, Chelsea Green Publishing, 2017

Coldwell, Leonard, The Only Answer™ to Cancer, 2009

Coldwell, Leonard,, hämtad 2019-10-16

Dahlberg, Cornelia, ”Och cancern bara försvann”, 2019-07-02

Dahlqvist, Annika, Doktor Dahlqvists guide till bättre hälsa och viktkontroll, Optimal Förlag, 2008

Dahlqvist, Annika, ”Läkare för framtiden – militanta veganer”Dr Annika Dahlqvists LCHF blogg om kost och hälsa,, 2014-11-05

Dahlqvist, Annika, ”Cancer som en ämnesomsättningssjukdom”, 2015-07-25 (här kan du läsa Dr Annika Dahlqvists presentation om Thomas Seyfrieds forskning) 

Dahlqvist, Annika, Dr Annika Dahlqvists LCHF blogg om kost och hälsa, om Sven-Erik Nordin,, 2017-12-03

Dahlqvist, Annika, ”Bok: Och cancern bara försvann”Dr Annika Dahlqvists LCHF blogg om kost och hälsa,, 2019-07-07

Dietary Therapies LCC, “Intake”,, Oktober, 2019

DietDoctor”Doktor Dahlqvist berättar sin historia”, 2012-07-21

DietDoctor”Dr. Colin Champ, MD”, hämtad 2019-10-08

Douglas, Ruth, ”Calls for urgent action against antimicrobial resistance”SciDevNet, 2019-05-03

Eenfeldt, Andreas, ”Socialstyrelsen godkänner lågkolhydratkost”,, 2008-01-16

Eenfeldt, Andreas, email: ”Patientsäkerhet LCHF”, 2019-10-08

Ehdin, Sanna, ”INSPIRERANDE! Sven Erik Nordin läkte sin cancerdiagnos”, Facebook, XXXX-04-22

Ericson, Gunvor, “Ny folkhälsolag ger mer socialt hållbart samhälle”, Arbetarbladet, 2014-07-31

Eriksson, Monica, Lindström, ”A salutogenic interpretation of the Ottawa Charter”, Health Promotion International, 2008-03-20

Erkell, Lars Johan, ”Inlägg av Lars Johan Erkell”, hämtad, 2019-06-06

Ernberg, Ingemar, ”Cancerceller tycks älska socker – Otto Warburg hade rätt för 90 år sedan!”, Integrativ Medicin, 2015-05-31

Facebook, sökord: läkare för framtiden, hämtad 2019-06-06

Facebook, sökord: stoppa 5G, hämtad 2019-10-12

Facebookgrupp, ”Vi som använt kollodialt silver ett längre tag och inte blivit blåa”, 2019-10-17

Firstenberg, Arthur, ”CURRICULUM VITAE – Arthur Firstenberg”, hämtad Oktober, 2019

Folkhälsomyndigheten, “Satsningar på hälsa för att lösa sjukvårdens problem”, 2019-09-19

Food Revolution Network, “The Keto Diet Explained: What the Science Really Says”, 2019-06-28

Foundation for Metabolic Cancer Therapies,

Gallager, James, “Good bacteria: Why I put my poo in the post”BBC News, 2018-04-14

Gudiol, Jacob, “Veganer ger ingen rättvis bild av forskningen”, 2015-12-03

Gøtzsche, Peter, ”Chemotherapy for cancer?”…”, @PGtzsche1, Twitter, 2019-10-05, sökord: david stenholtz vegan, hämtad 2019-06-06

Gorin, Amy, ”The 11 Biggest Keto Diet Dangers You Need to Know About”,, 2018-02-11

Gostin, Lawrence O., “Public Health Law Reform”, American Public Health Association, 2001


Göranson, Philippa, “Hydrarealizing Dr Google”, 2018-08-16

Göranson, Philippa, ”Kampen för hälsofrihet i en både ond och god värld”, 2018-09-24

Göranson, Philippa, ”Understanding critical health literacy…”, @Bokofil, Twitter, 2019-06-06

Hanssson Scherman, Marianne, Den besvärlige patienten Om den inre logiken i skilda sätt att tänka om sjukdom och bot, Studentlitteratur, 2004

Hartsfield, DeKeely, McKie, Karen L., Moulton, Anthony D., “A Review of Model Public Health Laws”, American Public Health Association, 2007

Health Communication Partners, ”You can help redefine health literacy”, 2019-07-12

Illich, Ivan, Den farliga sjukvården, Aldus, 1975

Innovation Skåne, ”Personcentrerad data och juridik En delrapport inom SWEPER-projektet November 2018”, hämtad 2019-10-04

Integrativ Medicin, “Kolesterolets roll i åderförkalkningen”, 2013-04-19

“International Appeal Stop 5G on Earth and in Space”,, Oktober, 2019

Johansson, Linda, “Rätt kost och kollodialt silver”Villa-Nytt,, 2019-07-20

Kadri, Sylvia, ”David – omstridd cancerdoktor lämnar Västerås”VLT En del av Mittmedia, 2016-04-17

Knapton, Sarah, ”Longterm vegetarian diet changes human DNA raising risk of cancer and heart disease”The Telegraph, 2016-03-29

Kostdemokrati, ”Och cancern bara försvann”, 2019-06-18

Kostfonden,, Oktober, 2019

L, Gustaf, ”David Stenholtz skriver…”, @GotPed, Twitter, 2018-11-21

Lange, Elvira, ”I mötet med vården…”, @elvira_lange, Twitter, 2019-06-04

Libris KB, ”Dahlqvist, Annika”, hämtad 2019-06-16

Literary Interest, ”Charles Dickens coined…”, @InterestingLit, Twitter, 2019-06-06

Ludwig von Mises-Institutet i Sverige”Drömmen om att dö frisk – Lars Bern (Freedomfest 2018)”, 2018-09-09

Lundberg, Leif, “Läkare för framtiden…”, Facebook gruppen Kostdemokrati, 2018-08-20

Mats,, hämtad 2019-06-06

Mats,, hämtad 2019-06-06

Medivizor,, Oktober, 2019

Miller, David, Political Philosophy A Very Short Introduction, Oxford University Press, 2003

Montes Cardona, Carlos Eduardo, Garcia-Perdomo, Hernet Andrés, “Incidence of penile cancer worldwide: systematic review and meta-analysis”Pan American Journal of Public Health, 2017

Myndigheten för vård- och omsorgsanalys, ”Lag utan genomslag Rapport 2017:2”, 2017

New Earth Project, “5G Apocalypse – The Extinction Event”, 2019-03-23

Nordic Nutrition Council,, Oktober, 2019

Nordin, Sven-Erik, ”Fri från cancer med ketogen kost – Gästskribent”Alma Nova, 2017-02-03

Nordin, Sven-Erik, “Cancern kan botas! En tredje gången gillt?”,, 2018-06-21

Nordin, Sven-Erik, ”Läkare KAN faktiskt ändra sig”, 2019-03-22

Nordin, Sven-Erik, ” Nej – läkare tycks INTE kunna ändra sig!”, Humanism & Hälsofrihet (sluten grupp), Facebookgrupp, 2019-03-23

Nordin, Sven-Erik, ” Hur jag överlevde cancer med hjälp av min filosofiska läggning”, Humanism & Hälsofrihet (sluten grupp), Facebook, 2019-03-24

Nordin, Sven-Erik, ”Cancerbedrägeriet”, Humanism & Hälsofrihet (sluten grupp), Facebook, 2019-04-12

Nordin, Sven-Erik, ”Släck med bensin!”, Humanism & Hälsofrihet (sluten grupp), Facebook, 2019-04-13

Nordin, Sven-Erik, ”Vad händer om du själv botar din cancer!”, 2019-05-31

Nordin, Sven-Erik, ”Kav-utredningen en katastrof!”, 2019-06-06

Nordin, Sven-Erik, ”Oj – det gick fel!”, 2019-06-08

Nordin, Sven-Erik, ”Mina dumma cancerceller”, 2019-08-12

Nordin, Sven-Erik, ”Varför får läkare bryta mot lagen?”, 2019-08-13

Nordin, Sven-Erik, ”SVARADOKTORN i radions P1!”, 2019-09-19

Nordin, Sven-Erik, ”Vad är cancer?”, hämtad 2019-10-12

Nordin, Sven-Erik, ”Äntligen cancerfri”, 2019-10-17

Norin, Sven-Erik, “SVEN ERIK NORDIN En till Kostdemokrati webbplats”, hämtad 2019-06-06

Nordin, Sven-Erik, Och cancern bara försvann En självupplevd historia, Karneval Förlag, 2019

Nyhetsmorgon”Ny forskning ändrar synen på hur farligt fett egentligen är – Nyhetsmorgon (TV4)”, 2014-06-16

Nyhetsmorgon”Ny medicinsk studie: ´Onda kolesterolet inte farligt´- Nyhetsmorgon (TV4)”, 2016-06-16

Nätverket mot cancer, ”Hälsosamma levnadsvanor för dig som har eller har haft cancer”, hämtad 2019-10-04

Nätverket mot cancer, ”Levnadsvanor och cancer”, hämtad 2019-10-04

Ottosson, Benny,

Ottosson, Benny, ”#19 – Kolesterol är livsnödvändigt! Intervju med Uffe Ravnskog.”Feel good & Have fun!, Podkast, 2014-06-11

Ottosson, Benny, ”#33 – Du har bara några månader kvar att leva…”Feel good & Have fun! Podkast, 2019-01-16

Ottosson, Benny, ”Och cancern bara försvann”,, 2019-07-04, ”Paleo vs. Keto”, email utskick, 2019-09-14

Patientriksdagen, Rapport 2019

Persson, Dan, ”A petition from the campaign to Stoppa lagförslag SOU 2019:28, KAV-lagtsiftningen”,2019

Petra Foundation,

Petra Foundation, ”Hur jag botade min cancer med ketogen kost”/Sven-Erik Nordin, hämtad 2019-06-06

Pierce, Tanya Harter, Överlista din cancer Alternativa icke-toxiska behandlingar som fungerar, Anarchos, 2014

Pierce, Tanya Harter,

Ravnskog, Uffe, ”Kolesterolmyter”, hämtad 2019-06-15

Regeringen, Komplementär och alternativ medicin och vård – säkerhet, kunskap, dialog SOU 2019:15, Stockholm, 2019-03-27

Regeringen, Komplementär och alternativ medicin och vård SOU 2019:28, Stockholm, 2019-06-05

Regeringskansliet, ”Framtidens folkhälsa ska vara jämlik”, 2018-04-21

Riksföreningen för Metabol Hälsa,

Riksföreningen för Metabol Hälsa, Facebooksida,

Ryd, Eva-Lotta, ”Läkare för framtiden…”, Facebook gruppen Vi som vill avveckla Livsmedelsverket, 2018-08-20

Seyfried, Thomas N., ”Dr. Christos Chinopoulous & I…”, @tnseyfried, Twitter, 2018-12-28

Stenholtz, David, Stenholtz, Ajla, ”Varför kopplas veganism samman med vanvård?”, 2019-06-03

Spector. Tim, Matmyten Vetenskapen om vår mat, Volante, 2016

Spector, Tim, ”One size doesn’t fit all when it comes to food, finds new research”, Kings College London, 2019-06-10

Stone, Sacha,, hämtad 2019-06-06

Sundberg, Ralf, ”Docent Ralf Sundberg kommenterar”, tidigare blogg som går att läsa

Sundberg, Ralf,, blogg som inte längre går att läsa

Svensk Webbtelevision”Lördagsintervju 11 – Lars Bern om 50 års felaktiga kostråd som gör oss sjuka”, 2017-03-24

Sveriges Radio, ”Vård, tro och vetenskap”, 2019-09-19

Sveriges Riksdag, ”Tillsättandet av en folkhälsokommission”, 2010-10-22

Sveriges Riksdag, ”Patientlag (2014:821)”, hämtad 2019-10-04

Sveriges Riksdag, ”Hälso- och sjukvårdslag (2017:30)”, hämtad 2019-10-04

Sveriges Riksdag, ”En svensk folkhälsolag”, 2016-10-04

Sylvan, Helen, ”Nya Zeeland först med att ersätta BNP med välfärdsmått”, 2019-02-20

Tegnell, Anders, Folkhälsomyndigheten, telefonsamtal, 2019-10-18

Timmons, Jessica, “The Best Ketogenic Apps of 2019”Healthline, 2019-05-28

Toebes, Brigit, ”International Health Law: an emerging field of public international law”Indian Journal of International Law, Vol. 55. Issue 3, September, 2015

Tontonoz, Matthew, ”Keto Claims: Can Diet Be a Form of Cancer Therapy?”Memorial Sloan Kettering Cancer Center,, 2019-01-10

The Center for Advanced Medicine,

Trysell, Katrin, ”Utredare vill se skärpt lagstiftning för alternativmedicinsk behandling”Läkartidningen, 2019-06-05

al-Turayri, Abd-al-Wahhab, “Straff för våldtäckt”, hämtad, 2019-10-20

2000-Talets Vetenskap, ”Gnistanpristagare 2019”, 2019-09-13

Vaken, ”Svenskar vill ha vårdfrihet att kunna välja alternativmedicin”, 2019-06-12

Valfrågor om Hälsa, ”Botavdrag”, Facebook grupp, 2019-05-25

Valfrågor om Hälsa, ”5G och hälsa”, Facebook grupp, 2019-05-25

Weeks, John, ”Self-Interested Whims of the Oligarchs: Google and Facebook kill access to alternative and integrative medicine”, 2019-09-10

Wheless, James W., ”History of the ketogenic diet“Wiley Online Library, 2008-11-04

Whilde, Stefan (red.), Hälsa & Folkbildning, Hansson@Notis förlag, 2017

Wikipedia, ”Otto Heinrich Warburg”, hämtad 2019-06-15

Wilhelmsson, Peter, Näringsmedicinska Uppslagsboken, Örtagårdens Bokförlag, 2007

Wilhelmsson, Peter, email, September 2019

World Cancer Research Fund, “Worldwide cancer data”, hämtad, 2019-09-26

World Health Organization, “The Ottawa Charter for Health Promotion”, hämtad 2019-10-06

Zupec-Kania, Beth,

Skyfall av kritik faller över psykiatrin


”Media översvämmas av artiklar om kritik av förhållandena i psykiatrin. Alltfler enskilda vågar lyfta sina klagomål, läkare lyfter problem offentligt, JO ger tillrättavisningar, SKL redovisar landets första översyn av psykiatrin och kritiker ifrågasätter dagens vård. Kanske aldrig har slutenvården och öppenvården tillsammans offentliggjort bristerna så tydligt som nu. Det handlar både om patientmakt och arbetsmiljö, menar Fredrik Pellmé, läkare inom den psykiatriska slutenvården på Norra Älvsborgs länssjukhus (NÄL). Uppföljning, utvärdering, medicinjusteringar och psykologisk behandling går inte att utföra. ”Någonstans händer det hemska saker. Patienter skadar sig själva eller mår psykiskt mycket illa.” menar Fredrik Pellmé. Ledningen i NU-sjukvården (förvaltningen för nordvästra delen av Västra Götalands) och till Västra Götalandsregionen har fått ta del av kritiken att ”verksamheter som förut varit bristfälliga är nu bortom räddning.” 

Även Kommittén för mänskliga rättigheter lyfter en FN-rapport som uppmärksammar krisen, vanvården, tvångsvården, misshandeln, nerdrogningen och de obefintliga resultaten inom psykiatrin; kopplingen till läkemedelsindustrin och den maktfullkomlighet som råder, och kräver en revolution. FN-rapporten lyfter en organisation som borde läggas ner. ”Mentalhälsopolitiken och behandling är i kris – inte en kris av kemiska obalanser, men av maktobalanser. Vi behöver djärva politiska åtaganden, brådskande politiska svar och omedelbar handling för att få till ett långsiktigt tillfrisknande.” 

Den första nationella mätningen i psykiatrin visar att 30% av de tillfrågade drabbats av vårdskada och att de flesta som drabbas är kvinnor. Jag skriver det igen: 30% av 2667 svar visar förlängt sjukdomsförlopp i psykiatrin på grund av felaktig vård! Varför kvinnor drabbas mer av förlängt sjukdomsförlopp än män vet inte analytikerna och jag gissar att det är maktstrukturer och fördomar som ställer till det för kvinnorna. Kvinnor har generellt uppfostrats att prioritera trivsel i gruppen och istället offra sig själva, för de tiger helt enkelt när de blir missnöjda och skyller oftare på sig själva om det uppstår problem även om de själv inte är orsaken till problemet. Vem vill frivilligt besöka psykiatrin med så dåliga odds att det finns 30% risk att bli sämre? Lägg sen till att det inte är sjuttio procents chans att bli bättre och tillfriskna utan risken är stor att behovet av återkomma till psykiatrin blir livslång när det i för stor utsträckning bara erbjuds mediciner som behandling. Om du ens blir en av dem som får vård. Läkare tvingas idag att prioritera bort de som är minst suicidbenägna för att det inte finns tillräckligt med platser i slutenvården. Om du inte redan känner dig avskräckt från psykiatrisk vård i Sverige så finns det fler anledningar att undvika psykvården: Förutom skam och skuld som de psykiskt sjuka stigmatiseras av och fördomar de drabbas av från de okunniga så blir de också oftare somatiskt sjuka.

Att söka vård och bli felbehandlad är en sak och på ett sätt är det bra att alla inte kommer fram till vård när risken att bli vårdskadad är så stor. Långt ifrån alla får ens hjälp av psykiatrin fast de vill det. Att få hjälp för psykisk ohälsa är ”som en tombola i Sverige, uttrycker några i organisationen Nationell samordning för psykisk hälsa (NSPH). Det beror på var du bor, vem du träffar och vilka kunskaper personalen har.” Karin Rågsjö (v) och Jessica Ericsson (l) berättar om hur det är att som politiker långsiktigt försöka skapa en bättre vård och omsorg trots utmaningar som långa budgetprocesser, stuprör i vårdorganisationen, självständiga landsting och en utbredd ovilja att bryta hierarkier.

Diskriminerade eftersatta grupper som unga, nysvenskar och äldre

Diskriminering och trista attityder mot personer med psykisk ohälsa är vanligt trots att de flesta har egen erfarenhet av det personligen eller känner någon som har det. Anki Sandberg som är ordförande i Hjärnkoll har koll och frågar sig detsamma. Jag är glad att jag har många levnadsår bakom mig och kom till psykiatrin sent i livet och därför fått skinn på näsan, för jag kan bara gissa vilket helvete det måste innebära att vara ung och drabbas av psykisk ohälsa. Några har dock ändå fått skinn på näsan tidigt i livet och klokheten att samordna sin kritik mot vårdjätten som Stolta magar. Stolta magar är en förening som vill lyfta hur de blir bemötta i vården och vill öka samtalen, debatten och stödet kring psykisk ohälsa. Tufft är det att vara ung utan skinn på näsan och inte lättare blir det om metodstöden är kassa, som för Elevhälsan och kritiserades hårt av läkare, forskare och experter.

En grupp som sällan syns i media är våra nysvenskar och asylsökande  där många drabbas hårt av livet i krig och livets hårda skola i främmande land. Även här blir det inte bättre av oklara regler för av tillfälliga lagar. Är det inte märkligt, att vårt land styrs med så många undantag? Man kan undra, om våra politiker har rätt forum och underlag för att skapa trygghet genom överskådliga regler och rutiner. De verkar så orutinerade. Det är inte bara patienter som blir sämre av psykiatrin. På psykiatricentrum i Skellefteå blir till och med personalen sämre.

Minskar antalet självmord?

Sjävmordstalen minskar inte trots att alla tycker det är förskräckligt. Istället ändras reglerna för rapportering av självmord så statistiken visar något annat. Om en person som har kontakt med vården tar livet av sig behöver vårdgivaren inte längre göra en obligatorisk Lex Maria anmälan till IVO. Regeln ändrades i september 2017. Om du läser rubriker slarvigt kan du till och med lätt tro att självmordstalen istället minskar i Läkartidningen.

Den kanske mest eftersatta gruppen inom psykiatrin är de äldre för de har sämre tillgång till specialistvård och som resultat har det lett till att självmordstalen är högre jämfört med kategorin 20-64 år. Det finns goda exempel i landet men det verkar ganska förvirrat i hur de äldre bäst tas om hand när de behöver det.


Metoo-rörelsen har visat hur stort problemet är med övergrepp, sexuella trakasserier, våldtäkter  med mera så att psykiatrin också fått sin beskärda del är inget att överraskas av men jag blir lika upprörd varje gång övergreppen lyfts oavsett var de händer. Dessutom saknas specialistkliniker i landet samtidigt som vissa politiker hävdar att primärvården har resurserna. Vilket skämt, kom till verkligheten, beslutsfattare!

Inte överraskande utnyttjar även läkare sin position och plågar patienter  men istället för att de direkt sparkas och förlora sin legitimation för alltid så ska besluten manglas, omvärderas och ifrågasättas. Bli inte förvånad om åtalet mot den senaste läkarens övergrepp läggs ned.

Tvångsvård & bältesläggning

Femtonåriga Fanny har bältats 20 gånger under två månader. Jesus Christ, kan vi inte åtminstone börja med att skona våra barn och ungdomar från bältesläggning och tvångsåtgärder!? NU! Den nationella psykiatrisamordnaren Kerstin Evelius vädjar till landstingens ledning och dess personal att skärpa sig och säger det uppenbara att bältesläggning inte är vård. Det svider i mitt hjärta när jag läser hennes inlägg och konstaterar att bältesläggning utförs på rutin. Hur svårt kan det vara att förstå det?

