Human Microchip Implants and the Internet of Bodies

Joseph Mercola gives his consent to reshare his content since he only has free material for 48 hours. I have chosen to reshare this analysis by him since he is citing Sweden.

STORY AT-A-GLANCE

  • Implantable microchips are marketed as the ultimate in convenience, but the goal is to create the Internet of Bodies (IoB), described by the World Economic Forum (WEF) as an ecosystem of “an unprecedented number of sensors,” including emotional sensors, “attached to, implanted within, or ingested into human bodies to monitor, analyze and even modify human bodies and behavior”
  • Sweden is one of the earliest adopters of implantable microchips. The chip is implanted just beneath the skin on the hand, and operates using either near-field communication (NFC) — the same technology used in smartphones — or radio-frequency identification (RFID), which is used in contactless credit cards
  • Implanted payment chips are an extension of the internet of things; they’re a way of connecting and exchanging data, and the benefits must be weighed against the potential risks
  • Countries around the world are now working on a system for a central bank digital currency (CBDC), a fiat currency in digital form that is programmable so that you can only spend your money on certain things or in specific places, as desired by the issuer
  • In the end, everything will be connected to a single implantable device that will hold your digital identity, health data and programmable CBDCs. Your digital identity, in turn, will include everything that can be known about you through surveillance via implanted biosensors, your computer, smartphone, GPS, social media, online searches, purchases and spending habits. Algorithms will then decide what you can and cannot do based on who you are

While implantable microchips are marketed as the ultimate in convenience, the goal of this trend goes far beyond allowing you to open doors without keys and buy things without your wallet.

The goal is to create what’s known as the Internet of Bodies (IoB), described by the World Economic Forum (WEF) as an ecosystem of “an unprecedented number of sensors,” including emotional sensors, “attached to, implanted within, or ingested into human bodies to monitor, analyze and even modify human bodies and behavior.”1

Key words in that sentence that the PR machine skips right over is the stated goal to “modify human bodies and behavior.” And who will be in charge of those modifications? They don’t say, but we can safely assume that it will be those who have something to gain from the modification of