Statistik som suger & patientmakt

Statistiken suger när det gäller att visa hur många tillkortakommanden det finns inom psykiatrin. Hundratals bältesläggningar tros inte registreras och det bara under 2017.

Om statistiken inte visar de tillkortakommanden psykiatrin har kan inte heller politikerna prioritera psykiatrin eller förstå vad som pågår. Det är få som har privilegiet att sammanställa vad som händer i psykiatrin i landet. Om politiker och beslutsfattare inser vilka övergrepp som sker inom vården och att densamma ökar skadorna liksom förlänger sjukperioderna kanske de också inser varför ökad patientmakt förbättrar vården.

En som inser att patienträtten bör öka, är Alexandra Kent. I avsaknad av en god klagomålshantering blir patienter skadade två gånger – först av själva avvikelsen och sedan av hur den hanteras. På så vis befästs anmälarnas känslor av vanmakt och förnekelse. Alexandra menar att patienternas iakttagelser i kvalitetsutvecklingen bör användas. Alexandra är alldeles för blygsam förutom att hon har rätt i sak. Patientiakttagelser bör inte, utan SKA vara med i varje trovärdig utredning vid klagomål.

Som PP konstaterat vid utfrågningen av samtliga riksdagspartier inför årets val är politikerna dåligt insatta i vad som saknas ur användarperspektivet. Patientmakten och klagomålssystemet måste prioriteras.

Väsentligt är också att vårdsökande slutar utgå från att läkare och vårdpersonal vet bäst och istället frågar sig själva vad de behöver för att bli friskare och använda läkare som konsulter snarare än experter. Att ha personcentrerad vård kräver dock att personalen hänger med  och slutar sätta upp näsan mot sin kund i tron att de vet bättre vid patientbesök.

Att det tar tid för personal att ställa om sin syn gentemot patienten förstår jag och det visas så tydligt i den här välskrivna krönikan av läkare. (referens hittar du i referenslistan)

Oavsett stress för vårdpersonal vill jag känna mig trygg i att det jag säger går fram till mottagaren. När uppgifterna dessutom skrivs ned men det blir ändå fel så har IVO ibland effekt. Läkarna tolkar situationen fel och hotar patienten genom att inte skriva sjukintyg. Året är 2018 men måste påminna mig om det om och om igen när luppen är riktad mot psykiatrin.

Som om psykiska besvär inte är börda nog för den drabbade enskilde så är folk i allmänhet fördomsfulla oftast på grund av okunnighet så stigmat blir än värre. En fjärdedel är negativt inställd till att arbeta med någon som har psykisk ohälsa enligt Socialstyrelsen. Jag blir full i skratt, för hur få det är som inte är drabbade av psykisk ohälsa någon gång i livet och tänker hur viktigt det är att minska fördomarna. För det som sker, är att individer håller tyst om sin psykiska ohälsa och på så sätt underbygger de fördomarna. Organisationen Hjärnkoll vill därför se och höra fler med egna erfarenheter.”

Text skriven av Kim Birgithsdotter för PatientPerspektiv, publicerad 2018-11-06

Denna text publicerades genom patientföreningen PatientPerspektiv 2018-11-06. Jag har fått tillåtelse att re distribuera texter som finns (kommer att ha funnits) på PatientPerspektiv bloggen. PatientPerspektiv bloggen försvinner under 2019. I originalpubliceringen genom PatientPerspektiv var länkar embeddade direkt i texten. Jag har istället valt att samla alla referenser i en referenslista för att ge en överskådlig på hur debatten sett ut den senaste tiden utifrån de nedslag Kim Birgithsdotter använt. Vid något enstaka tillfälle kan denna förändring skapa lite obalans utifrån hur texten ursprungligen publicerats eftersom texten ibland syftar direkt på en embeddad artikel i texten. Skillnaden torde dock vara ganska marginell. En referenslista ger en bättre överblick över det material som använts.

För den som inte är insatt i patientföreningen PatientPerspektiv tillblivelse och histora rekommenderas  ”När kommer den nya framtiden för bättre patientsäkerhetskultur?”. Texten är del 10 i serien Patientmakt Revisisted

©Philippa Göranson, Lund, 28 Februari 2019

Patienmakt/Patient CV kan man även få en enkel överblick över genom sociala medier.

Klicka på följande för att följa:

Twitter tillgänglig genom öppet internet 

Facebook tillgänglig genom öppet Internet

Linkedin tillgänglig genom öppet Internet


Andersson, Elin, Lilliehorn, Emmy, ”Vården sviker offer för sexövergrepp”Aftonbladet, 2018-08-14

Andersson, Joakim, ”Sjukhus där sexmisstänkt arbetat vill ha skärpta kontroller”Läkartidningen, 2019-09-12

Bergerlind, Lise-Lotte, Torgerson, Jarl, ”Markant somatisk översjuklighet vid allvarlig psykisk sjukdom”Läkartidningen, 2018-09-17

Bergmark Hall, Christina, ”Debattinlägg: Det är du som utifrån god information har det yttersta ansvaret kring din vård”Sydsvenskan, 2018-08-17

Cederberg, Jesper, ”Läkare i NU-sjukvårdens psykiatri larmar: ’Bortom räddning’”Läkartidningen, 2018-08-06

Cederberg, Jesper, ”Anmälda självmord har minskat kraftigt”Läkartidningen, 2018-09-14

Cederberg, Jesper, ”Vill återkalla legitimation för läkare dömd för våldtäkt på patient”Läkartidningen, 2018-10-17

Dahlström, Christian, ”Förändra psykiatrin nu – 5 politiska beslut för att modernisera psykiatrin i Sverige”, 2018-02-20

Ericsson, Jessica, Rågsjö, Karin, ”2018/13 – Karin Rågsjö och Jessica Ericsson”NSPHPodcast,, 2018-08-23”Brister i traumavård för våldtäktsutsatta”, datum saknas

Evelius, Kerstin, ”Tvångsåtgärder är inte vård”Dagens Samhälle, 2018-10-17

Forsberg, Carl, ”Från patient till person till konsument – och läkares rätta jag”Läkartidningen, 2018-10-08

Juhlin Karlsson, Julia, Mossige-Norheim, Thea, ”Inte längre obligatoriskt Lex Maria vid självmord: Många anhöriga oroliga att vården inte utreder”, 2018-06-20

Kent, Alexandra, ”Dubbelt lidande för patienten när vården misslyckas”Läkartidningen, 2008-03-18

Knutsson, Ewa, ”Två läkare får kritik av IVO efter utsättning av psykofarmaka”Läkartidningen, 2018-08-31

Knutsson, Ewa, ”Nu väcks åtal mot läkaren som misstänks för sexbrott”Läkartidningen, 2018-09-10

Kommittén för Mänskliga Rättigheter, ”FN kräver ’revolution’ inom psykiatrin”, 2018-12-19

Krey, Jens, ”Rapport visar på stora brister inom psykiatrin”Dagens Medicin, 2018-09-27

Larsson, Beatrice, Söderlund, Ellen, Tufexis, Panos, ”Debatt: Kronisk sjukdom är extra psykiskt jobbigt som ung” , 2018-05-18

Pagels, Susanna, ”Äldres psykiska ohälsa negligeras”Dagens Medicin, 2018-10-04

Sandberg, Anki, ”Lyssna på personer med psykisk ohälsa”Dagens Samhälle, 2018-07-10

Sandberg, Birte, Sonesson, Carl Johan, Södertun, Birgitta, Tribo, Gilbert, ”Debattinlägg: Den som blir sjuk ska få bestämma över sin vård”, Sydsvenskan, 2018-08-09

Ström, Marie, ”IVO granskar vårdplatsbristen”Läkartidningen, 2018-08-09

Ström, Marie, ”Röda Korset: Ökad psykisk ohälsa med tillfällig utlänningslag”Läkartidningen, 2018-10-12

SVT Nyheter, ”Hundratals bältesläggningar försvinner i statistiken”Dagens Samhälle, 2018-05-11

SVT Nyheter/Västerbotten, ”Efter sjukdomslarm – psykiatrin kan flyttas”, 2018-10-08

Trysell, Katrin, ”Förlängt sjukdomsförlopp och självdestruktivt beteende vanligast”Läkartidningen, 2018-09-21

Trysell, Katrin, ”JO slår ned på bältningsrutin”Läkartidningen, 2018-09-21

United Nations Human Rights, ”World needs ‘revolution’ in mental health care – UN rights expert”, 2017-06-06

Wallenius, Elisabeth, “Politikerna är vaga om patienternas rättigheter”, Dagens Samhälle, 2018-09-03

När kommer den nya framtiden för bättre patientsäkerhetskultur?


Patientsäkerhet är ett infekterat ämne. Patientorganisationen PatientPerspektiv som varit Sveriges första försök till ett fristående och samlat grepp om patientsäkerhet har berättat historier om när patientsäkerheten inte fungerar. PatientPerspektiv har försökt vässa debatten i patientsäkerhetsfrågor. Svenska medier har reagerat positivt på PatientPerspektiv och anlitat Mia Berg om patientsäkerhetsaspekter om svenska patienter. Svenska media har givit PatientPerspektiv legitimitet och hjälpt till med att informera om patientföreningens existens.

Mia Berg som grundade föreningen PatientPerspektiv har en historia bakom sig som vårdskadad. Mia Berg har kämpat i stark motvind. PatientPerspektiv har varit en diagnosoberoende patientförening. Det krockar med nuvarande struktur. Nuvarande struktur bygger på stuprörssystem. Sedvanliga patientorganisationer uppmuntrar till stuprörssystem i och med att patientorganisationerna speglar vårdens diagnosberoende stuprörsmodell. Mia Berg har under åren som initiativtagare till PatientPerspektiv försökt göra sig delaktig i offentliga sammanhang om patientsäkerhet men nekades delaktighet. När Mia Berg försökt bli delaktig som patientrepresentant har hon slussats runt mellan olika personer och i slutändan är det någon som deklamerat att de inte vet hur de ska kunna hjälpa med att lyfta det PatientPerspektiv står för, även i frågor om patientsäkerhet och ehälsa som är en stor utmaning där patientperspektivet behövs. Det i sig visar hur systemen för patientorganisationer och patientmedverkan behöver förbättras och utvecklas framöver.

PatientPerspektiv har försökt driva en patient rättslig linje och velat stärka patientens röst. PatientPerspektiv har velat ge röst åt vårdskadefrågor för att representation av patientsäkerhetsfrågor ska tas mer på allvar. Patienter är i själva verket rättslösa i vårdskadeärenden och kan slussas runt i det juridiska systemet på ett helt ologiskt sätt. Det är ett strukturellt förtryck. PatientPerspektiv har ifrågasatt kompetensen hos vårdåklagare och hur patientärenden osynliggörs. 2017 publicerade Sjukhusläkaren en debattartikel av Mia Berg och patientombud Marianne Thunberg, ”Svensk vård lämnar patienten rättslös”. Artikeln visar att patientskadelagen utreds men att inget händer. Patientskadelagen är för tunn och patientens rättsliga ställning i Sverige är mycket svagare än i andra nordiska länder. Artikeln är embeddad i referenslistan till denna text för den som vill läsa den i sin helhet.

Det är svårt för patienter att få tag i rätt information i tid. Det är ansträngande att anmäla för att påverka att andra inte ska råka ut för samma sak som en själv – när allt gått fel i vården. PatientPerspektiv har försökt vara en kanal som bryter tystnadskulturen och som skulle underlätta för fler patienter att göra sig hörda utifrån vad som skett och vad det haft för inverkan på deras liv. Man ser inte alltid alla historier, vissa skriver böcker. Offentliga mätningar ger långt ifrån hela bilden. Historien underifrån saknar legitimitet. En öppen patientblogg har varit ett sätt att nå ut. PatientPerspektiv har även velat påverka kulturmönster i vården i allt från bemötande till en förbättrad kultur för avvikelsehantering.

Språkets makt: incidentrapportering eller klagomålshantering utifrån patientmedverkan?


The Bmj Opinion har debatterat kulturproblemen med incidentrapportering/ klagomålshantering när patienter eller anhöriga vill anmäla vården eller framföra patientsäkerhetskritik. Att framföra kritik i vården leder för det mesta till att synpunkter och iakttagelser av patienter eller anhöriga avfärdas, leder till dåligt bemötande eller rent av förnekelse från vårdens sida. Det övergripande kulturproblemet om anmälningar i vården handlar om kulturproblem och blir till och med en akademisk fråga om begrepp. När vården själv anmäler ses det som incidentrapportering men när patienter eller anhöriga anmäler definieras det som klagomålshantering. The Bmj Opinion sammanfattar problematiken med att vårdpersonal ofta vägrar utgå från förbättringsförslag som reses av patienter eller anhöriga gällande förbättrad patientsäkerhet. Patienter och anhöriga anses framföra subjektiva iakttagelser, anekdotisk evidens eller anses bara klaga på den vård som ges. När vården själv sköter avvikelserapportering ses det som incidenter och ges högre status i termer av objektivitet, rationalitet och anses trovärdigt.

Miles Sibley, direktör för Patient Experience Library, sammanfattar att forskning ofta visar att sjukvårdsstatistik är för lätt att manipulera. Även om statistik ter sig trovärdig finns risk att organisationskulturen sätter prestige före sanning. 2013 lanserades den engelska rapporten ”Report of the Mid Staffordshire NHS Foundation Trust Public Inquiry” som ett försök att hitta sätt för patientmedverkan i incidentrapportering/ klagomålshantering i England för att det inte fungerar som det är tänkt.”Report of the Mid Staffordshire NHS Foundation Trust Public Inquiry” har identifierat och tydliggjort ett av de största problemen som uppstår när patienter och anhöriga lägger sig i: ”Patient involvment structures have relied on goodwill and insight to make them work – in Stafford this meant they quickly broke down under dysfunctional relationships and in-fighting, whilst the lack of support led to a preoccupation with constitutional arrangements rather than patient concerns.” Rapporten är ett sätt att inleda formuleringar om att införa patientdelaktighet för förbättrad patientsäkerhetskultur.

World Health Organisation med kunskapens frukt om patientsäkerhet


World Health Organisation (WHO) har tio övergripande punkter om patientsäkerhetsrisker. WHO beräknar att 1 av 300 patienter skadas i vården och att vårdskador är 14:e orsaken generellt sett till ökad sjukdomsfrekvens, 10 % av alla patienter på sjukhus kommer att skadas i vården, felaktig läkemedelshantering är högrisk område för vårdskador, minst 15 % av världens vårdkostnader utgår från vårdskador, att satsa på patientsäkerhetskultur kommer minska vårdkostnader, minst 14 % av alla världens patienter får vårdrelaterade infektioner, mer än en million patienter dör i onödan pga. kirurgiska komplikationer, minst 5 – 17 % av alla världens patienter blir feldiagnosticerade, stora patientsäkerhetsrisker är kopplade till radiologi, administrativa misstag i primärvården sker i allt från 5 % till uppemot 50 % av patientfallen.

WHO World Alliance for Patient Safety & BMJ litteraturstudie


WHO:s världsallians för patientsäkerhet lanserades 2004. 2004 var det första gången som personer verksamma med hälsopolicy, verksamhetschefer och representanter för patientorganisationer samlades för att formulera nya mål för patientsäkerhet. En världsomspännande agenda instiftades med fem övergripande punkter för patientsäkerhet:

  • Globala patientsäkerhetsnormer- och standarder
  • Främjandet av evidensbaserad patientsäkerhets policy
  • Främja mekanismer som lyfter fram patientsäkerhet internationellt
  • Uppmuntra till patientsäkerhetsforskning
  • Bistå länder inom nyckelområden för patientsäkerhet

2010 publicerade British Medical Journal en litteraturstudie, ”Patient safety research: an overview of the global evidence” över patientsäkerhetskultur på beställning av WHO World Alliance for Patient Safety. Fynden utifrån litteraturstudien visade övergripande patientsäkerhetsproblem från i-länder. 3 – 16 % av patienter på sjukhus drabbas av vårdskador. 23 olika patientsäkerhetsfaktorer studerades, 8 handlare om strukturfel, 5 handlade om vårdprocess och 10 patientsäkerhetskriterier relaterade utfall. BMJ kom fram till att det föreligger stora kunskapsluckor på struktur och processnivå om patientsäkerhet. BMJ kom fram till att 30 – 50 % av patientsäkerhetsproblemen kan undvikas. Man beräknar att läkare som arbetar för långa vårdpass står för minst 36 % av alla patientsäkerhetsrisker. Värderingar, attityder och normer har stor inverkan på hur säker eller osäker en vårdkultur är. Feldiagnosticering studeras inte i tillräcklig grad och man räknar med att minst 10 – 15 % av alla patienter feldiagnosticeras. BMJ rapporterar att WHO identifierat att minst 40 – 70 % av alla sprutillfällen sker med återanvända nålar. 25 % av alla patienter inom intensivvård kan räkna med vårdrelaterad infektion. Blodprodukter i vården är inte tillräckligt säkra. Äldre människor är extra sårbara för patientsäkerhetsrisker. BMJ anger att det saknas studier i patientsäkerhet om patienter utanför vården. BMJ sammanfattar och visar på framtida behov om patientsäkerhetsforskning: ”Our review suggests that harm occurs too often and that much of it is avoidable. Reducing harm will require targeted, well-designed and appropriately managed research to gain greater understanding of its causes and contributing factors, especially in transitional and developing countries. The next generation research should therefore focus on better definitions of the problem and on effective solutions that reduce harm in medical care.”

Sveriges Kommuner och Landsting om patientsäkerhetskultur

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) rekommenderar att patientsäkerhetsmätningar görs med minst två års mellanrum för att kunna utröna om mätningar haft någon effekt. SKL anger att kulturen är organisationens personlighet och att organisationens klimat är dess humör. Svensk hälso- och tandvård mäter patientsäkerhetskultur sedan 2008. SKL anger att det idag saknas evidens inför vilket verktyg som ska användas för att mäta patientsäkerhetskulur. En fråga jag har i anslutning till det är om det finns ett inordnat patientperspektiv – vad hade till exempel PatientPerspektiv som organisation velat införa som inte finns med?

Utvecklingen av patientsäkerhetskulturmätning inom Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har skett inom ramen för regeringens satsning på patientsäkerhet 2011 – 2014. Det är vad man kan utläsa av SKL hemsida idag. 2016 publicerar SKL ett dokument, ”Rekommendationer från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) för fortsatt arbete med patientsäkerhetskultur” där man eftersträvar långsiktiga lösningar, verktyg som stödjer förbättringsarbete och som kan anpassas till alla delar av vårdorganisationen, möjligheter till kunskapsspridning mellan landsting och regioner, lösningar med koppling till forskning. En mängd punkter som saknar motstycke i verkligheten.

2015 publicerade Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) en patientsäkerhets rapport, ”Patientsäkerhetskultur”, en mätning över 2012 till och med 2014. SKL har inte gjort någon senare mätning. För den som vill veta mer måste man vända sig till sitt eget landsting/region för att veta om några regionala patientsäkerhetsmätningar gjorts.

”Rapport från SKL. Inte ETT ord om vårdskador pga felaktig information i IT-systemen. #patientsäkerhet #IT #vårdskada” (@Kaosliv, Twitter)

I SKL:s rapport förekommer olika diagram om vem som tar patientsäkerheten på störst eller minst allvar. Det finns motstridiga resultat. De övergripande resultaten visar att de tre sämsta områdena är: benägenheten att rapportera händelser, lärandeorganisation och högsta ledningens stöd till patientsäkerhetsarbete. Det är stora brister i öppenhet och kommunikation kring avvikelser generellt sett. Annars visar rapporten att personer i chefsbefattningar befattar sig mest med frågan och anser samtidigt att patientsäkerhetskulturen är högre än hur vårdpersonal uppfattar situationen. Läkare är den kategori som allra minst hanterar patientsäkerhetsfrågor. I rapporten om patientsäkerhetskultur anser man att patientsäkerhetsarbete tar för mycket tid, återföringen och kommunikation kring avvikelser har försämrats, det föreligger kulturproblem utifrån att ens vilja göra avvikelsehantering, avvikelsehantering har för krångliga rapporteringssystem, att det är svårt att samordna, svårt att se konkreta aktiviteter som förbättrar patientsäkerhetskulturen, att organisationsförändringar över tid försvårar för jämförelser över tid. Behov som uttalas är att medarbetare och chefer blivit mer medvetna om vårdorganisationens svagheter och styrkor, att man blivit bättre på information till patienter och patientmedverkan i och med den nya patientsäkerhetslagen (2010:659) som tillämpats sedan 2011 men som trädde i kraft 2012, att medarbetare blivit mer medvetna om avvikelsehanteringens betydelse för patientsäkerheten. Detta sistnämnda bör ändå ses som en sanning med modifikation. Vårdpersonal som hanterar avvikelsehantering hamnar i dålig dager. Olika landsting har haft uppskov med säkerhetsfrågor och spårbarhet. I och med GDPR (General Data Protection Regulation) och NIS direktivet påtvingas förändringar om krav på redovisning och att uppskov inte längre gäller. Vad är verkligheten bakom de siffor som redovisas? När jag sökte i rapportens egen referenslista om patientinformation visar sig länken vara felaktig. Man gör bäst i att googla: ”vid skada i vården – Information till dig som patient” (var brukar den här broschyren finnas tillgänglig rent konkret i vården?). Det är en broschyr med lite information om patientnämnden, IVO, landstingets ömsesidiga försäkringsbolag (LÖF) och läkemedelsförsäkringen. Broschyren från SKL ger inga praktiska hänvisningar eller stöd till patientbemyndigande vid incidentrapportering. Man delar idéer om vad man som patient ska kunna förvänta sig vid incidentrapportering: dvs. att bli informerad, att man lyssnar, bra bemötande, att vården är tillgänglig för frågor, att vården tar ansvar, att vården utreder, förebyggande arbete, att vården står vid patientens sida. Av de många texter som skrivits hos PatientPerspektiv har mest förekommit kamp om tillvaron vid vårdskada och att landstingen skriver politiskt korrekta svar som inte har med verkligheten att göra, att patienter känner sig utsatta för att de måste vända sig till den vårdenhet där skadan skett istället för att kunna agera fristående gentemot myndighetsväsende, att handläggning av ärenden tar för lång tid…

”5 § Med vårdskada avses i denna lag lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom samt dödsfall som hade kunnat undvikas som adekvata åtgärder hade vidtagits vid patientens kontakt med hälso- och sjukvården.” (Patientsäkerhetslag 2010:659)

2016 publicerade Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) rapporten ”Skador i vården” som utgick från markörbasede journalgranskningar 2013 – 2016. Rapporten är en nationell och regional studie. De viktigaste nationella fynden handlade om att antalet vårdskador med trycksår och infektioner ökade under andra halvåret 2015 men inte under första halvåret 2016. Frekvensen av vårdskador är dubbelt så hög för utlokaliserade patienter, 100 000 patienter får varje år undvikbara vårdskador, vårdtiden för patienter med vårdskador är dubbelt så lång som för patienter utan vårdskada, kostnaden för vårdskador beräknades till 7 miljarder kronor årligen. Det största problemet med vårdskador gäller brister i dokumentation. De regionala skillnaderna är både ganska stora och emellanåt ligger de på en ungefärlig liknande nivå. 2013 hade Jämtland den högsta procentsatsen för vårdtillfällen med vårdskador: 33, 3 %. Den lägsta frekvensen för vårdtillfällen med vårdskador 2013 uppvisade Jönköping med 6,2 %. Den högsta frekvensen för vårdskador uppvisade sedan Värmland 2016 med 17,9 %. Den lägsta frekvensen för vårdskador 2016 uppvisade Örebro med 5,4 %. Under mätperioden uppvisar olika landsting både ökning och sänkning av vårdskador i vården. Den generella bilden pendlar ungefär mellan 18 % och ca. 11 %. Frågor man kan ställa till denna information är journalanteckningar i sig. Kan man lita på att de patientsäkerhets problem patienter har och vill framföra alltid förts in i journalen? Journaler kan försvinna när det som inte får hända har hänt…

2019 publicerar SKL en nationell jämförelse över vårdskador i den somatiska vården med mätperiod från januari 2013 till och med juni 2018. Den största farhågan handlar om att antalet utlokaliserade patienter ökat och att överbeläggningar fortsätter öka. Antalet vårdskador anses ha minskat något. Den högsta frekvensen vårdskador i SKL rapport handlar om vårdrelaterade infektioner.

När jag läser SKL rapporter inser jag att kriterierna är väldigt snäva och att det patienter vet är andra former av vårdskador inte kommer med i beräkningen. Vårdskador kan även relateras till fenomenet felaktig diagnos som inneburit andra bestående men. Borde man inte relatera försenad diagnos till skillnad från felaktig diagnos? Undanhållande av diagnos är en form av vårdskada. Undanhållande av behandling är en annan form av patientsäkerhetskultur skada som även kan definieras som vårdskada. Vårdskador handlar även om psykiskt lidande i vården (vårdlidande) och den kategorin finns inte ens med. Att nekas somatisk vård pga. psykiatrisk diagnos eller annan diagnos, t.ex. hiv är ytterligare former av patientsäkerhetskultur skada. Det är förunderligt att man inte räknar in åtgärder utifrån Försäkringskassan och hur sådan hantering påverkat patientsäkerheten. Vårdskada är i själva verket ett mycket mer omfattande begrepp än vad som anges i SKL rapporter.

Vad vet du om Lex Maria och Lex Sarah? informerar om gränser för vårdskada och hur avvikelserapportering går till. Vårdskada eller risken för vårdskada definieras som problem som uppstått i samband med undersökning, vård eller behandling. Gränser för vårdskada handlar om felaktig och fördröjd vård, läkemedelsförväxlingar, otillräcklig information till patienter, övergrepp, missförhållanden, brister i arbetsrutiner, vårdens organisation eller samarbetsproblem mellan olika vårdenheter. Övergrepp har en vid definition: fysiska (slag, nypningar, skakningar), psykiska (bestraffning, hot, trakasserier, kränkningar), sexuella eller sexuella antydningar, ekonomiska (stöld, förskingring, utpressning). I äldrevården eller socialtjänsten räcker det med misstanke om brist för avvikelserapportering (orosanmälan).

Ytterligare syfte med avvikelserapportering är att patienten ska få klarhet i varför skadan har uppstått. Utan anmälningssystemet tystas problem mer av vårdgivare. Om en vårdskada eller vårdhändelse (även omsorg) är av mer allvarlig art är det vårdgivarens skyldighet att anmäla till IVO. När en anmälan till IVO görs ska patienten eller den anhörige beskriva hur man uppfattat det som skett. IVO:s beslut ska kommuniceras till patienten/anhörige.

Vårdskador av mindre allvarlig art kan patienter och anhöriga bara anmäla till vårdgivaren. Problemet med nuvarande anmälningsstruktur där vårdgivare inte behöver göra någon anmälan till IVO om ärendet inte är tillräckligt allvarligt är att det låser förutsättningar för nationellt lärande. Problemet och åtgärden stannar på lokal nivå. Att inte patienter och anhöriga kan göra självständiga anmälningar till myndigheter underminerar förutsättningarna för de värden patienter och anhöriga uppmärksammat som uppenbara patientsäkerhetsrisker som vårdgivare inte vill ta på lika stort allvar.

”How about putting patient directors on organisations’ ‘Safety Learning Board’ – protects whistelblowers, provides greater transparency & patient voice at the highest level…” (@NatashaCCurran, Twitter)

Inspektionen för Vård och Omsorg (IVO) tillhandahåller statistik från 2013 till och med 2017 om Lex Maria och Lex Sarah anmälningar.

Lex Maria bygger på en incident från 1936 där fyra patienter på Maria Sjukhus i Stockholm avled pga. felbehandling. Patienter injicerades med desinfektionsmedel istället för bedövningsmedel. Lex Maria är en anmälningsskyldighetslag, dvs. vårdgivare är skyldiga att anmäla till IVO om en patient utsätts för risk eller om risken finns att patienten skadas eller får ytterligare komplikationer utifrån sjukdomsbild. Ett rättssäkerhetsproblem tillkom 2018 om Lex Maria. Vårdgivare har inte längre anmälningsskyldighet när patienter begår självmord. Trots att fullbordade självmord fram till 2017 varit den mest vanligt förekommande anledningen till Lex Maria anmälan. Lex Maria anmälan om självmord sker bara utifrån efter fyra veckor om kontakt med vården. Den tiden behöver förlängas.

I november 2018 intervjuades Mia Berg i SVT om förändringen att vårdgivare inte behöver anmäla självmord. Mia Berg förtydligande att anmälningssystemet inte syftar på att stigmatisera. Anmälningssystemet är till för att lära av misstagen för att kunna påverka förbättringar och kulturförändringar. Socialstyrelsen har förklarat förändringen med resonemang om att det saknas lagstöd trots att IVO angivit att det föreligger underrapportering av Lex Maria. Detta myndighetsförfarande är talande för de problem och utmaningar patientsäketskultur står inför. Det visar hur etablissemanget undertrycker både allmänheten och insikten om de värden patient- och anhörigperspektivet kan tillföra. Socialstyrelsen angav att bestämmelsen saknade lagstöd. Varför skapande man inte istället förutsättningar för ett lagstöd? Det blottar bristen på patientinflytande om patientsäkerhet i svensk politik. IVO gick ut med nyheten om förändringar och bekräftar att antalet anmäla Lex Maria självmordsanmälningar minskat. IVO skriver även att brukarorganisationer, vårdgivare och myndigheter arbetar för att minska risker för fullbordade självmord och avrundar med den bisarra slutsatsen att ”genom att följa och analysera det minskade antalet anmälningar kan IVO bidra till det arbetet”.

Lex Sarah bygger på vanvårdsförfarande som skedde på vårdhemmet Polhemsgården i Solna 1997. Lex Sarah är en anmälningshetsskyldighetslag utifrån vårdpersonal för socialtjänsten och äldrevården och omfattar brister i verksamhet, bemötande, övergrepp, vanvård. Sveriges Radios radioprogram P3 Dokumentär sände en dokumentär den 3 februari 2019, ”Lex Sarah, vårdskandalen och visselblåsaren” om historien bakom tillblivelsen av Lex Sarah (du hittar länk till dokumentären i referenslistan till denna text). Anhöriga intervjuades och det framkom exempel som visar att läkare inte gjort korrekta journalanteckningar om aktuella dödsfall utifrån vanvård. Problemet med Lex Sarah är just att allmänheten inte kan göra anmälan vilket bör ses som ett problem för rättssäkerheten.

En övergripande bild av anmälningarna visar att Lex Maria anmälningar ökat mellan 2013 – 2017: från 2226 till 2680 fall. Garderingar för Lex Maria utökades 2017 till att även innefatta skillnader mellan kön och ålder. 2017 inkom 1333 anmälningar inom kategorin kvinnor och motsvarande för män 2017 var 1314. Den högsta ålderskategorin för Lex Maria anmälan 2017 var mellan åldrarna 65 – 79 år. De tre högsta formerna av anmälningar förekommer gentemot den specialiserade psykiatrin, specialistkirurgi och primärvården. De tre mest vanligt förekommande anmälningarna handlar om problem gällande vård och behandling, fullbordade självmord och diagnosticering. Det pendlar lite mellan de olika åren vilken av de tre kategorierna som är högst men fullbordade självmord har flest gånger högst markering.

En övergripande bild av Lex Sarah anmälningar visar att antalet anmälningar från 1077 till 1294 under tidsperioden 2013 – 2017. I likhet med Lex Maria utökades 2017 Lex Sarah till att visa könsskillnader och ålder från 2017. 2017 var den högsta anmälningsfrekvensen utifrån Lex Sarah anmälningar inom socialtjänsten gällande barn/ungdom i åldrarna 13 – 17 år. 2017 inkom 267 anmälningar om kvinnor och 280 om män. De tre högsta kategorierna av de anmälningar som görs skiftar mellan: beviljad insats felaktigt utförd, rättssäkerhet, beviljad insats inte utförd och bemötande. Beviljad insats felaktigt utförd är den kategori som har flest markeringar. De mest vanligt förekommande anmälningarna sker utifrån äldreomsorg, LSS och barn & familj.

Tid för Lex Åke?


2015 debatterades i tidningen Dagens Samhälle behovet av en ny patientsäkerhetslag, Lex Åke. Åke: en äldre man som träffade 66 olika läkare under en tids sjukdom. Utmaningen är brist på helhetssyn och att nuvarande ersättningssystem är ett stuprörssystem. Tanken med Lex Åke är att garantera att äldre garanteras kontinuitet och trygghet i vården och att det ska vara tydligt vem som har ansvar för varje enskild patients välbefinnande. Lex Åke ska kunna utgå från alla platser i vården.

Medicinsk avhandling om lärandeorganisation och patientsäkerhet 

En granskning över det svenska forskningsläget utifrån patientsäkerhet visar ett blandat innehåll. Sidan ger i dagsläget 658 träffar på sökordet patientsäkerhet och 10 träffar utifrån engelskans patient safety genom samma sida. Den svenska sidan ger i dagsläget 13 träffar utifrån sökordet patientsäkerhet och 261 träffar utifrån patient safety. De olika svenska avhandlingarna från olika svenska universitet har olika inriktning utifrån vårdprofessionernas perspektiv. Forskningen handlar om chefers uppfattning över landstingens satsningar och hur bra eller dåligt man uppfyllt målen, allmänläkares förhållningssätt till läkemedel, sjuksköterskor och undersköterskors skattningar och bedömningar av bedömningsinstrument för att skatta patienters smärta, lärande för förstärkt patientsäkerhetsarbete, värdera patientsäkerhetsaspekter utifrån laboratorieanalyser och diagnoser, risker inom sjukhusvård, trygg och sammanhållen vårdkedja, utvärdering av nätjournal, patientsäkerhet vid vård i hemmet, kvalitetssäkring utifrån medicinrättsliga perspektiv, organisatoriska begrepp för patientsäkerhet, utvärdering av att förbättra patientsäkerhetskultur, kulturella perspektiv på patientsäkerhet, utvärdering av patientkommunikation vid 1177, olika kliniska studier och områden för patientsäkerhet. Många olika aspekter studeras och man utvärdera insatser och mätinstrument och söker förbättringsvägar. Frågan är om och hur all denna kunskap tas tillvara eller sprids nationellt. Det är speciellt en avhandling jag kommer att lyfta fram i denna text som handlar om de utmaningar man står inför för att förbättra patientsäkerhetskultur nationellt och vilka bristerna är idag.

”A quote from the classic Oath by Hippocrates, dating back to the dawn of medicine, ‘… abstain from harming or wronging any man…’ brings awareness to potential medical harm being an inherent risk closely linked to its benefits. Despite centuries of scientific evolution, hardly any public, healthcare professional of research attention was brought to reducing medical harm, perhaps, because medical therapies underwent hardly any change until the beginning of the nineteenth century.” (Jonas Wrigstrad)

2018 lades en svensk medicinsk avhandling fram vid Lunds Universitet kring bristerna om lärandeorganisation för patientsäkerhet, “The inside of a paradigm. An expedition through an incident reporting system”, av överläkare Jonas Wrigstad. Det stora problemet är att svenskt myndighetsförfarande utifrån patientsäkerhetsanmälningar bara leder till dokumentation av anmälningar utan att kunskap utifrån felen som uppstått lärs ut för att undvika att samma misstag upprepas i vården generellt sett. Tillsynsmyndigheten tillför oftast inget nytt, alternativa förklaringar förs aldrig fram. Den kunskap som tillkommer utifrån vårdincidenter förs inte in i utredningar och därför går den informationen förlorad. Ytterligare problem vården står inför med tanke på att vara en lärandeorganisation är att chefer byter jobb vilket gör att organisationens minne försvinner.

Överläkare Jonas Wrigstad har analyserat hur lärandekulturen ser ut utifrån patientsäkerhetskultur i svensk vård. Analysen om lärandekultur har utgått från lokal, regional och nationell nivå.

  • Lokalt lärande: 86 %
  • Regionalt lärande: 13 %
  • Nationellt lärande: 1 % 

Ett problem med Wrigstads avhandling är att den bara fokuserar sjukhusvård. Hur ser det ut inom primärvården, privat praktik, äldrevården och andra fristående vårdaktörer i sammantaget?

Jonas Wrigstad skriver kort om den stora kända amerikanska patientsäkerhetsutrednigen ”To Err is Human: Building a Safer Health System” från 2000. Denna utredning har visat att den tredje högsta dödsorsaken i amerikansk vård utgår från vården.

En engelsk utredning man inte hört talas om lika mycket lyfts fram i Wrigstads avhandling. En utredning som har syftet att föra in lärandekultur i vården utifrån incidentrapportering, ”An organisation with a memory” från 2002. Syftet med den engelska utredningen har varit att identifiera svagheter i vårdorganisation för att lära av felen och hitta nya tillvägagångssätt och förbättrad hälsopolicy.

Utmaning för framtida lärandeorganisation med bevarat organisationsminne för förbättrad patientsäkerhet


Minne behövs för att forma nutiden och framtiden. Utmaningar om att skapa ett system för lärandeorganisation med bevarat organisationsminne låter sig göras med ett realtids digitalt managementsystem som kan vara en hybrid mellan ett kvalitetsregister för avvikelsehantering. Ett managementsystem som görs tillgänglig gentemot vården, vårdutbildningar och allmänheten. Ett sådant managementsystem kan tillhandahålla forskning, rapporter, plats där man samlar erfarenheter utifrån olika nivåer inom vårdorganisation och ledarskap som görs sökbara, undervisningsfilmer utifrån incidentexempel och register över alla incidenter (både allvarliga och mindre allvarliga incidenter), förklaring till bakgrunden till incidenter och vilka åtgärder som sedan tagits, vilken kunskap som tillförs utifrån incidenter och hur kunskapen förmedlas vidare och når ut på nationell basis, granskning av effekterna av kunskapsspridningen, dokumentation av hur rutiner för lärande och upprepat lärande går till, patient och anhörigperspektiv behöver ingå. Det är ett format som kan integreras som ett incitament för lärandeorganisation inom olika vårdutbildningar. Tanken om lärandeorganisation behöver göras tillgänglig över många olika aktörer – även fristående vårdaktörer och hela vårdkedjan, från primärvård till specialistvård, äldreomsorgen och både integrativ vård och tandvård. Ett managementsystem för lärandeorganisation behöver bli ett samlat grepp över både privata och offentliga vårdaktörer. Ett transparent managementsystem för lärandeorganisation kan vara ett sökbart system för patienter, anhöriga och allmänheten för att veta vad som är viktigt att avstå (kan integreras gentemot hälsokonto för patientmedverkan/delat beslutsfattande). Eftersom Sverige är ett litet land kan ett sådant system göras till ett övergripande nordiskt samarbete där man delar kunskaper och erfarenheter mellan de nordiska länderna för att öka tillgängligheten till kunskap och infallsvinklar om lärandeorganisation för förbättrad patientsäkerhetskultur och förstärkt patientsäkerhetsarbete. Systemet behöver också ha ett eget kommunikationssystem. Patientsäkerhet behöver ges samma status som kriskommunikation i övrigt.

Mia Berg, grundare till PatientPerspektiv (2015 – 2019)

Mia Berg, patientföreningen PatientPerspektivs grundare har skrivit några avslutande ord i och med att PatientPerspektiv går i graven 2019. Du kan läsa bakgrunden till varför Mia Berg startade föreningen, vad hon velat förbättra, vad hon vet om dagsläget. Mia Berg visar exempel på historien underifrån. Mia Berg är inte övertygad om att andra svenska patientföreningar driver patientsäkerhetsfrågor på det sätt hon själv försökt göra – dvs. i opposition med rådande strukturer. Utmaningen svensk patientrörelse står inför är ett förstärkt patienträttighetsperspektiv som har inverkan på förbättrad patientsäkerhet.

PatientPerspektiv var en diagnosoberoende förening som startades 2015. Utmaningen svensk patientrörelse står inför är att stärka de patient rättsliga perspektiven generellt sett. Höjd ersättning till vårdskadade är en aspekt PatientPerspektiv velat förverkliga. Att förbättra patientsäkerhetslagen är ytterligare incitament Mia Berg ville förbättra. Mia Berg har varit verksam i Göteborgs Universitets patient- och närstående råd vid centrum för personcentrerad vård. Tankar om patientsäkerhet behöver breddas till hela kommunikationskedjan och kommunikation mellan patient och vårdpersonal, förbättrade lärprocesser utifrån vårdincidenter, förenkla anmälningsprocesser, förbättrad patientinformation, ökad tillgång till vårdpersonal i patientsäkerhetssyfte, förbättrade humana synsätt gentemot patienter och anhöriga, patientsäkerhet och ehälsa, patientsäkerhet och vård i hemmet, patientsäkerhet och rollen som anhörigvårdare.

”Skillnader som bekräftar” av Mia Berg, 2019-02-10


”I dagarna har jag nu slutfört mina sista åtaganden för PatientPerspektiv, och kan härmed kallt konstatera att de anledningar varpå vi tagit beslutet om nerläggning av verksamheten, varit högst välgrundade.

Jag deltog i en konferens i Malmö i somras där bland andra en högt uppsatt person inom vården, knuten till regeringen, talade. I pausen högg jag denne person och berättade snabbt om PP och frågade om det var intressant att träffa oss och veta mer? Vi bestämde att höras i mejlen, vilket vi gjorde och bokade in en träff i Stockholm.

Ungefär samtidigt fick jag förfrågan om att delta som föredragshållare vid en konferens som SIPU anordnade på temat bättre flöden i vården. Jag tackade ja under förutsättning att jag kunde vinkla temat utefter våra, vårdskadades, villkor och fick grönt ljus.

Så jag bokade in allting vid samma tidpunkt och passade även på att träffa en rad andra personer som hjälpt och stöttat PP under årens lopp, skribenter och personer som hållit oss informerade med material ur pressen bland annat. Det fanns så klart många fler jag önskat jag haft tid att träffa och tacka av ordentligt.

Föreläsningen gick bra, med något kraxig röst dock beroende på en för årstiden typisk förkylning.

Reaktionerna på det jag berättade var starka i publiken, en del slog händerna för ansiktet och verkade uppriktigt chockade. De flesta deltagarna jobbade inom vården, flera verksamhetschefer t.ex.

Men. Och nu kommer vi till en återkommande reaktion jag ofta stött på då jag berättat om mina och våra hjälpsökandes erfarenheter vid vårdskada: ”Ja, detta är FRUKTANSVÄRT att det får hända! Men VI, på VÅR avdelning arbetar HELT OCH HÅLLET enligt all patientsäkerhet!”

Det är alltså bara ”andra” som begår felen.

Insikt om egna tillkortakommanden saknas helt i de allra flesta fall. Och så länge denna inställningen är förhärskande, kan det heller aldrig finnas någon egentlig vilja till förändring. För den är ju onödig, förändringen …

Sorgligt nog verkar en hel del även tro att de ökande vårdskadorna beror på … ja, ni gissade rätt; ANMÄLNINGSBENÄGENHETEN. Den numera så berömda. Ökande siffror beror alltså på att ”vården uppmuntrar anmälningar och att fler anmäler annorlunda saker som tidigare inte anmälts”. Jag var tvungen att inte hålla med och istället slänga ur mig den vedervärdiga tesen om att jag istället tror att anmälningsbenägenheten sjunker. I takt med att befolkningen inser att det inte är lönt att anmäla, görs det inte heller. Men vad vet jag?

(nedan finns hela föredraget att läsa)

Mötet med regeringspersonen var trevligt. Vi fin-fikade och diskuterade ingående den nya lagen för anmälningar. Vi delade åsikt om hur vi förstår varför och hur den antagits och hur man tänkt, nämligen helt analytiskt. Regeringspersonen förstod även hur den däremot kan slå väldigt fel mot vissa patienter som inte alls klarar processen att konfrontera en vårdgivare. Så långt allt gott med andra ord.

Däremot blev jag minst sagt förvånad över vad som skulle komma härnäst. Och det kanske var menat som något slags ”tröst” i eländet med hela nerläggningen, men jag blev faktiskt ganska så chockad. Vilket inte händer så ofta kan jag poängtera …

Det sades att behovet av en specifik förening för just vårdskador och patientsäkerhet kanske inte finns?! Eftersom alla redan befintliga patientföreningar har frågan inbakad i sina program och arbetar aktivt med den, som regeringspersonen uttryckte det.

Detta gör mig oerhört beklämd. När inte ens makthavarna ser nyttan av en stark, enhetlig och oberoende patienträttsrörelse i Sverige. Frågan är helt enkelt inte särskilt populär. Av skäl som vi tror handlar om rädsla. Rädslan att öppna den dammlucka som vårdskadorna är. Att släppa fram relevanta ersättningar t.ex, skulle innebära enorma kostnader. Kostnader som skulle behöva bäras av ”någon” …

Sedan har vi frågan om ansvarsutkrävandet. Vilket skulle drabba vårdprofessionerna. Läkare och annan vårdpersonal skulle bli ansvariga i de fall de borde vara det. Det vill säga i fall där t.ex. icke beprövade metoder använts vid behandling och orsakat skada. Jo, det händer.

Så att konstatera att frågan om patienträtten i Sverige är infekterad och fortsätts hållas undertryckt är nog ingen större överdrift i dagsläget. Vilket bekräftar vårt beslut om nerläggning. Tiden är helt enkelt inte mogen. Svensken behöver lära sig ryta ifrån ordentligt, innan några varaktiga förändringar i samhället kan ske.

Jag är den förste att beklaga att PPs rytanden inte räckt.

Här kan ni läsa det föredrag jag höll:

Emil 6 år, Louise 22 år, Christina 37 år, Jens 4 år och Lars 64 år. De hade inte samma tur som jag. De överlevde inte vården. Det gjorde jag.

Vårdens OCH patienternas behov av ett smidigt flöde, som vi talar om här idag, går mestadels hand-i-hand. Med en skillnad; vid vårdskada. Då förutsätter jag som vårdskadad patient att flödet fortsätter även EFTER att olyckan hänt. Samt att flödet genom hela kedjan, inte enbart för vården, hålls intakt via försäkringsbolag och eventuellt rättsliga instanser.

Så jag ska härmed berätta lite vad som sker vid en vårdskada.

I N G E N T I N G. Sker. Ingenting.

Tack för att jag fick komma hit! (vänder för att gå) (skrattar och vänder tillbaka igen)

Nä, jag skojar bara! Jag överdriver så klart, men oroväckande många patienter som tvingats gå igenom processen upplever att verkligen att I N G E N T I N G görs för dem. Vårdskadade släpps vind för våg.

Jag vet alltså vad jag snackar om eftersom jag själv gjort erfarenheten av att (skall jag säga: försöka) anmäla vården, samt lyssnat på otaliga berättelser under åren med min förening PatientPerspektiv.

Jag var själv död pga andningsstillestånd i tre minuter på akuten i Malmö. Under SAMMA tillfälle, hände hela TVÅ missöden, varav sjukhuset bara erkänt det ena. Bägge kunde tagit livet av mig men gjorde inte det.

Ont krut ni vet …

Hade jag kommit in själv till sjukhuset hade jag inte levt idag för ingen utom min pojkvän Joe märkte vad som hände. Ni kan nog själv tänka er de existentiella tankar det föder i en människa … I svallvågorna av mina erfarenheter kring olyckan, startade jag PatientPerspektiv, som kom att bli Sveriges första förening för vårdskadade och deras anhöriga.

Den siste maj 2015 och jag kom in till akuten i Malmö för njursten. Något jag haft sedan jag var sju år gammal, så jag vet vad det är när det slår till. Det började värka runt tidiga kvällen, och jag tar en Spasmofen. Den verkar inte nämnvärt så jag tar en till. När inte heller den tar vet jag att jag måste in och få mer hjälp på akuten. Så jag ber mina föräldrar köra mig, och ringer samtidigt min pojkvän och ber honom komma och avlösa mina föräldrar.

Det sista aktiva minnet jag har från den kvällen är när jag och min mamma står i receptionen på akuten och väntar på att bli inkallade. Min smärta var då så hög att jag travade fram och tillbaka och stampade med foten i marken så ont jag hade. Kommer också ihåg att jag bad en sköterska om en spypåse …

Det som sedan händer har jag fått återberättat för mig, dels av min mamma, dels av Joe och även av läkaren som följde mitt fall.

Jag och min mamma blir invisade av en manlig sköterska som dirigerar mig till en toa för ett urinprov och mamma till ett undersökningsrum. Redan här reagerar min mamma och försöker påtala att det kanske inte är så klokt att lämna mig ensam, då jag är oerhört smärtpåverkad och kan dimpa i golvet vilken sekund som helst. Sköterskan pekar då med hela armen till mig och mamma: ”Du går dit och du går dit!”

Nåväl, provet blir taget på nån vänster, och sedan får jag satt en infart på handryggen och man börjar administrera smärtstillande. Jag får flera doser. Varje gång säger sköterskorna att de kommer tillbaka och tittar till mig efter tjugo minuter, vilket är tiden det tar för smärtlindringen att verka.

Någon gång här kommer Joe till akuten och mina föräldrar kör hem. Vid ett tillfälle kommer jag ihåg en konversation med en sköterska då en av injektionerna gått subkutant, och vi diskuterar om jag borde få en till. Jag minns att handryggen där injektionen lagt sig, blev helt vinröd med vita prickar, något Joe bekräftat senare då jag trodde jag kanske drömt ihop den biten.

Jag minns även att läkaren vid ett tillfälle förklarade att man bestämt sig för att ge en dos Atropin, en hjärtmedicin vilken verkar avslappnande på den s.k. ”glatta” muskulaturen vilket i sin tur kan sätta njurstenar i rörelse.

Sedan hände allting väldigt snabbt.

Jag hade hittills vankat av och an i smärta, men efter sista injektionen, dråsar jag omkull på britsen, med huvudet neråt fotänden. Joe märker då att mitt tal är helt osammanhängande och jag börjar darra. Han lägger sig bredvid mig på britsen och håller om mig. Då ser han plötsligt hur mina händer spänns i kramp och jag börjar skaka okontrollerat.

Han skriker på hjälp! Han trycker och trycker på larmknappen – ingen kommer. Han släpper då mig, rusar ut i korridoren och hittar sköterskor i övervakningsrummet och skriker att de måste komma.

Under tiden han är ute, trillar jag handlöst av bristen i kramp, slår i hela vänstra sidan av ansiktet med en fraktur i ögonhålan till följd. Näsan springer i blod och jag biter i läpp och tunga, slår hårt i kindben, haka och käke på vänster sida.

När sköterskorna rusar in ligger jag helt grå i ansiktet och krampar på golvet. De slösar ingen tid på att ta puls utan påbörjar hjärt- och lungräddning direkt. Två akutläkare kommer, min tröja klipps upp, jag blir defibrillerad. Man lyckas få igång mitt hjärta.

Jag fick återberättat av läkaren dagen efter att jag haft andningsuppehåll i mellan två till tre minuter. Detta var även vad akutläkarteamet sa till Joe direkt efter incidenten, då jag själv låg utan minne på AVA.

Jag kunde tillhört de 3.000 människor som dör varje år i svenska vården. Jag gjorde det inte. Jag lever och tackar min salig mormor och ett hyfsat hälsosamt leverne för mitt starka hjärta som inte lät sig stoppas.

Det går kalla kårar längs ryggraden när jag tänker på vad som kunnat ske om jag kommit in ensam … Ingen hade upptäckt mig förrän efter tjugo minuter då sköterskan skulle kommit för att kontrollera om den sista smärtlindringen tagit. Då hade jag förmodligen redan varit död.

Det var nu efteråt kampen började. Kampen för att få sin självklara rätt i ett system alltför fyrkantigt, tungrott och styrt av politiska beslut för att kunna gynna den lilla människan i kläm.

Jag gjorde alla nödvändiga anmälningar till både IVO och LÖF och hoppades på ett under.

Då jag skrev ihop förloppet i anmälan, tänkte jag på Joe, som tvingades stå och se på hur jag var död i tre minuter, då han trodde att jag aldrig mer skulle komma tillbaka till honom. Hans trauma var minst lika stort som mitt eget, då min minneslucka på ca ett dygn har skonat mig från att minnas. Vi led bägge två av utmattningssyndromet ”fatigue”, vilket drabbar traumapatienter och ibland även deras anhöriga.

Jag började få min ”fighting spirit” och ork tillbaka efter ca två månader, men de första veckorna efter incidenten, kunde jag bara göra en sak per dag. Anmäla till F-kassan, sedan var jag helt slut – en dag. Anmäla till försäkringsbolaget (som inte hjälpte till alls), sedan var jag helt slut av det – tog en dag. Skriva ihop hela redogörelsen för händelseförloppet tog mig tre fulla dagar att slutföra.

Och även ännu en månad efter händelsen, kunde tröttheten drabba mig som ett slag i huvudet och jag kunde inte bara slå bort den och säga ”Skärp mig!” utan måste vila oavsett var jag var eller vad jag gjorde.

Också smärtan bar jag då fortfarande med mig. Från hjärtkompressionen var min bröstkorg och rygg helt mörbultade och först efter två månader, började jag så smått kunna vända mig när jag låg ner. De första drygt två veckorna efteråt, måste jag ha hjälp att komma ur sängen. Fick lära mig att det tar mellan tre till sex månader för vävnaden att läka ända ner på fibernivå.

Så hur sätter man värdet på ett liv? Hur skalar man ett lidande?

När jag råkade höra konversationen mellan en läkare och en sköterska via en avlagd telefon, då läkaren med arrogans i rösten säger: ”-Jamen det var ju aldrig hjärtstopp!”, ville jag bara skrika i luren tillbaka: ”-Förringa inte min mardröm! Bara för att inte ni kan förklara vad som hände betyder inte det att inte jag var nära DÖDEN! Under ER vård!”

För honom var mitt hjärta reducerat till funktion. En muskel. Varken mer eller mindre. En muskel som antingen arbetar eller ej. För mig är det mitt liv.

Mitt liv är de som älskar mig och som jag älskar tillbaka. Mitt liv är också de som hatat mig. Mitt liv är lyckan jag upplevt och smärtan med den. Det är alla de otaliga små djurs liv jag räddat. Det är alla mina misslyckanden och framgångar. Det är varje vackert ting jag skapat med mina händer. Det är allt stöd jag givit åt andra och själv fått. Det är alla de fantastiska platser på jorden jag haft förmånen att se. Det är förmågan jag välsignats med att älska träd. Det är mina ögon – den ständiga källan till att se skönheten. Ska du sitta där och reducera allt detta till en muskel?

I vetskap om hur ”det fungerar”, hade jag inga större förhoppningar om att något gott skulle komma ur detta för min och vår del, men jag gjorde ändå ett försök genom anmälningarna, och hoppades att både IVO och LÖF skulle se det fullkomligt onödiga lidande som åstadkommits genom vårdens bristande rutiner och obefintliga övervakning.

Jag tycker att mitt liv är oersättligt. Hur högt värderar samhället det? Ett liv nästan ändat. Jag fick femtusen spänn i ersättning … Och på köpet, fick jag en förening som hjälpt många, påverkat en del men som framför allt tvingats inse att vi stångat våra huvuden blodiga i försöken att uppnå verklig och varaktig förändring för patienters rätt i svenska vården.

Men visst, det kan så klart också ske MASSOR vid en vårdskada! Fast alltsomoftast stoppar flödet. Stoppar brutalt. Och nu vill jag att ni tillsammans med mig räknar flödesstoppen härifrån:

Förutsättningen för att det ska ske någonting överhuvudtaget vill säga, är att DU SJÄLV kan informera dig om hur du anmäler och vad annat som finns att göra. Flödesstopp Nr1. Efter det lilla hindret finns en hel rad olika stoppklossar, alla till synes utformade för att hindra den vårdskadades väg till upprättelse.

När du väl hittat vägen att gå för din anmälan, ska du klara av att formulera dig på tillräckligt torr myndighetssvenska, för att bli tagen på allvar och inte som en galen rättshaverist! Nr2. Ditt lilla barn kanske har dött eller du har blivit invalidiserad för livet MEN GUD FÖRBJUDE ATT DU SKULLE VISA KÄNSLOR I DIN ANMÄLAN!!

Skulle det vara så att du kanske behöver stanna kvar för observation eller behandling efter din vårdskada, får du själv stå för kostnaden. Behövs senare uppföljande undersökningar får du så klart stå även för den kostnaden själv! Nr3 och 4. Här kunde jag varit snäll och räknat dem som en men jag är inte snäll. Och skulle det vara så illa ställt att du råkat skada dina tänder (vilket hände mig), får du definitivt själv betala allt utöver käkbrott, eftersom vi ju alla vet att tänderna inte är en del av övriga kroppen … Nr5.

Har vårdgivaren av olika anledningar valt att INTE göra en avvikelserapport, ligger dessutom hela bevisbördan på dig som patient. Nr8. Att förstå komplicerade vårdförlopp, rutiner och behandlingar som lekman. Även i detta exemplet kan jag dra erfarenhet av mitt eget fall, då det skulle visa sig att akuten i Malmö helt saknade avvikelserapport för händelsen. Den gjordes först då IVO påtalade felet. Efter att JAG själv anmält alltså. Med dagens anmälningssystem, skulle med all förmodan min olycka gått obemärkt förbi …

Oh, ja just det, höll på att glömma; SJÄLVRISKEN! Självrisken ligger så klart även den på dig. Den självrisk som dras ifrån en eventuell ersättning från LÖF. Landstingens försäkring. Inte patienternas alltså, utan landstingens. Min soffa är bättre försäkrad än jag som patient. Nr9. I vilken annan skadehantering är det DEN SKADADE som står för självrisken??!!

Så upplägget för anmälning ser inte så där jättelysande ut va?! Om vi ens anmäler en olycka, får vi sällan eller aldrig heller någon återkoppling på vad som sker efteråt ur vårdens synvinkel.

Men om direktören för NYCs största sjukvårdssystem, en stad med invånarantal som nästan hela Sveriges, personligen kan ringa upp varenda anmälare så kan våra regioner göra detsamma.

Jag frågade redan innan; hur sätter man värdet på ett liv? Hur skalar man ett lidande? Vårdskadades behov är fullt naturliga. Ställ. Frågan. Vad behöver du? Lyssna sen intensivt till svaren.

En uppriktigt menad ursäkt. På initiativ av vården, inte för att vi tjatat oss till den.

En öppen, transparent förklaring till vad som hände. En försäkran att det som hände oss aldrig ska behöva drabba någon annan. En uppföljning av de rutinåtgärder som sägs vidtagits. Idag finns inget sådant – ingen kontroll görs efteråt. En ersättning som faktiskt är en ersättning, som faktiskt ersätter ett förstört liv i fortsatt lidande. Som inte är en liten klapp på huvudet och ”Här, varsågod får du en liten peng!” Alltför många vårdskadade idag lämnas utan skäliga ersättningar.

Ett ansvarsutkrävande. Ja, mycket som felar i vården idag felar pga systemfel. De går att åtgärda. Men inte allt sker av systemfel. Ett ansvarsutkrävande av antingen felande personal eller ledning är idag omöjligt. Man vill inte peka finger. Men faktum är att vi är alla människor. Människor gör fel. Fel vi kan antingen lära av eller inte.

Trenden är dessutom ökande. Det visar bl.a. den granskning av Lex Maria-anmälningar tidningen Sjukhusläkaren gjorde 2017. Dagens Medicin skrev också 2017 att drygt 110.000 patienter drabbas av vårdskador och en äldre siffra gällande avlidna låg på 3.000. Kostnaderna för vårdskador uppskattades av DM till 9 miljarder om året –och då har man endast räknat de extra vårddagarna, inte fortsatta behandlingar eller invalidisering, kostnader som kunde och skulle ha undvikits.

Överbeläggningar, utlokaliseringar, felaktiga diagnoser och medicinering, medvetna risktaganden där inte vetenskapligt vedertagna metoder används vid behandling är några orsaker till att skador uppkommer. För att inte tala om sjuksköterskefria avdelningar där man hela tiden tvingas släcka akuta bränder i brist på personal. Och detta handlar ”bara” om interna systemfel. Som går att åtgärdas. Om man vill. Flödesstopp Nr10, 11, 12, 13 och 14, 15.

Tar vi sen det hela ett steg längre och ser saken ur rättslig synvinkel, ja då mörknar utsikterna för patienterna ännu mer. Skadeersättningarna till den vårdskadade, baseras på tarifferna för trafikskadade och till ett penningvärde som gällde på 50-talet. Beloppen har alltså inte räknats upp till dagens penningvärde vilket innebär att 100.000 i ersättning skulle motsvara ca 1 miljon i dagens penningvärde … Nr16. Betänk då att 100.000 i ersättning är det ytterst, ytterst få vårdskadade som ens kommer i närheten av. Själv fick jag hela 5.000 för att ha dött i landstingets regi. Efter överklagan. Att jämföras med en ankelskada som inhöstade det dubbla. Av mitt egna försäkringsbolag förvisso …

Och så har vi då även så klart frågan med privat vård. Ersättning från LÖF ges under förutsättning att läkaren och vårdinrättningen är ansluten till landstinget via Patientförsäkringen. Har den skadade behandlats av vårdinrättning eller läkare som INTE är ansluten till landstinget är det vårdinrättningens eller läkarens försäkringsbolag som ersätter skadan. Då kan den skadade råka ut för tråkiga utmaningar, som att tvingas bevisa att det INTE rör sig om en behandlingsskada. Nr17.

Den juridiska handläggningen läggs alltså generellt istället över på den skadade. Nr18. Idag krävs för att en vårdskadad ska få sitt ärende prövat av åklagare, att en anmälan lämnas in till polisen, som i vår erfarenhet generellt avslår den eller ofta låter anmälan bli liggande beroende på arbetsbörda. Nr19. Numera får man räkna med att överklaga avslag Nr20 och polismyndigheten upplyser inte heller alltid om att vårdärenden går under allmänt åtal, eller att det finns vårdåklagare. Nr21 och 22. Man vill styra patienträttsärenden mot civila processer.

Då inträffar nästa hinder; väldigt få advokater vill åta sig patienträttsfall, då de nästan uteslutande alltid kostar mer än vad eventuell vinst inbringar. Nr23. Dvs patienten får betala även om den ”vinner” målet. Med andra ord är den vårdskadade oerhört utsatt och många varken orkar, kan eller har ekonomiska förutsättningar att tillgodose sina rättigheter. Vi konstaterar kallt att vårdskadade således är rättslösa i vårt svenska samhälle. Vårdärenden MÅSTE få en högre status och det MÅSTE ske någon juridisk konsekvens vid allvarliga vårdskador pga oaktsamhet alternativt vållande!

Vi förstår självfallet varför det gjorts så här svårt – ur samhällssynpunkt vill man så klart inte att läkare ska sluta våga utföra behandlingar av risken att få ta konsekvensen om något går fel. Vi propagerar självfallet inte för något sorts system liknande det i USA, där man kan stämma folk till höger och vänster utan till synes ordentlig anledning, men att inte heller någonsin kunna utkräva ansvar är lika fel det!

Även jag försökte polisanmäla vården för vållande. Polisanmälan gjorde jag först senare, då en överläkare på Urologen under ett telefonsamtal berättade för mig då han läste journalen att jag ”förmodligen fått en överdos”. Vilket var första gången jag ens funderat över ordet. Jag visste redan då att det fanns ytterligare en patient i Malmö, som utsatts för exakt samma sak som jag, och om akuten inte heller då gjort någon avvikelserapport, ja, då hade man ju utsatt mig medvetet för livsfara! Och även OM det gjorts en avvikelserapport, hade man ju verkligen utsatt mig medvetet för livsfara, eftersom man då faktiskt VETAT om att den aktuella medicineringen var skadlig. Vårdåklagaren brydde sig inte om att kontrollera. Utredningen lades ner. Överklagan avslogs utan vidare möjlighet till granskning.

Allt detta sammantaget, var något jag själv upplevde som extremt utmattande, vilket bidrog till en insikt att ”någon” behövde göra något. Så jag startade PatientPerspektiv – Sveriges första förening för vårdskadade och deras anhöriga. Vi ger stöd och tips, publicerar patientberättelser och driver en skoningslös debatt i vår blogg. Dvs vi gör inte det längre för från och med i år har vi tagit beslutet att lägga ner föreningen.

Vi har under hela tiden tampats med svårigheter att nå fram med våra kärnfrågor till de berörda myndigheterna och på politisk nivå. Lägg därtill det faktum att vi inte har lyckats med konststycket att bli tilldelade en enda krona i ekonomisk hjälp. Att försöka driva en liten förening effektivt endast på medlemsavgifter är i det närmsta omöjligt. Våra möjligheter till spridning framför allt är oerhört begränsade och vi kan inte heller resa för att delta i så mycket som vi skulle behöva för att synas ordentligt.

Vi har förvisso nått stor uppmärksamhet i media, med våra debattartiklar och en rad olika intervjuer, men det hjälper ju inte. Pressen skriver och rapporterar, det görs det ena inslaget i tv efter det andra, där problemen med vårdskador och hemska missförhållanden i vården lyfts och fortfarande görs I N G E N T I N G från politikerhåll! Tvärtom, verkar utvecklingen i vården gå åt motsatt håll, dvs bli mer och mer patientfientlig. Den nya lagen om anmälan som jag redan nämnt är ett lysande exempel på hur man från officiellt håll verkar vilja städa bort vårdskador genom att komplicera anmälningsförfarandet. Trötta ut patienterna och på så sätt kunna säga: ”SE! Nu minskar vårdskadorna!” När det bara är anmälningarna som minskat. Och så slipper man åtgärda problemet. Vilket vi hävdat sedan vi först fick vetskap om lagändringen. Är det någon som tror att det faktiskt är så att vårdskadorna minskar?! Fråga patientnämnderna …

Att vara militant kritisk är sällan poppis. Men det är nog vad svenska patienträttsrörelsen behöver. När till och med Vårdanalys starkt kritiserar patientlagen för att vara tandlös och ineffektiv i jämförelse med våra nordiska grannländer, bör nog politikerna tänka ett varv till.

Allt handlar om vilken vård vi vill ha i framtiden – en vård där patienter OCH vårdpersonal sätts i fokus. En vård där personalen känner trygghet och tillfredsställelse och har förutsättningarna att sätta patienten i fokus! 23 flödesstopp kunde vi räkna till vid vårdskada. Eller vill vi fortsätta på den inslagna vägen – personalavhopp, stängda vårdplatser och patienter som skadas och dör. Jag tror jag vet vad Emil, Louise, Christina, Jens, Lars och deras familjer skulle valt.”

Jag ber att än en gång få tacka alla som stöttat, peppat, skrivit för oss och hjälpt oss rent handgripligen samt även så klart mina kära medarbetare; Ingrid, Lena, Elisabeth, Karin, Eva och inte minst Marianne vars juridiska sakkunskaper varit omistliga för vår arbete. Tack.

Med detta sagt, är det alltså inte vare sig tiden eller orken som egentligen saknas i mig. Det är hoppet.”

Mia Berg, GPCC, Centrum för Personcentrerad vård

På Göteborgs Universitets hemsida, GPCC, Centrum för Personcentrerad Vård är Mia Berg intervjuad angående vårdskada och patientföreningen PatientPerspektiv. På frågan: Vad kunde ha gjorts för att undvika mitt trauma? Mia Berg svarar: PM – patient monitoring, ”då hade man sett redan innan andningsstilleståndet att något mycket galet var på väg att inträffa. Och då man defibrillerade skulle man istället haft maskinen på semiautomatisk. /…/ Hela förfaringssättet efter en vårdskada behöver revideras. Betalningsskyldigheten till exempel. Varför ska jag själv behöva bekosta extra vårddagar och de extra vårdkontroller och undersökningar som följde efter min vårdskada? Den var ju orsakad i landstingets regi. Vårdskadade behöver en rad saker: en uppriktigt menad ursäkt. På initiativ av vården och inte för att vi måste tjata oss till den. En förklaring till vad som hände (jag vet fortfarande inte, ett och ett halvt år senare…). En uppföljning av de rutiner som man lovar ’ändra’. Hur vet vi vad vårdgivaren gör? Samt en rimlig ersättning. Jag fick femtusen. Det är vad mitt liv är värt. Men av allt behöver vi kunna få ansvarsutkrävande. Något som idag är omöjligt i vården.”

Till minne PatientPerspektivs mål

”Vårt ultimata mål är att inte finnas. Men innan vi kommer dit behövs ansträngningar. PatientPerspektivs verksamhet riktar in sig på tre olika nivåer; för privatpersoner, för vårdinsatser samt politisk nivå. Att verka som en intresseorganisation för privatpersoner som råkat illa ut i vården – hjälpa till med anmälningar, stöd och tips. Att inom vården, på regionnivå samt till privata vårdföretag, kunna bidra med föreläsningar, workshops och utbildning inom patientsäkerhet och bemötande. Vi tror att det är nyttigt för all inblandade i vården – från beslutsfattarna till sjukhusledningen till vårdpersonalen, att regelbundet bli påminda om människan – patienten, något PatientPerspektiv kan bidra med genom att berätta om våra egna upplevelser i vården. Att nå politikerna – via opinionsbildning, verka för politiska beslut vilket leder till positiva förändringar inom vården på sikt. PatientPerspektivs mål är dels att bli en röst för de annars tysta, samt bli en tungt vägande organisation som förmår påverka de politiska vårdbesluten vilka bidrar till ökad patientsäkerhet sam bättre bemötande i vården.”

  • PatientPerspektiv har (kommer att ha haft) en flik för råd och tips utifrån patientbemynidgande perspektiv. De råd och tips PatientPerspektiv givit är (kommer att ha varit, PPs länkförslag kommer ovanför referenslistan):


Här under har tidigare följt en lång rad olika åtgärder du som patient tidigare kunnat vidta för att anmäla vården direkt till IVO, Inspektionen för Vård och Omsorg. Denna möjlighet är nu betydligt mer komplicerad för patienten. Från och den 1e sept 2017 är det endast vårdgivaren själv som kan anmäla vårdskada till IVO. Det enda du som privatperson numera kan göra är att ”lämna tips” till IVO. Som patient ska du istället vända dig direkt till vårdgivaren och patientnämnderna. Därför låter jag nedan text stå kvar, trots att delar av den inte längre gäller:

Det är inte helt enkelt att veta var man ska vända sig, hur man kommunicerar med vården eller hur man ska formulera sig i t.ex. en anmälan. Vi har härunder listat de instanser som i dagsläget är de som tar emot anmälningar inom vården. Vi beskriver även vilka olika anmälningar som ska skickas till vem. Nyckelordet för alla anmälningar är ”saklighet” – det vill säga var tydlig och håll dig till saken. Lämna dina känslor därhän, du kommunicerar med en myndighet.


  • be att få ut din journal samt även eventuella röntgenbilder för det aktuella tillfället. Detta kan kosta en slant, men du har möjlighet att få kompensation om din anmälning går igenom och du blir berättigad ersättning.
  • hänvisa till journalanteckningar/röntgenbilder i anmälningen.
  • försök att så fort som möjligt efter incidenten, skriva ner förloppet dag för dag. Tag även egna foton på skadan, samt fortsätt dokumentera skadans utveckling. Kommer du inte själv ihåg, ta hjälp av någon anhörig som kanske var med dig, eller be den aktuella läkaren gå igenom händelseförloppet steg för steg och spela gärna in samtalet. Du har rätt att få veta vad som hänt dig.
  • se till att det finns en AVVIKELSERAPPORT gjord! Denna rapport är mycket viktig för att vården ska kunna förbättras. Vi vet att sjukhusen slarvar med denna rapportering, då det inte alltid finns tid att skriva dem, samt att de ofta inte ens uppmärksammas eller leder till förändringsarbete. Så här står det i Patientsäkerhetslagen gällande rapportering: ”All hälso- och sjukvårdspersonal ska bidra till att hög patientsäkerhet upprätthålls genom att rapportera risker för vårdskador och händelser som medfört eller hade kunnat medföra vårdskada.” Detta innebär alltså att även en skada som skulle kunnat ske, men som inte gjorde det, skall anmälas.
  • du har rätt att vara en del av utredningsarbetet gällande din vårdskada. Patientsäkerhetslagen säger: ”Vårdgivaren ska ge patienterna och deras närstående möjlighet att delta i patientsäkerhetsarbetet. Patienter och deras närstående kan ha mycket att tillföra i vårdgivarens arbete med att förebygga vårdskador. De ser inte sällan sådant som hälso- och sjukvårdspersonalen missar och det är angeläget att denna information används i patientsäkerhetsarbetet.” Även Socialstyrelsen är involverad i patientsäkerhetsarbete och uppdaterar med jämna mellanrum direktiven.



Här gör du en anmälan om du anser att vården gjort en miss som resulterat i skada eller ännu värre, döden. Du kan anmäla för dig själv eller en anhörig. Du bör göra din anmälan inom två år efter det inträffade, anmäler du senare än två år är det inte säkert att IVO tar emot din anmälan. IVO gör ingenting för dig eller den anhörige personligen, utan de utfärdar kritik mot avdelningen där skadan skett. Denna kritik ligger sedan till grund för eventuella vidare utredningar och aktioner från avdelningens sida. Utifrån IVO´s kritik kan sjukhuset ta ställning till om t.ex. en Lex Maria kan bli aktuell. ven ändrade vårdrutiner kan bli aktuella. Här finner du länk till IVO.

Du kan även mejla en fråga till IVO för att kontrollera om din läkare är legitimerad. Man kanske kunde trott det var obligatoriskt i Sverige att arbeta med legitimation, men den senaste tidens rapporter visar annorlunda. Bland annat Uppdrag Gransknings serie om olegitimerad vårdpersonal. Du mejlar hit:

I mejlet uppger du namnet på den/de du vill kontrollera samt vilken vårdgivare de arbetar för. Om läkaren tidigare är prickad, får du ett svar med det tidigare ärendets diarienummer.


Hit skickar du en anmälan om du anser dig ha rätt att få ut någon ekonomisk ersättning för incidenten. Generellt gäller att du behöver anmäla skada inom tio är från att den inträffade. Så här står det på LÖFs websida:


Du måste anmäla en skada inom tio år från den tidpunkt då skadan orsakades.

SKADOR ORSAKADE T.O.M. 2014-12-31:

Du måste anmäla en skada inom tre år från det att du fick kännedom om att skadan är objektivt märkbar, att skadan kan ha ett samband med en behandling och att patientskadeersättning är möjlig samt vilken försäkringsgivare ersättningskravet ska ställas till. Det finns en yttersta tidsgräns på tio år som räknas från den tidpunkt då skadan orsakades.”

Du kan få kompensation för utlägg i samband med vårdolyckan; om du behövt göra efterkontroller eller legat inlagd på avdelning, mediciner samt även resor till och från sjukhuset. Kort sagt, allt du behövt betala som du inte skulle behövt betala om inte vården gjort en miss. Du behöver kunna styrka ALLA utlägg så var noga med att spara dina kvitton! Du kan även bli kompenserad för inkomstbortfall. Ca 40% av de 14.000 anmälningar som kommer in årligen får ersättning. Här finner du länk till LÖF.


Patientnämnden finns till för att hjälpa patienter. I första hand vänder du dig INTE till Patientnämnden med själva skadan, utan om du anser dig ha blivit bemött felaktigt; någon vårdpersonal har sagt eller gjort något olämpligt. Det bästa är att ta upp det inträffade med avdelningen direkt, kanske skriva ett brev till ansvarige. Namn och adresser till avdelningsansvariga hittar man under respektive sjukhus websida. Skulle inte det hjälpa eller man inte är nöjd med svaret, vänder man sig till Patientnämnden.


HSAN är en domstolsliknande myndighet som prövar behörighetsfrågor avseende legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal. HSAN kan t.ex. dra in legitimationer från vårdpersonal så att de ej längre får utöva sina yrken. Anmälan görs av IVO, baserat på beslutet i respektive fall. Även Justitieombudsmannen kan göra anmälan. Men trots att privatpersoner inte själv kan anmäla till HSAN, kan det vara bra att veta om att instansen finns. Man kan ta upp frågan med IVO, om man har ett fall där t.ex. en läkare gjort sig skyldig till gravt misstag.

JO – Justitieombudsmannen

JO:s uppdrag är att övervaka att den offentliga makten utövas i enlighet med lagar och regler, samt att granska kommunala – och landstingskommunala myndigheter och dess tjänstemän. Du kan göra en anmälan om du anser att ett sjukhus eller en läkare t.ex. brutit mot lagen. Här hittar du anmälningsformulär.


  • kommunicera dina åsikter brevledes. Om du skriver ett brev till en myndighet, måste ärendet diarieföras och även åtgärdas. Tänk på att mejl inte är sekretessbelagda. Samt att vad som sagts och inte i ett telefonsamtal kan vara svårt att bevisa i efterhand. Skriv brev!
  • anteckna namn på alla du talar med samt datum och vad som sägs.
  • STÅ PÅ DIG! Kräv din rätt. Och ta reda på vad din rätt är framför allt. Du har rätt att veta vad som sker i ditt fall. Du har (oftast) rätt att se vad som står i din journal.
  • gå aldrig till sjukhuset ensam, ha någon med dig, vem som helst – om du saknar anhöriga, grannen – någon.
  • om du inte förstår det man säger till dig, fortsätt fråga tills du förstått. Du ska inte gå ifrån ditt besök och inte veta vad som gäller. Begär en tolk om det finns språksvårigheter. Tänk på att tolk kan ALLA begära, oavsett vilket land läkare/patient kommer från. I handboken, ”Din skyldighet att informera och göra patienten delaktig”, kan du läsa mer om detta. På sidan 37 står följande:  ”Med dagens rekrytering av läkare och annan hälso- och sjukvårdspersonal från andra länder kan det också finnas tillfällen när tolk eller stöd av annan sjukvårdspersonal kan behövas när den utländska personalen har patientkontakter.”


Jag kan inte nog många gånger påpeka vikten av att mycket noggrant undersöka de kliniker och vårdinrättningar man använder i samband med t.ex. privat plastikkirurgi och även annan vård utanför landstingets.

Oseriösa och oproffsiga kliniker kan fortsätta just för att kunderna fortsätter komma.

Idag är det så lätt att hitta information dessutom. Det första alla bör göra inför kontakt med privatkliniker är:

  • att bara göra ett Google-sök. Har kliniken varit inblandad i fall av vanvård och/eller vårdmissar, lär det ha kommit till medias vetskap och då finns det artiklar.
  • be kliniken om referenser, namn och telefonnummer/mejl/adress till tidigare patienter. Kontakta dessa och fråga om deras upplevelse av kliniken.
  • det kan även vara idé att kontrollera så inte kliniken har betalningsanmärkningar hos Kronofogden eller ligger efter med skatten. Inget bra tecken för något företag …”

I detta textavsnitt har förekommit tre artiklar publicerade i Svenska Dagbladet: ”Gör det inte svårare att anmäla vårdskador” – du hittar artikeln embeddad i referenslistan till denna text för den som vill läsa den i sin helhet, en PatientPerspektiv text om att allmänheten inte längre kan göra anmälningar själva, och en PatientPerspektiv artikel om förslaget att förflytta klagomålshantering från IVO till vårdgivarna.

Denna text är del 10 i serien Patientmakt Revisited

©Philippa Göranson, Lund, 15 Februari, 2019

Patienmakt/Patient CV kan man även få en enkel överblick över genom sociala medier.

Klicka på följande för att följa:

Twitter tillgänglig genom öppet internet 

Facebook tillgänglig genom öppet Internet

Linkedin tillgänglig genom öppet Internet

Länkar utifrån PatientPerspektiv rekommendationer:


JO anmälan


Ytterligare tips:

Du kan ställa frågor och få gratis juridisk vägledning genom sidan

Referenser:, sökord: patientsäkerhet, patient safety, 2019-02-12

Bates, D W, Jha, A K, Larizgoitia, I, Prasopa-Plaizier, N, “Patient safety research: an overview of the global evidence”, BMJ Journals, 2010-02-19

Berg, Mia, Thunberg, Marianne, “Svensk vård lämnar patienten rättslös”Sjukhusläkaren, 2017-04-26

Berg, Mia, ”NY KLAGOMÅLSHANTERING”, PatientPerspektiv, 2017-03-16

Berg, Mia, ”ATT ANMÄLA VÅRDEN”, PatientPerspektiv, 2017-09-20

Berg, Mia, Vilkkavaara, Päivi, ”Gör det inte svårare att anmäla vårdskador”Svenska Dagbladet, 2017-10-26

Berg, Mia, ”PPS DEBATTARTIKEL I SVD”, PatientPerspektiv, 2017-10-27

Berg, Mia, “Skillnader som bekräftar”, PatientPerspektiv, 2019-02-10 (vissa av texterna från PatientPerspektiv kommer att försvinna när PP stänger ner helt men Mia Berg kan tänka sig att spara vissa av texterna och publicera på en samlingsblogg från det som publicerats genom PP – återkommer med korrekt referens när det skett)

Berg, Mia, Facebook messenger, 2019-02-13, 2019-02-14, 2019-02-15

Corrigan, JM, Donaldson, MS, Kohn, LT, ”To Err is Human: Building a Safer Health System”Institute of Medicine (US) Committee on Quality of Health Care in America, 2000

Curran, Natasha, “How about putting…”, @NatashaCCurran, Twitter, 2019-02-11

Donaldson, L, “An organisation with a memory”Clinical Medicine, 2002

Göteborgs Universitet, “Mia Bergs berättelse”, GPCC Centrum för Personcentrerad vård, senast uppdaterad 2017-04-03

Inspektionen för vård och omsorg, ”Uppföljning av hur anmälningar av självmord har påverkats sedan anmälningsskyldigheten upphörde den 1 september 2017”, 2018-09-13

Inspektionen för vård och omsorg, ”Lex Maria och lex Sarah”, Februari, 2019

Karlsson, Rebecca, ”Patientförening om att självmord inte anmäls: Det är oerhört allvarligt”, SVT Nyheter, 2018-11-13

Larsson, Dan, ”Säkra vården genom en Lex Åke!”Dagens Samhälle, 2015-06-11

Patient Experience Library,

Sibley, Miles, ”Miles Sibley: The language used to describe patient feedback has a detrimental influence on safety culture”, The Bmj Opinion, 2019-02-05

Ström, Marie, ”Jag är förvånad över att vi inte lyckats lära oss mer”Läkartidningen, 2018-02-08

Sveriges Kommuner och Landsting, ”Vid skada i vården – Information till dig som patient”, 2011

Sveriges Kommuner och Landsting, ”Nationell satsning för ökad patientsäkerhet, Patientsäkerhetskultur, Sammanställning på nationell nivå av landstingens mätningar 2012 – 2014”, 2015

Sveriges Kommuner och Landsting, ”Rekommendationer från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) för fortsatt arbete med patientsäkerhetskultur”, 2016-05-11

Sveriges Kommuner och Landsting, ”Markörbaserad journalgranskning januari 2013 – juni 2016 Skador i vården På nationell- samt region och landstingsnivå”, 2016

Sveriges Kommuner och Landsting, ”Markörbaserad journalgranskning Skador i somatisk vård Januari 2013 – Juni 2018, Nationell Nivå”, 2019

Sveriges Kommuner och Landsting, telefonsamtal, email, 2019-02-11

Sveriges Radio, ”Lex Sarah, vårdskandalen och visselblåsaren”, P3 Dokumentär, 2019-02-03

Sveriges Riksdag, ”Patientsäkerhetslag (2010:659)”, Februari, 2019

The Mid Staffordshire NHS Foundation Trust, “Report of the Mid Staffordshire NHS Foundation Trust Public Inquiry”, Februari, 2013, sökord: patientsäkerhet, patient safety, 2019-02-12

Vårdguiden 1177, Lex Maria, Lex Sarah, Februari, 2019

Westberg, Lena, ”Rapport från SKL…”, @Kaosliv, Twitter, 2016-08-09

World Health Organization (WHO), ”10 facts on patient safety”, Februari, 2019

World Health Organization (WHO), “World Alliance for Patient Safety”, Februari, 2019

Wrigstad, Jonas, “The inside of a paradigm. An expedition through an incident reporting system”, Lunds Universitet, 2018-02-02

Global patientinflytandemätning: nordisk patientrörelse på 3:e plats 2018


Den nordiska patientrörelsens patientinflytande rör sig framåt enligt den engelska organisationen PatientView senaste rapport för 2018. De nordiska länderna har rört sig från en fjärde placering 2017 upp till en tredje placering 2018. Första placering 2018 får Australien och Nya Zeeland följt av en andra placering för Grekland och Cypern.

PatientViews internationella mätningar över patientorganisationers patientinflytande visar tydliga skillnader mellan olika länder. 2018 har Australien och Nya Zeeland bäst förmåga i det som handlar om en patientorganisations stabilitet. 93 % av australienska patientorganisationers medlemmar anlitar sin patientorganisation. Australienska patientorganisationer brister när det handlar om samarbeten med andra patientorganisationer. Generellt sett för grekiska patientorganisationer är att de är bäst på att ge service och hjälp till sina patienter och de har gott rykte inom hälso- och sjukvården. De nordiska ländernas patientorganisationers anses vara starka i termer av sin verksamhets stabilitet, service och hjälp till patienter och att de kan påverka politisk hälsopolicy inom de egna länderna.

På fjärde plats 2018 finner vi England, följt av Kanada, USA, Spanien, Central- och Sydamerika. På tionde plats finner man Belgien och Portugal följt av Afrika, Irland, Italien, Schweiz, Frankrike, Nederländerna. De tysktalande länderna i Europa hamnar på en 18:e placering följt av Östeuropa, Tyskland och Ryssland.

Material från PatientView visar en brokig bild av vilka länder som ingår. De generella mätningarna från PatientView berör länder i Afrika, Asien, Australasien, Central- och Sydamerika, Östeuropa, tysktalande länder i Europa och de nordiska länderna. I vissa studier kommer dock både USA och England att ingå och fler länder än i de generella indelningarna. Olika europeiska länder dyker också upp sporadiskt i vissa mätningar. Mätningarna är inte helt konsekventa. Till exempel saknas gruppering för Mellan Östern och Kina och många andra mindre länder i olika delar av världen. Nordamerikan behöver vara en egen kategori. Det är egentligen konstigt att man inte har en egen kategori för Västeuropa. Det är som om man ska ta Västeuropa för givet men det har ingen egen kategorisering i de egna presentationerna.

Vilka länder lyckas bäst eller sämst enligt PatientView?

De länder vars patientorganisationer är bäst på e-kommunikation 2018 är USA, Irland, Spanien och Australien. I det här avseendet hamnar de nordiska länderna på en nionde placering av tjugoen möjliga. När PatientView går lite närmare in på hur patientorganisationerna går tillväga ställer man frågor om tillgång till hemsida, blogg och Twitter. 5 länder får 100 % närvaro om hemsida: Australien, Belgien, Grekland/Cypern och Schweiz. De nordiska länderna får en åttonde placering med 95 % närvaro med en egen hemsida. De länder vars patientorganisationer bloggar mest är USA, Kanada och England. Bloggande har rätt så låga siffror för de tre högsta placeringarna: 39 – 30 %. Irländska patientorganisationer syns mest på Twitter med 81 % närvaro för 2018 följt av USA med 73 % närvaro och Spanien och England på delad fjärde plats med 68 % närvaro. De nordiska länderna får en tolfte placering med 35 % närvaro på Twitter.

Patientorganisationer som lyckas bäst med att nätverka med likasinnade 2018 är först HIV/AIDS följt av reumatologiska patientgrupper på en andra plats. På tredje plats för 2018 delar fem olika diagnoser en tredje placering om de som nätverkar bäst: blodsjukdomar, funktionshinder, sällsynta diagnoser, cancer och mag-/tarmsjukdomar. Det är av värde att förstå hur bilden ser ut för den som är på jakt efter information eller kontakt. Patientinflytandet för olika organisationer och diagnoser skiljer sig åt och när man är på jakt efter information kan man kanske känna sig lurad av att inte hitta det man behöver.

De diagnoser som utmärkt sig bäst 2018 är blodsjukdomar med en första placering följt av HIV/AIDS och sedan cancer på tredje plats 2018. HIV/AIDS har internationellt sett haft de högsta placeringarna 2014 och 2012. Sällsynta diagnoser 2018 har fjärde placering, följt av delad femte plats för luftburna sjukdomar och njursjukdom. Diabetes och mental ohälsa delar en sjunde placering följt av lever och hepatit. Reumatologiska sjukdomar syns på tionde plats följt av neurologiska diagnoser och hjärt-kärlsjukdomar och funktionshinder. Hud, omvårdnad och vänner ser man på en femtonde placering delat med endokrinologiska sjukdomar och sist ser man mag- och tarmsjukdomar.

För närvarande mäter PatientView bara Twitteraktivitet om sociala medier. Facebook och Youtube är andra viktiga kanaler. Patientorganisationer finns på fler kanaler än så. Det vore önskvärt om PatientView kan vidareutveckla sina sociala medier mätning, s. k. ”social listening”, och differentiera frågeställningar om de olika kanalerna och kulturella skillnader. Vilken typ av respons får patientorganisationers e-kommunikation? Vad avslöjar patientorganisationernas egen ”analytics” om de egna sociala medier kontona? Det sociala medielandskapet förändras snabbt. Var patientrörelsen gör sig bäst och vilka kanaler som når beslutsfattare kanske skiljer inför att nå patienter eller allmänheten. Framförallt kommer det sociala medier landskapet skilja sig åt i olika länder. Kvantitativa mätningar ger vissa besked men de kvalitativa aspekterna hoppas jag att PatientView går vidare med i framtiden för att differentiera sina mätningar med.

Mätningar om hur patientorganisationer påverkar hälso- och sjukvård eller andra intressenter visar i dagsläget inte vad man lyckas påverka. Hur bra är lyssningskulturen i olika länder? Vad lyckas man bäst eller sämst med i olika länder? Hur bra eller dåligt fungerar demokratimodellen för patientinflytande i olika länder i praktiken? Påverkan på intressenter kanske mest sker på seminarier och ledarskapsutbildningar. Det är inte alltid säkert att det kommer patienter till del eftersom patienterna inte är tillräckligt informerade. Borde inte PatientView utveckla mätningar utifrån patienter och enskilda ”patientinfluencers” till skillnad från patientorganisationer? I olika länder kommer det skilja sig åt – vem påverkar vad, varför och hur som patientorganisationer inte ordar om?

PatientView jämförelse: 2012 – 2014 – 2018

PatientView har sammanfattat förändring över tid från 2012 till och med 2018 med ett nedslag 2014. I denna sammanfattade mätning har man lagt in en kvalitativ förfrågan utifrån två mätkriterier och differentierat frågorna. Mätkriteriet påverkan på hälsopolicy gavs den kvalitativa vinklingen om den egna regeringen inte prioriterar deras område. Mätkriteriet integritet och motståndskraft gavs en kvalitativ inriktning om att identifiera vad det största hindret är för dem att förverkliga sina målsättningar.

Generellt sett har patientorganisationers stabilitet ökat från 57 % till 61 %. E-kommunikation har förbättrats med 13 %, från 40 % till 53 %. Service till patienter har sjunkit med två procent, från 50 % till 48 %. Patientorganisationers nätverkande med intressenter har förbättrats med 5 %, från 39 % till 44 %. Patientorganisationers nätverkande med likasinnade har också förbättrats men bara med 4 %, från 33 % till 37 %. Patientorganisationers rykte har försämrats med 1 %, från 33 % till 32 % 2018. Patientorganisationers inverkan på hälsopolicy har försämrats med 12 %, från 42 % 2012 till bara 30 % 2018. Motståndskraft och integritet har försämrats med 2 %, från 40 % till 38 % 2018.

De olika mätkriterierna har givits kvalitativa vinklingar. Det mest positiva om patientorganisationers verksamhet är att de blivit bättre utifrån sin styrelseform och publicerar fler årsrapporter än tidigare. Många patientorganisationer saknar fortfarande funding strategier.

E-kommunikation handlar om att den digitala närvaron ökat men man ger ingen kvalitativ analys över olika länders kulturskillnader för att differentiera vad de olika procentsatserna egentligen handlar om. Patientorganisationers representationsverksamhet anses ha förstärkts sedan 2012.

Många patientorganisationer tillhandahåller patientinformation men PatientView granskar inte intressestyrningen av den information som tillhandahålles. PatientView tar inte heller fram underlag om hur patienter erfar, uppfattar eller kritiserar den information patientorganisationer tillhandahåller.

Patientorganisationer anses ha blivit bättre på att interagera med intressenter inom hälso- och sjukvårdsområdet. När patientorganisationer kan agera tillsammans som kollektiv förstärks det egna påverkansarbetet. I det här avseendet har patientorganisationer inte förbättrats enligt PatientView.

Fragmentisering och inbördes tävlan motverkar den egna patientrörelsens status. Frågan om patientorganisationernas rykte är något tvetydigt. Patientorganisationer är inte säkra på hur deras regeringar egentligen finner deras kompetens som tillförlitlig.

Patientorganisationers påverkan på policyfrågor minskar hela tiden men patientorganisationer själva tror att de kan påverka vilka behandlingsalternativ som erbjuds i vården.

Mätkriteriet integritet och motståndskraft handlar om många olika problem och utmaningar. Många patientorganisationer saknar ekonomiska bidrag, de kan inte påverka i tillräcklig grad de behandlingsalternativ som kan gagna patienter bättre, generellt sett bryr sig inte allmänheten om vad patientorganisationer verkar för, man har svårt att nå ut i officiella medier med sina problem och budskap, man har inte tillräcklig förmåga att påverka forskningsinriktningar.

Hur solidarisk är patientrörelsen?

För den som inte är insatt i hur bra eller dåligt det går för samarbeten mellan olika patientorganisationer ska man vara medveten om intriger dem emellan. Solidariteten kan stärkas och särskilt med tanke på uppdraget och att de borde kunna serva patienter bättre. I länder med många patientorganisationer finns även olika organisationer inom en och samma diagnos. Det kan vara på gott och ont. På ont för att det sänker styrkeläget pga. det leder till splittring och minskar deras möjlighet till påverkan. Eller så kan det vara tvärtom och att det i så fall ger patienter fler valmöjligheter i termer av patientorganisation utifrån sin diagnos. För den som är ny i en diagnos kanske man inte alls vet vad patientorganisationer gör, att de finns eller ens var de finns. Information om patientorganisationer är inte utplacerad i den svenska vården för att underlätta för allmänheten. Ser det annorlunda ut i andra länder? På något sätt behöver man även ta reda på hur lätt eller svårt det är för patienter, anhöriga eller allmänheten att få kännedom om patientorganisationer.

Har patienter tillgång till de frågor och den information de behöver i vården?

Uppfattar du att du är införstådd med vad patientorganisationer driver för förändringar, policyfrågor eller att du far tag i den hjälp de har i rätt ögonblick i vården? Vissa svenska patientorganisationer har frågor på sin hemsida som en hjälp till självhjälp för patienter om vad man kan fråga sin läkare om behandlingsalternativ eller diagnos.

Hur många patienter får/tar fram den informationen under konsultationen och använder den? Finns det ens en läkare som vägleder en patient under konsultation till patientorganisationens frågor och ger patienten betänketid inför behandlingsval? Hur lätt eller svårt är det att kombinera de olika frågorna utifrån olika patientorganisationer för den som är multisjuk? Kombinationer utifrån multisjuka patienter kan leda till en tredje eller fjärde form av frågor behöver uppstå som inte ens finns idag. Är de frågor som finns uppdaterade utifrån de senaste forskningsrönen och de bästa behandlingsalternativen?

PatientView 8 mätkriterier:

  • Verksamhetens stabilitet: patientorganisationens huvudbärande områden.
  • E-kommunikation: patientorganisationens förmåga att nå ut till funktionshindrade, patienter och vårdgivare.
  • Service till patienter: mäter hur effektiv patientorganisationen är på att förmedla sitt budskap till funktionshindrade, patienter och vårdgivare.
  • Nätverkande och intressenter: mätning utifrån hur framgångsrikt patientorganisationer samverkar med inflytelserika personer/organisationer inom hälso- och sjukvård.
  • Nätverkande med likasinnade: hur framgångsrikt patientorganisationen samverkar med andra patientgrupper och de inom samma område.
  • Rykte: patientorganisationens självbild utifrån hur bra man är på att påverka intressenter inom hälso- och sjukvård.
  • Påverkan på hälsopolicy: mäter hur patientorganisationer uppfattat att den egna staten prioriterar deras egna områden i termer av policy och den geografiska räckvidden.
  • Integritet och motståndskraft: vilket sätt patientorganisationer anser att de kan hantera vanliga utmaningar.

Om PatientView

PatientViews målsättning är att patientorganisationer i olika länder ska dra lärdom av varandra för att kunna vidareutveckla den egna verksamheten. Målsättningar för olika patientorganisationer ser olika ut i olika länder. PatientView vill att patientorganisationer ska lägga märke till vad patientorganisationer i andra länder prioriterar. De granskningar PatientView gjort hittills tycks mest handla om att mäta de traditionella patientorganisationerna. I de här senaste mätningarna jag tagit del av ser jag ingen uppdelning gentemot de nyare digitaliserade patientorganisationerna som agerar på andra sätt än de traditionella.

Alex Wyke grundade PatientView år 2000. Alex Wyke uppfattade att patientorganisationer världen över håller på att ändra karaktär och inställning och ville därför visa vad som sker globalt. När jag granskar de som arbetar inom PatientView framträder inte en enda tydlig patientrepresentant. Om det är någon med patienterfarenhet hos dem flaggar man inte det. De verksamma är journalister, statistiker, sociala medier kunniga, forskare, personal från läkemedelsindustrin, en icke-medicinsk sakkunnig person presenteras.

Patienmakt/Patient CV kan man även få en enkel överblick över genom sociala medier.

Twitterlänk tillgänglig genom öppet internet: 

Facebooksida tillgänglig genom öppet Internet:


PatientView, ”Benchmarking the patient movement, 2018”

PatientView, “Benchmarking the patient movement, 2018 Analysing 21 countries/regions 3rd edition”

PatientView, “Benchmarking the patient movement 2018 Analysing patient groups of 17 therapeutic areas 3rd edition 2018”

PatientView, “Benchmarking the patient movement/Changing trends, 2012 – 2018, across the whole patient movement”

@PatientView, Twitter

©Philippa Göranson, Lund, Sverige, November, 2018

Can we move beyond lip service on the art of listening in healthcare?


Listening in healthcare can be a very complicated matter and concerns many different aspects of healthcare encounters. Even if one spon­taneously asks oneself: is it not the most common sense thing to do? I have been caught up on this topic due to previous bad experiences in healthcare where the lack of listening properly or even listening at all was completely missing – even if I was speaking to a healthcare professional in the same room. After some time I got to read the medical journal, that one of the specific non-listening physicians I had met had been writing and realized I was only being observed. I even remember very clearly hearing myself saying repeatedly: “Can you listen to what I say?” Even that did not help. It just made things worse. It is as if it is up to the healthcare provider to decide when or even if to ask the relevant questions or if they even are going to be asked at all. That way of being from the healthcare provider’s side of things was just pretending to hear. At this point of time in my life, I had had physicians whom all acted likewise – they always excluded what I was trying to communicate and they got it all wrong. Incorrect diagnosis, wrong treatment ideas, no one even tried to put my story together properly. They seemed to want to start the discus­sion from a set of ideas or rules on how to ask questions and what questions to ask that does not always correspond to what the patient really has to say. Their structure of things made their compre­hension of why I even was attempting to get help into complete chaos. Later I came to understand what I had been subjected too and this is part of why listening in healthcare does not always work. The culture of evidence-based medicine is reductive, it simplifies and cannot handle the complexities of life that need to be interpreted and put into context. Evidence-based medicine devalues individual experience. At this early stage, I started to wonder if I no longer could express myself. I have previously been a radio broadcaster and am a verbal person and I like words so that was not the problem. Actually, being a humanities student made me react to this hierar­chical structure very strongly and it made me lose faith towards the realm of healthcare and start to question their knowledge production. If they can’t listen properly what else are they getting wrong about medicine as a scientific field? Are healthcare providers not supposed to be humani­sts too? My idea of the humanist is about meeting the other and this kind of reasoning can be found in diffe­rent philosophical schools of thought. At one point when the lack of listening was exceptionally frustrating, I was asking myself: do we have to make listening in healthcare a human right? That was when I started to go to the university library to find books on other people’s experiences of healthcare and it was very helpful to see other people had noticed the same things as I and, sad to say, had even had even worse encounters than my own. I even started reading books on medical law to help me get a bigger picture of the idea of healthcare.

In the end, everything turned out, but I had to force my narrative structure and storyline on top of how healthcare providers usually want to be addressed. I was sensing a cultural sensitivity problem and this aspect is imperative to better listening in healthcare too. Interaction is on the linguistic level. I understood I had to find a medical professional that comes from a different culture where the speaking structure is different from the Swedish way. Medical humanities research has also explained that to get the right diagnosis the patient and healthcare provider need to be on the same page when it comes to the use of words and their interpretation and how they are applied to make sense to each other. Not just that, Iona Heath explains in an essay in the BMJ: “Clinicians need to be just this – experts in the feelings we attach to words – otherwise our efforts to communicate with our patients will oscillate between the tedious and the cruel”i. There is also another side to this aspect explained by Dr. Gavin Francis in Aeon magazine “Storyhealing”: “War metaphors in health and healing can be valid, but bringing different ideas to the mind of each patient – an appreciation of storytelling can assist physicians to choose the metaphor that will best help their patients, and also help patients articulate inner experience to their physician.”ii As a patient, one always has a story of some kind that cannot be neglected. My new encounter in healthcare was to become a part of a shift of paradigm in my life. The big difference now in this new encounter also was the attitu­de this person had towards information and sharing ideas with the patient and the appreciation shown towards a complete story as to how I also had come to understand myself. This medical professional happily took everything I had and replied: “Great! Otherwise, I would never have understood!”. At the time it felt like a surprise and that this person was actually listening. I could see it in the facial expression that something else was going on inside of this person. Later this doctor told me he even had one of my illnesses too. What actually happened here was the combination of the how and the why I even got ill and where a medical professional was integrated as in a more interpretive listening process. I was also due to all this going through a change from just being a passive patient into a combination of what is known to be called the healthcare consumer (knowing my patient’s rights and becoming better informed) and being the expert patient (knowing how to strategically manage myself through the healthcare system). This was something I had to learn by myself. One needs to be empowered before even being listened to properly in healthcare.

I have read a big amount of patient experience books, pathologies, medical humanities research and research by the nursing science. I do not even have to look far into social media to stumble across a Twitter account defending patient’s rights where the beholder of the account defines the account with a message that says: “I am not a slave; I will not comply to tyranny”. Not being listened to is tyranny. On Twitter, I have also come to know the phenomenon called the patient’s voice. The fact that this has appeared also shows it is close to a human’s rights issue. The concept of the patient’s voice can be interpreted as the downside of the patient’s status in healthcare. The attempt of the patients’ voice is about something else. Patient’s Voice is about change and is challen­ging to the healthcare structure. The patient’s voice phenomenon wants to create a better awareness on how hard thing can get for a patient and is a way of questioning what is not working. On a personal level, it can also be about just being listened to in healthcare in a one-to-one situation. The idea of doctors’ ears is not being used very much on social media to debate the lack of listening in healthcare. At least not yet.

There are a variety of hashtags on Twitter and one even explicitly concerned with listening to patients’ #listentopatients. It is as if healthcare providers have a particular form of hearing im­pairment. Hearing is easily something that can get mixed up with listening. Listening is a much more complex process than just hearing. The big difference between hearing and listening is that listening is part of a hermeneutic process that integrates both intellectual and emotional capacities to extract the correct meaning.

How can patients be perceived through the lens of listening instead?

A listening culture or feature is about trust. Researchers have come to regard, especially three components as most important to listening: empathy, being inclusive and supportive. This is not easily handled in healthcare. Still, is it not just common sense?

Over and over again, I see the same thing being pronounced and debated about healthcare and the big problem with not being able to deliver the right care and attending or even listened to. Head­line such as: “Healthcare has to be able to listen to patients” just appeared the other day in the Swedish daily newspaper Svenska Dagbladetiii. The headline concerned a report from the Swedish authority that analyses healthcare from the point of view of the population, Myndigheten för Vårdanalys, “Vården ur befolkningens perspektiv” (Healthcare from the point of view of the population). Only one third agree to that Swedish healthcare is actually working. There is an international comparison and Sweden is not the worst country in the world but the strangest thing is that Sweden, in general, is understood as a democratic country, not in the healthcare setting. The level of patient participation is 69 %. Germany is ranked as best on patient participation by 87 %. Do healthcare professionals explain things so patients understand? 78 % of the Swedish population responded positively. In Australia, 93 % of the population responded positively to having being addressed comprehensively. Only 43 % of the Swedish population says doctors even discuss treatment options and risks. Australia ranks highest at 69 % in this regard in the report. Only 23 % of Swedish patients get a care plan to help them navigate their care. In France, the population says yes to this by 53 %. This just to give some examples. The study is the results from The Commonwealth Fund International Health Policy Surveyiv. Why are the cultural differences as big as they are? Does it have to do with if a country has a national health literacy strategy or not? More in-depth political, cultural and historical processes can give explanations beyond that I am sure.

What I am missing from this Myndigheten för Vårdanaly is the phenomenon the patient’s voice – the struggle people have in the healthcare process. How hard it can be to even get the correct diagnosis and integrated care needed. At some point, these repetitive stories people have need to stop. An article by Tiffany Simms,”When ‘Once Upon a Time’ gives us more than a story” gives a very good account of these problems and the problems patients encounter in terms of not being listened too. Tiffany is discussing from the listening point of view and her example concerns people with autoimmune disease and how many years it can take for the patient to even get the correct diagnosis. In the meantime, many are being really badly treated even when it just comes to communicating. It is sort of like a battlefield about what symptoms seem to be real or not or how they can be interpreted and Tiffany adds: “Even when patients are listened to, healthcare providers only care for the symptoms and leave root causes unaddressed.” Lab reports trump patient experiences. Or as Tiffany is explaining and I am sure many patients or their next-of-kin will recognize themselves in the following statement: “A doctor should be a partner in making you healthy, but for the most part I feel on my own. I feel like a doctor should say, ‘Okay let’s start with the most natural, least invasive way to help you heal, and if we need to go to a stronger regimen then we will’ instead, it’s always ‘here’s a medication with worrying side effects. Next, please”v.

If I go hunting on different social media channels or patient engagement accounts for patient advocacy, health literacy, patient participation, patient associations, individual patient bloggers, and even medical professionals – they are more or less telling the same story of what a catastrophe the lack of listening is in healthcare. Have we really looked deeper into what this lack really is about?

It is not about the lack of soft skills

I just need to look closer at what narrative medicine is about and the threat against it to understand how hard listening in healthcare is. On Wikipedia the obstacles against narrative medicine goes like this: “People who are physicians have been trained to believe, that it is a scientific objectivity that makes them most effective, in their efforts to un­der­stand and resolve the pain that others bring them, and a mental distance that protects them from becoming wounded from the difficult work. Objectivity, empathy, and global thinking are stated not to be incompatible with a degree of dissociation from the patient’s suffering that is sufficient to protect oneself.”vi It is not only that. I have looked at textbooks that are passed out for educational use on patient communication and these texts always look good. The bigger problem against listening in healthcare is what is being said and can be taught in medical education classes. I even attended a medical class once just to see for myself what is going on and what is being said and how long it takes to see and hear how healthcare professionals are taught not to respond to patients and to deliberately not pass diagnosis out even if that is what a patient seems to have. I only needed to be a fake medical stu­dent for one medical class and it all happened within ten minutes. I know this is not represen­tative for the whole, at the time I told myself I do not need to see more because I was sure it might even get worse if I saw or heard more. The culture of oppression in healthcare is real. My observations can be confirmed with the help of the medical memoirs of the Swedish novelist and doctor P. C. Jersild. In his memoirs, he explains how it usually works, when and how doctors are taught not to listen to the patient’s story. When practitioners train medical students in the healthcare setting, they also teach them how not to listen. If a medical student tries to be attentive and lets the patient speak from beginning to finish the teaching practitioner, will make sure to correct the medical student and then make sure to show how the patient’s voice is not allowed by being interrupted as soon as possiblevii. This is just one part of the problem with listening in healthcare. Other sides of these non-listening behaviors are actually even stranger than what has just been said. Doctors are train­ed to think thematically and they at times do not even let the patients explain themselves. Doctors are not trained in how to make meaning out of how a patient narrates. Already just on their way to greet a patient in the waiting room, they can have decided beforehand what the pati­ent has or that patient does not have anything at all. At least 20 % of all misdiagnosis are due to this kind of error in thinking strategies according to Dr. Jerome Groopman. Doctors do not want to interact with people with mental illness conditions. Doctors do not even want to interact with people who cannot communicate properlyviii. I remember sitting in a waiting room and a woman next to me grabbed my arm and asked what is wrong with doctors. It is as if they already have made up their mind on what one is seeking help for even before one has had the chance to explain oneself. The healthcare setting is disturbing and constructed in such a way that it actually creates harm. It is not easy to make oneself heard in this environment.

In the healthcare debate, there are very many different managerial concepts that might just help make things worse. Sometimes it almost seems like different managerial concepts for healthcare are most suited for debate and not the reality of healthcare. The debate is of course very interesting to follow, but does it really help? Are these concepts really helping to reshape the culture of healthcare? The situation is very ad hoc concerning who actually listens to the patient or not. All these different managerial concepts are tiresome. And the only thing they really have to do it to listen to the patient to get it right. Physicians often deliberately choose not to take into account what the patient actually is saying and why it counts. Even when a patient is just trying to give correct information or add-on details that have been lost in the continuum of the healthcare process.

The debates I have been reading concern the following concepts:

New Public Management. The patient is currency.

Patientcenteredcare. The patient is an individual. The patient is interpreted by others.

Valuebasedcare. The patient reported outcomes measures. Doing the right thing. Patient participation.

Personcenteredcare. A holistic approach to the patient’s life and health issue/s. Patient awareness.

Healthcare providers do not discuss prognosis or what the patient can do to improve their quality of life. The providers do not even explain what steps are to come next regarding treatment plans. They do not let the patient be involved in how to help the patient also help themselves to better healthcare outcomes. Listening to patients is also about giving patients the right kind of infor­ma­tion at the right time. The other day I read a blog entry by the most prominent Swedish e-patient Sweden even has, Sara Riggare.

Sara Riggare explains that being an informed patient is a provocation. She uses herself as an example to show how the culture of healthcare works to force her to diminish herself instead of making her more competent or even feel better. Just trying to ask well-informed ques­tions is a provocation on the healthcare structure. Instead of being able to knowingly being a part of a patientcentreredcare situation where the physician actually listens to her questions she is for­ced into a physciancentered way of managing herself and it makes her play the role of being ignorant. The culture of healthcare is always very apparent for a patient and Sara Riggare has learned she has to play by the rules as of an Albert Einstein quote: “You have to learn the rules of the game. And then you have to play better than anyone else.ix” Sara Riggare is an empowered patient who only wanted to be listened to. She just had concerns regarding medical research in regards to herself. The saying goes that listening is a key to leadership. Suzanne Gordon explains in a BMJ Opinion article: “Research shows that hierarchy, by its very nature, dramatically reduces speaking up by those lower down in the pecking order. We are hard-wired, then socialized, to be acutely sensitive to power, and to work to avoid being seen as deficient in any way by those in power.x

A tweet concerning what patient empowerment is about also revealed how physicians misinterpret a well-informed patient and patient empowerment due to the hierarchical culture of healthcare: “Empowerment isn’t about bestowing one’s power on another. It’s education so they find their own power.” Team. Intake-Me retweeted @Intakeme

Another way of putting it more nicely concerning listening in healthcare is how Sharon Roman explains herself in the British Medical Journal: “While years of experience may make way for a knowledgeable doctor, years of listening help make a great one. I am aware that I may talk too much, but I also need to feel heard.” There is more to it than this. Often a practitioner will think he/she has seen it all before. Sharon adds on: “Listen to what I have to say without preju­dice, not racing ahead to the answer you may or may not already know”. Sharon then explains patients have to be let to ask questions, even if the questions are no good, answer anyway.xi

I have been listening to stories in healthcare and listening still seems to be something that mostly happens by chance. Dr. Alicia Conill shows a typical example of that when one of her patients takes her off guard by making her listen to her patient’s story. Dr. Alicia Conill concludes on listening in healthcare that: “Listening to someone’s story costs less than expensive diagnostic testing but is key to healing and diagnosis”xii.

The biggest obstacle for a better culture of listening in healthcare is the hierarchical structure and how doctors are trained to have the status of a God. At times, it can even be worse than this be­cau­se this Godlike doctor does not even talk to the other semi-Gods in the healthcare setting or care to listen to when the patient explain why they need a certain treatment. This makes the doc­tor the same thing as an autocrat. The someone listened to. Not the listener. This is the oppo­site of what a culture of listening is about. I have read a patient story about exactly that when an anesthesiologist refused to listen even if there are national guidelines on how to proceed and it was exactly how the patient was explaining why the treatment she already was on was essential to her before surgery. The problem being the anesthesiologist was trying to remove it. The medical professional’s response went like this: “I am not going to let this happen – a patient is trying to tell me how I am supposed to do my job.” The author Åsa Moberg who wrote about it called her article: Doctor’s prestige is lethal xiii.

I want to focus on the most typical concepts used and the Sara Riggare blog entry put it into place. The dichotomy patientcentric versus physciancentric. If you take a closer look and think about these definitions you should be able to see how narcissistic they both are. The idea or ideals of listening in healthcare need to be rethought and restructured in terms of communication struct­ures. Communication is still seen as speaking “which unfortunately is still a phallogocentric enterprise” according to reasoning on the practice of interlisteningby Jaishikha Nautiyal in the Inter­national Journal of Listening demonstrates that since nobody listens to this it wrecks the cultural practice of listening itself. We need to make way for the Silent Other in the part of the listening process. Communication is a lost project. “And while speech thinks that it is whole and healthy, it does not realize that the denial of listening as a lost and melancholic object only thrives in the pathologies of speech. In sickness and in health: there is no speaking and thinking without liste­ning”. Patients are often interrupted within seconds. There is almost no room for them to voice their concerns properly. No time to stop and think and for the healthcare provider to really under­stand what good listening can do to enhance their own professionalism. I have seen figures saying patients in Sweden get 18 seconds to explain themselves, in France 23 seconds and appa­rently in England as much as 54 seconds before they are interrupted. The act of listening is both an empathic and an ethic approach toward the Other. The problem in the healthcare culture in regar­ds to listening is that it is not seen as an active process. In traditional communication theories, lis­te­ning is excluded from the participatory dimensions of sensing in communicative experiences. “There is a homological pattern to the absence of listening from the academic discipline of com­munication that privileges speech acts and speech making”xiv. This is also typical of the culture of the west. This way of thinking mirrors democratic processes in the western school of thought. So, is a culture of listening in terms of democracy going to come from the East? Or am I just stuck in stereotypes…

Dr. Danielle Ofri explains from her book presentation on “What patients say, what doctors hear” that doctors do not wish to let patients voice their concerns properly because they think it will take too much time. A study she comments upon explains that patients do not really need as much time as doctor’s fear. The patient really needs something between one and a half minute and four minutes to explain themselves properly. She also adds on that doctors loathe informed patients. Even if the debates say they are for. Doctors prefer to work against this development xv. The art of listening in healthcare has still a very long way to go. Some time ago Sara Riggare posted on Twitter that if she only did as her health provider said she would be worse off. Sara Riggare also added in that healthcare providers need to be more attentive to patient information needs. The fact that she is a successful patient is because she at least is listening to herself and making sure she is properly informed. No wonder people are all over the Internet, health apps and social media. The Internet always gives the impression of listening. The biggest truth of them all is that it is not a health professional who is the best listener. A fellow patient is often the one who best understands another patient’s needs. One just has to start hunting on different social media and find bloggers to realize how it all really works out. Being a listening officer on the Internet is mind blowing in this regard. Another example I can add in to make you, the reader, think a bit more is from when I a few years ago I read an article in The Language of Caring about a cancer specialist who herself was attained by cancer. She stated that it was first after being a patient herself that she truly understood what patients need to know. My question to this is: why does medical training not include this or even think it by itself? Why is medical education not teaching listening to patients? Today it is all still called communi­cation. How much can narrative medicine really help to turn the culture of healthcare into a listening one?

What do we actually need as a remedy against the non-listening culture in healthcare? 

The culture of listening is about openness and awareness. Still, maybe we need a managerial concept or policy of listening in healthcare. If we do not think about it before acting upon it nothing will change. Change can start bottom up or top down. The culture of healthcare needs a serious shift towards what the culture of listening is about. I am not sure it is going to work by itself from the bottom up.

Health policy, in general, is based on evidence-based medicine and founded on utilitarianism or egalitarianism and the values of clinicians are hopefully deontological. The last commitment is, according to Iona Heath, “poorly understood and little appreciated by policy makers, whose priorities relate to population or societal levels. Yet, without this foundation in deontology, patients would find themselves unable to trust clinicians, with less efficiency at societal level”xvi.

There is a need to make way for change

A policy is needed since there also is a need to be able to evaluate. To begin, the deve­lo­pment of patient policy to make sure legislation and organizations act accor­ding to how a liste­ning policy that empowers patients and at the same time enhances professiona­lism of healthcare providers to become better listeners. The making of listening policy sculptured to align the patient experience in accordance with what modernized patient participation is. Patients need to be included in the making of listening policies. It is time to move beyond lip service on the art of listening in healthcare.

©Philippa Göranson, Lund, Sweden, March 2017

I am open to the idea if others want to share this blog content on other publication forums but I ask to be contacted first and want to know where I am agreeing to before and want a reference. A shortened version can also be discussed as long as the meaning of this text is not altered.

This essay is originally written for The Global Listening Centre and published by them.

This essay has been published as an entry on Sweden’s first patient association for patient safety Patient Perspektiv Twitter: @PatientPersp

This essay has been published on the Dahlborg Healthcare Leadership Group. Thomas Dahlborg is a Studer Group Coach & Speaker, President of DHLG. Thomas Dahlborg is debating on the cause of relationship-centered care and empathy in healthcare. Twitter: @tdahlborg

This essay has been published on Healthcocreation forum in Spain. Healthcocreation is part of the first Patient Experience Institute in Spain iexp. One of the founders and Director Carlos Bezos Daleske has made this happen. Twitter: @Carlos_Bezos

This essay has been shortened into a brief by Humanities Watch. Humanities Watch is about finding the Humanities’ Voice by promoting the conversation between the humanities, business, healthcare, science, and technology. Twitter: @HumanitiesWatch


Dr. Alicia Connell,

Suzanne Gordon,

Dr. Jerome Groopman,

Dr. Jerome Groopman,

Dr. Gavin Francis,

Iona Heath,

Dr. P.C. Jersild, Mina Medicinska Memoarer, Albert Bonniers Förlag, Stockholm, 2006

Åsa Moberg,

Myndigheten för Vårdanalys,–jamforelser-mellan-Sverige-och-tio-andra-lander

Jaishikha Nautiyal,

Dr. Danielle Ofri,

Sara Riggare,

Sharon Roman,

Tiffany Simms,

Svenska Dagbladet,åa-patienterna



Kampen för hälsofrihet i en både ond och god värld


Komplementär behandling eller alternativ behandling kan bortförklaras inom skolmedicin utifrån idén om placebo (latin: jag ska behaga) eller att man sökt sig utanför konventionell medicin på grund av dåligt bemötande. Det är politiskt korrekt att kritisera alternativ- och komplementär behandling utifrån placebo eller pseudovetenskap. Oviljan kring komplementär/alternativ/integrativ behandling kretsar ofta kring bristen på naturvetenskapligt funtad evidens, heter det.

”minst 50 procent av det som görs i den etablerade vården saknar evidens.” (Staffan Nilsson)

Om komplementär behandling ska ingå i sjukförsäkringen vad är det man kommer behöva försaka i samhället i övrigt? Kan man motivera införandet utifrån ett annat mer långsiktigt tänkande om kostnadseffektivitet och hållbarhet? Kan just det faktum att man lyckas frigöra resurser i hälso- och sjukvården leda till en omfördelning till hälsofrihetens fördel?

Definitioner: Komplementär medicin, KAM, är när man tar in en icke-västerländsk behandling tillsammans med skolmedicin (integrativ vård) eller istället för skolmedicin väl inom hälso- och sjukvården. Alternativmedicin är en behandlingsform inom traditionell medicin. Hälsofrihet är tanken om att integrera alternativ medicin fullt ut i vården och att alternativa medicinska metoder ska ingå i sjukförsäkringen. Hälsofrihet handlar även om att stärka kroppens läkningsförmåga och vägar att motverka sjukdomar.

Personer verksamma inom icke-skolmedicinsk praxis kan fånga vårdrelaterade problem skolmedicinen inte upptäcker eller åtgärdar. Alternativ- och komplementär behandling kan användas till att läka kroppen utifrån skadeverkningar av skolmedicinska behandlingar. Hälsofrihetens perspektiv visar att det vedertagna medicinska perspektivet behöver ifrågasättas utifrån hur sjukdom uppstår och hur man kan bota.

”Om nu den medicinska vetenskapen är så framgångsrik, varför ser vi då en starkt växande marknad för alternativmedicinen?” (SBU)

Jag har i tidigare avsnitt om patientinflytande efterfrågat kritisk granskning av patientforskare över den litteratur eller forskning som skrivs av vårdpersonal. Böcker som riktar sig till vårdpersonal där det är tänkt att det ska leda till patientens förbättrade egenvård kan vara missriktade. En bok om patientundervisning av en sjuksköterska visar tydligt hur det hälsofrämjande perspektivet (salutogenes) nedvärderas i hälso- och sjukvården. Det salutogena beskrivs i termer av upplevelser och situationsdiagnoser medan läkares patogena perspektiv värderas som objektiva bedömningar. Uppställningen avslöjar hälsoperspektivets underläge i hälso- och sjukvården.

”Patients receiving complementary and alternative medicine (CAM) therapies often report experiencing effects beyond those associated with their specific treatment goals, including unanticipated outcomes and multi-dimensional shifts in overall well-being, energy, clarity of thought, emotional and social functioning, lifestyle patterns, inner life and spirituality.” (BMC Complementary & Alternative Medicine)

Hälsodiskussionen kan föra med sig att den som blir sjuk kan anklagas för sin sjukdom. Det salutogena perspektivet i det patogena sättet att resonera kan inte ge garantier på att lösa människors livsproblem. Det salutogena inom alternativ medicin handlar om att hitta samband i kroppen som förorsakar ohälsa. När man åtgärdar kroppens bakomliggande problem erhåller man ny hälsostatus.

”Att tro på läkemedel som helbrägdagörare i alla lägen är lika dumt som att du skulle vilja täcka över en blinkande varningslampa i bilen med ett plåster. Det är alltid grundorsaken till dina kroppsliga symtom som måste åtgärdas.” (Ulla Gabay, Hälsofällan)

Tanken om att kunna påverka patientens egen läkande förmåga kan låta främmande inom skolmedicin men är det inte. Det finns regenerativ medicin och sjuksköterskor brukar vara bättre på att ge vägledning om hur man kan påverka självläkande processer genom att kombinera behandlingar. Sjukgymnastik kan arbeta för att uppnå det KAM syftar på. Vårdpersonal som debatterar mot KAM gör det oftast på ovetenskapliga grunder. Självfallet finns sjukdomar som inte låter sig påverkas och det är här man behöver hålla isär begreppen istället för att dra allt över en kam. Alternativ medicin kan ta bort bakomliggande orsaker eller stödjer den läkande förmågan så att patienten blir symtomfri och kan undvika komplicerande medicinska ingripanden.

Att exkludera hälsofrihet är hälsovådligt

Det norska Twittrade i januari 2018, med tillhörande artikel, att USA utreder fler möjligheter att inkludera alternativ behandling i vården pga. för många skador och dödsfall utifrån läkemedelsbehandlingar förekommer. Utmaningen bygger på den amerikanska rapporten To Err is human: Building a Safer Health System som visade att den tredje högsta dödsorsaken i vården är läkemedels- och sjukvårdsrelaterad. I termer av kriskommunikation och imagereparerande strategi kan man se att den amerikanska sjukvården försöker sig på en apologiastrategi (av latinets apologia: försvar och rättfärdigande) i termer av att be om ursäkt och samtidigt ta ansvar för förbättrad patientsäkerhet.

I Sverige tillåter man alternativ/komplementär behandling i friskvårdssyfte, företagshälsovård, komplement till konventionell behandling eller inom rehabilitering. Försäkringskassan och vissa landsting tillåter vissa alternativa metoder i vården som är legitimerade t.ex. naprapat och kiropraktor (fördelen med att låta dem ingå i Vårdvalet är att t.ex. kiropraktor kan skicka en patient för röntgen och hjälper till vid tidig upptäckt där sjukvården fallerat). Ett problem jag stöter på när jag undersöker ämnet är att det är ojämnt fördelat hur olika landsting samarbetar med alternativ- eller komplementär behandling och hur många olika metoder som är integrerade. I olika delar av landet finns olika former av sammanslutningar som erbjuder olika kombinationer av komplementär- och alternativ behandling. I andra länder i världen arbetar man aktivt med komplementär eller alternativ behandling för sjukdomsbehandling, prevention eller integrerar mer konsekvent med skolmedicin. Jag har personligen erfarenhet av komplementär behandlingsmetod i svensk specialistvård för att det inte fanns någon konventionell behandling att sätta in.

Personer som inte uppbär legitimation utifrån regelverk som omfattar hälso- och sjukvårdspersonal i Sverige är enligt kvacksalverilagen förbjudna att behandla smittsamma sjukdomar som är anmälningspliktiga enligt smittskyddslagen, behandla sjukdomar som cancer, diabetes, epilepsi eller sjukdomar som har med graviditet att göra, man får inte undersöka eller behandla någon under bedövning eller hypnos, behandla med radiologiska metoder, inte ge skriftliga råd eller anvisningar utan undersökning, prova ut eller sälja kontaktlinser, vare sig undersöka eller behandla barn under 8 år.

Svenska allmänhetens rättslöshet vid egenvård

I termer av egenvård resoneras att människors självmedicinering sker utan krav på riskbedömning. Egenvård räknas inte, utifrån Socialstyrelsens föreskrift, som hälso- och sjukvård i Sverige idag. Det betyder att en skada inte klassas som vårdskada när den utförs utanför nuvarande hälso- och sjukvårdslagstiftning. I dagsläget handlar Socialstyrelsens rekommendationer om egenvård utifrån metoder av legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal. Trots att mycket av den egenvård som bedrivs sker genom friskvårdsaktörer, internetförsäljning, komplementär- eller alternativ behandling. På vissa specialistmottagningar där en patient kan självremitttera sig skriver man att man kanske inte tar emot egenremissen utan hänvisar till vårdcentral eller egenvård. Egenvård används även inför tanken om vård i hemmet i former av rationaliseringsprocesser av vården, eg. ehälsa.

Du som fortfarande vandrar runt i vårdapparaten i jakt på en läkare som kan tala om vad dina symtom beror på, försök undvika att drabbas av uppgivenhetssyndromet. Studier visar att det finns ett direkt samband mellan bråkiga patienter och ett aktivt immunförsvar. Patienter som ifrågasätter och inte låter sig hunsas har ett bättre immunförsvar än lydiga änglapatienter.” (Karin Öckert, Smärta i fokus)

Egenvård och hjälp till självhjälp leds ofta av kunniga e-patienter eller lead users. Båda hjälper sig själva och andra. Det föreligger kulturskillnader mellan företeelserna. E-patienter tar initiativ utifrån de egna behoven. Lead users utgår istället utifrån framväxande tendenser. E-patienter brukar ha ett bredare spektrum gentemot andra patienter än lead users. Båda är innovativa och upptäcker behov och skapar lösningar. E-patienter kanske inte lyckas implementera lika bra som lead users. Det är bra att några går före och visar vägen men det finns inga garantier på säkerhet eftersom mycket sker på experimentell väg eller egen risk i termer av egenvård. E-patientrörelsen handlar om att få in hälsoperspektiv och det utesluter inte alternativmedicin. Tom Ferguson rapporten epatients how they can hel pus heal healthcare visat att på en skala av åtta hamnar alternativ medicin på 4:e plats när man söker information på Internet.

”Ingen myndighet har tillsyn över utövare av komplementär- och alternativmedicin och eventuella patientskador omfattas inte av det regelverk som gäller hälso- och sjukvården.” (Stockholms Läns Landsting)

Sverige har i dagsläget ingen nationell policy för komplementär- eller alternativmedicin. Det finns inga nationella riktlinjer för användningen av alternativa- och komplementära metoder i hälso- och sjukvården. Sverige saknar nationellt register för utövare av alternativ medicin, friskvård, internetförsäljning av hälsoprodukter, ehälsomöjligheter för egenvård. Ett nationellt register är en patientsäkerhetsåtgärd. Det bör leda till att det måste uppstå en instans för klagomålshantering där patienter kan driva skadeståndsfrågor utifrån alternativa metoder.

Kommer hälsofriheten ut ur labyrinten?

Debatten om komplementär- och alternativbehandling är komplicerad. Vad vetenskap och beprövad vetenskap är förändras utifrån nya forskningsrön. Olika medicinska kulturer i världen tar ställning på olika sätt. Det som idag är en komplementär- eller alternativ behandling kan mycket väl bli en etablerad skolmedicinsk behandling i ett senare skede. Betänk att logopeder, psykoterapeuter, kiropraktorer, naprapater och akupunktur tidigare setts som icke-godtagbara metoder. Det förekommer gråzoner mellan de olika alternativen som gör det svårt för utövarna själva att tolka vad som egentligen är rätt. Om man betraktar detta ur ett ännu större och längre perspektiv är alternativ- eller komplementär behandling det som kallas traditionell medicin eller folkmedicin något som funnits långt innan det vi känner till som skolmedicin blev till.

”Varje patient har rätt att i mötet med hälso- och sjukvården få ta upp och diskutera användandet av komplementär- och alternativmedicin.” (Stockholms Läns Landsting)

Definitionen vetenskap och beprövad erfarenhet som anges i hälso- och sjukvårdslagen är problematisk. En patient får idag ta initiativ till att integrera komplementär behandling i vården. Om en läkare gör det får det inte ske på bekostnad av skolmedicinska alternativ. Gränsdragningen gäller om en läkare skadar en patient eller inte. HFD dom 6634–19 (Högsta Förvaltningsdomstolen) har påverkat Socialstyrelsens inställning till integrativ vård i positiv dager. Integrativ vård går inte att förbjuda. Dessvärre haltar frågan om vad vetenskap och beprövad erfarenhet är. Det liknar en fars utifrån hur Socialstyrelsen valt att definiera det: Vetenskap och beprövad erfarenhet (VBE) är vad vissa ledande företrädare för olika discipliner vid en tid och plats anser vara vetenskap och beprövad erfarenhet. Uttalandet bekräftar bilden av att medicinsk kultur är relativ.

”Meriteringsgrunderna och vad som i slutändan ska tillhandahållas av den solidariskt finansierade hälso- och sjukvården blir ett medborgerligt och politiskt ställningstagande, som måste inbegripa både finansiella möjligheter och praktisk genomförbarhet.” (Pia Carlsson & Torkel Falkenberg)

Redan i den svenska regeringsöverenskommelsen från 2002 finns en önskan om ökad dialog mellan alternativ- och konventionell medicin. Olika riksdagspartier har i olika motioner velat kvalitetssäkra komplementärmedicin och föreslagit översyn inom Hälso- och sjukvårdslagen och lagen om yrkesverksamhet. Partiet Enhet propagerade för hälsofrihet, integrativ medicin Almedalen 2018.

Hälsofrihet banar väg för patientmaktslagord

Resan genom olika formationer av patientmaktslagord fortsätter. Hälsofrihetsdebatten kan utvecklas till en treenighet om just hälsofrihethumanism och hållbarhet. Alla tre begrepp syftar på en öppen tolkning kring förbättrad helhetssyn.

Hälsofrihet handlar om medicinsk mångfald och medicinskt fritänkande. Ett medicinskt fritänkande som handlar om att tillåta andra sätt än det strikt patogena i att förstå hur sjukdom uppstår för att hitta säkrare behandlingsmetoder. Hälsofrihet handlar om att behandla bakgrundsorsak till sjukdom. Hälsofrihet kan även stå för förbättrad jämlik hälsa och nya former av hälsoutfall. Kampen för hälsofrihet handlar om en humanistisk vård.

Humanism syftar på en mänskligare vårdsituation där kroppens läkande förmåga ges utrymme. Humanismen går hand i hand med holistiska synsätt. Humanism är även att erkänna tre medvetandeformer: det rationella, det emotiva och det intuitiva. Humanism kan utvecklas till att patienter tillhandahålles rätt information om alternativa behandlingsformer som kan kombineras för att maximera den egna hälsan. Humanism är också att erkänna patientens kunskap utifrån alternativa behandlingar.

Hållbarhet leder ut mot holistiskt och långsiktigt resonerande. Hållbarhet går in i formuleringar av risksamhällets kritik för att hitta sätt att motverka risker gentemot människor, djur och natur.

Kampen för hälsofrihet i en både ond och god värld


Debatten om hälsofrihet är inte lättsmält. Som läsare hamnar man i allt från lobbyism till konspirationsteorier. Den svenska debatten har likheter med den internationella debatten om hälsofrihet. Man kommer att läsa allt från välfungerande fakta till pajkastning och förtal eller solskenshistorier med lyckade exempel. Bevis och motbevis. Det finns ett överflöd av information och desinformation. Svenska journalister kritiseras utifrån deras brist på kunskap om alternativ medicin om varför rapporteringen uteblir i traditionella medier. Den officiella opinionsbildningen om alternativ medicin är alltför likriktad i Sverige. På Internet är det oftast lättats att först nå fram till information om visar korttänkta studier eller officiellt finansierade sidor som menar att man bara ska använda naturläkemedel kortvarigt (det tyder på strukturell diskriminering). Det finns inga övergripande patientenkäter om de olika alternativa- eller integrativa metoderna. Vilka medier eller kanaler kan man lita på? Kan man lita på de vetenskapliga studier som finns open access? Brukar du reflektera över vilken veckodag media publicerar material om patient, hälsofrågor eller relaterat till vården? Om du jämför med hur det är att läsa tidningen en tisdag eller en söndag – blir du påverkad på olika sätt eller inte tycker du?

”När journalister inom traditionella media intervjuar personer som beskriver sin friskresa med alternativmedicinska inslag, /…/ ofta väljer att utelämna just den alternativmedicinska delen.” (Kurera)

I diskussion om hälsofrihet i sociala medier är det ofta två böcker, Dödliga mediciner och organiserad brottslighet Forskningsfusket! Så blir du lurad av kost- och läkemedelsindustrin, som dyker upp. Synpunkterna har bäring på varför människor söker sig utanför hälso- och sjukvården.

Placebo är verksamt inom skolmedicinsk praxis och evidens är långt ifrån styrkt om de behandlingar som erbjuds, man ska inte räkna med att information på bi-packsedlar är korrekt. Läkare avstår till och med att rapportera in skadeverkningar till läkemedelsföretagen för att inte stöta sig med dem. Specialistläkaren Peter C. Gøtzsche skriver om många olika problem i sin bok, Dödliga mediciner och organiserad brottslighet. Hur kan man som patient ens gå med på att äta syntetiska läkemedel utifrån vad Peter Gøtzsche förklarar? Peter C. Gøtzsche har nyligen uteslutits ur Cochrane samarbetet för att han går emot ekonomiska intressen och för att han anser att Cochrane inte vidmakthåller vetenskaplig moral. Det har lett till att Cochrane varit utsatt för påtryckningar.

”När det handlar om den vetenskapliga eliten brukar jag själv mest lita på den eller de forskare som vågar utmana ekonomiska intressen. /…/ Tyvärr tystas de ofta och deras rykte svärtas ner i medvetna kampanjer.” (Ulla Gabay, Hälsofällan)

Om man ska betänka förutsättningarna för hälsa i vården och kunskapsproduktionen om kost är det inte säkert att man kan lita på officiella förklaringsmodeller. Kirurg Ralf Sundberg debatterar värdegrundsproblemen med medicinsk forskning och kostforskning i Forskningsfusket! Så blir du lurad av kost- och läkemedelsindustrin. Förutsättningarna kring medicinsk forskning är inte välgrundad, felaktiga kunskapsmönster lever kvar inom medicinsk forskning. Den formen av vetenskapskritik hittar man även inom idé- och lärdomshistoria i fältet medicinsk humaniora om problemen med medicinsk kunskapsbildning. Hur ska man då som patient ens kunna lita på de diagnoser som ställs och de hälsoråd som ges i vården?

Varför människor söker sig utanför hälso- och sjukvården handlar om många saker. Demokratimodellen gällande patientinvolvering fungerar inte, dvs. vården utgår inte från medborgarnas värderingar och intressen. Förtroendet för hälso- och sjukvården minskar generellt sett. Det minskade förtroendet leder att många söker sig till alternativmedicinska metoder. Högre utbildningsnivåer generellt sett leder till en bättre informerad allmänhet. Det finns mycket information om fel som begås i vården. Problem med läkare och behandlingsalternativ som erbjuds finns också hög kännedom om. Hälso- och sjukvård leder inte i tillräcklig grad till att patienter verkligen blir friska. Kroniskt sjuka har relativt sett ett lågt förtroende för hälso- och sjukvården. Befolkningen blir äldre och har mer vårdbehov än vården erkänner. Information om hälsa är mer tillgänglig på Internet. Vissa studier visar att kvinnor, yngre personer, högutbildade patienter och personer med kroniska tillstånd använder KAM i högre utsträckning. Andra samhälleliga förändringar, t.ex. upplösningen av kärnfamiljen gör att den kunskap som delades generationsmässigt om huskurer och hälsofrågor inte fungerar som förr. Folkmedicinen har ersatts av vårdarbetare (som inte är tillgängliga). Patienter vill ha en mer aktiv roll om sin egen vård. Ökad medikalisering i samhället gör att man söker hjälp utanför skolmedicinen. Man är kritisk till läkemedelsindustrin. Man är framförallt kritisk till kopplingen politiska system och läkemedelsindustri. Man vet att inte lita på myndigheters hantering av kriterier för livsmedel, kostråd eller dieter. Man kommer fram till att man inte kan lita på den hälsoinformation hälsomyndigheter tillhandahåller som vårdpersonal utgår från. Läkemedelsindustrin tjänar enorma belopp på problem med mathållning. Livsmedelsverket försvårar för handeln med kosttillskott och begränsar rätten för den enskilde att bestämma över sin egen hälsa. Livsmedelsverket tillhandahåller missvisande information. Globala förtag inom livsmedelsteknologi och bioteknik utgör hot mot demokratin. Man ifrågasätter akademisk forskning, akademiker, forskare, läkare… Hälso- och sjukvården utreder inte bakgrunderna till varför man utvecklar sjukdom. Hälso- och sjukvården är fragmentiserande och opersonlig. Människor litar inte på sjukvårdspolitiken. Nuvarande kulturmönster och styrningen av hälso- och sjukvården gör det svårt för vårdpersonal att agera förebyggande och hälsofrämjande. Läkare tar för lång tid på sig inför sjukskrivning och åtgärder vilket leder till att patienter blir sjukare innan hälso- och sjukvården egentligen börjar fungera. I vårdvalet är diagnossättning huvudbärande. Fokus ligger på återhämtning, vilket gör det svårt att agera förebyggande. Diagnoskrav gäller istället för hälsa. Diagnoser drar in mer pengar till verksamheten än hälsa.

”För övrigt misstänker jag att det kunde bli ont om högavlönade reträttposter för politiker och andra offentliganställda beslutsfattare om Big Pharma inte får sin vilja igenom.” (Jens Jerndal)

Ytterligare problem kan vara bristen på tillgänglighet (möjlighet att träffa en läkare eller rätt nivå på vårdkompetens), att man inte vill diskutera hälsoproblem med vårdpersonal för att man inte litar på hur informationen hanteras, risk med både feldiagnosticering och felmedicinering, att patienter nekas vård, nekas utredning eller brist på adekvata behandlingsalternativ eller att man vill befria sig från läkemedel. Man har provat skolmedicinska behandlingar och allt har misslyckats (biverkningar och skadeverkningar det saknas upplysningar om inför behandling). Den psykiatriska vården blir sämre och resurser dras in vilket gör att människor söker sig till alternativmedicin. Att man söker sig utanför skolmedicinen kan handla om trubbigheten inom medicinsk vetenskap. Patienter läser av vården och jämför med metoder utanför hälso- och sjukvården och ser hur deras ohälsoproblem inte matchar sjukvårdspersonalens resonemang.

”In conventional medicine, doctors are only concerned with the symptoms of the illness. They question the patient superficially and reject subjective symptoms.” (Dr. Nader Butto)

Holistiskt resonerande är en motreaktion på vetenskapssamhället. Att människor söker sig till alternativmedicin förklaras ibland med att man vill föra upp existentiella frågeställningar på dagordningen. Svensk medicinsk etnologi har tolkat rörelsen som ett kulturmönster utifrån resonemanget att tidigare var skolmedicinen ett revolutionärt alternativ gentemot hälsofaror. I och med att skolmedicinen integrerats i samhället har det förlorat möjligheten att vara experimentfält för utopier och alternativ. Denna svenska etnologiska tolkning behöver inte alls stämma generellt sett. Traditionell medicin och folkmedicin har varit och är integrerade i samhället beroende på var i världen man befinner sig. Medicinsk antropologi studerar olika medicinska fenomenen. I olika kulturer kommer olika behandlingar att fungera olika bra eller dåligt på grund av förutsättningarna och traditionerna den egna kulturen har.

Medicinsk etnologi studerar, i likhet med hälsoekonomi, behandlingseffekter utifrån socioekonomi och demografi. Frågan är om inte den humanistiska förståelsen har lättare att hantera alternativmedicin på en mer rättvis basis än hälsoekonomi under förutsättningar att den kan svära sig fri från särintressen. Personer med bättre socioekonomiska förhållanden förväntas uppnå bättre behandlingsresultat (de har råd att vara självständiga vårdkonsumenter på ett sätt alla inte kan). Det är en västerländsk tolkning. Alternativ medicin är mer utbrett i andra delar av världen med lägre socioekonomi där alternativ medicin är integrerat i samhället och kostar mindre än skolmedicinsk behandling.

”Whether the CAM phenomenon represents a short-lived social movement or the beginnings of a radical transformation of medicine has yet to be determined.” (B. Barrett)

Om man förankrar resonemangen ytterligare handlar det om vad förutsättningar för förbättrad hälsa överlevnad och välstånd i världen leder till, dvs. att hälsobegreppen ändras över tid utifrån samhällsförändringar. Ska man förstå begreppsförändringen som en återtagande av traditionella holistiska värderingar i en föränderlig världsordning? (Holos av grekiska: hela människan.) Beroende på var i världen man befinner kommer hälsobegreppen förändras på olika sätt. En grov generalisering utifrån en svensk tolkning visar att det basala hälsobegreppet övergivits för en högre nivå av välbefinnande (well-being) i ett första förändringsskede. Nästa nivå utifrån det är välmående (wellness) som inbegriper en mer utvecklad komplexitet utifrån mänskliga villkor. Det här är en tolkningsfråga. Det finns internationella hälsoföreträdare som menar att begreppsbildningen har en helt annan inriktning. Välmående (wellness) handlar om hälsa och preventionsarbete medan välbefinnande (well-being) handlar om glädje, tillfredsställelse med livet som tillhandahåller ett holistiskt synsätt på livet. För det som vill bli påmind om statistiken på globalnivå kan man se Klara Johanssons TEDxUmeå presentation, ”Why it’s important to continue aiming for a fact-based worldview”, där hon lägger fram Hans Roslings globala statistik. Hans Roslings statistik visar att hälsan, välfärden och kunskapen går framåt. Utifrån det ökar kravet på hälsa.

“hagiohygiecynicism” (James Joyce, Finnegans Wake)

“The word ‘hagiohygiecynicism’, which shunts the Greek words for ‘holy’ and for ‘health’ or ‘sanitation’ (Hygieia is the goddess of medicine) onto the philosophy of the Cynica, with its faultfinding contempt for the enjoyments of life.” (Finn Fordham, Lots of Funs at Finnegans Wake: Unravelling Universals)

Människor söker sig utanför skolmedicinen av fler anledningar än så. Hälsa har en annan marknad än hälso- och sjukvården. Alternativ behandling erbjuder olika livsfilosofier. Hälsa ses som en form av självförverkligande och utveckling. Man försöker använda hälsa som ett sätt att motverka samhällets skadeverkningar. Man vill återerövra en helhetssyn över sig själv och med något som är större än en själv.

Komplementär vård kopplas också ihop med patientbemyndigande där patientens kunskap och erfarenheter erkänns. Komplementär vård är en människosyn och en form av patientinflytande. Att integrera alternativa och komplementära metoder är ytterligare sätt för hälsofrämjande personcentrerad vård.

Kommer man bli tvungen att tänka om helt och hållet pga. åldrande befolkning eftersom långvarigt läkemedelsbruk kan vara kontraproduktivt och kostar mycket. Kommer man börja resonera annorlunda framöver i termer av miljöhänsyn för att dra ner läkemedelskonsumtion där det går att ersätta med alternativa metoder? De hälsoekonomiska analyserna kan behöva integreras ut mot samhället på nya sätt.

Föreningen Läkare för miljön (LfM) skriver på sin hemsida att de är engagerade i miljöaspekter utifrån läkemedel och livsstilsfrågor. I kontakt med två personer från LfM framkommer att man är mest intresserad av klimatfrågan. Det finns en person hos LfM med inriktning läkemedel som inte är särskilt insatt i komplementär behandling, men är intresserad. Längre än så kommer man inte m ed LfM idag.

”Kopplingen mellan sjukvård, statliga verk och läkemedelsindustri är kanske också den ett symtom på sjukdom i ett samhällsperspektiv? Läkare får förmåner för att sälja in läkemedel till sina patienter, politiker och deras stab med förflutet i olika läkemedelsföretag ansvarar för medicinska beslut. Och hur står det till med media, tredje statsmakten, som precis som våra myndigheter ska arbeta i folkets tjänst och vara oberoende?” (Stefan Whilde, Hälsa före lag)

Det finns föreningar och nätverk för integrativ vård som är läkarorienterade, en är för all legitimerad vårdpersonal och en är för övriga intresserade.: LIM (Läkarföreningen för Integrativ Medicin), FIM (Föreningen för Integrativ Medicin, för alla legitimerade) och NIM (Nätverket för Integrativ Medicin, för övriga intresserade). NIM är mest aktivt på Facebook där man delar information. För ett antal år sedan sökte jag information utifrån någon föregångare till de nuvarande föreningarna – läkarförening för komplementär medicin. Där kunde jag få fram uppgifter om hur olika naturpreparat fungerar gentemot olika medicinska problem. Kanske hette hemsidan något annat. De olika LIM/FIM/NIM hemsidorna fungerar inte som den hemsida jag var inne på för flera år sedan.

Hälsofrihet – arena för frigörelse och omstörtande verklighet


Debatten och diskussionen om hälsofrihet är som förutsättningarna inom fantasy litteratur. Naturens hämnd skulle kunna fungera som en dystopi för en medicinsk fantasyberättelse om hållbarhet. Fantasymedicin som litterär genre kan vara en nostalgisk tillbakablick, reaktion och kritik av modernismens rationella industriella framfart, kritik av risksamhälle. Fantasymedicin som litterär genre kan även vara forum för framtida hälsoutopier.

Naturläkemedel, spiritualism och healing i fantasy litteraturen är typiska teman. Fantasy ställer inte kravet på logik.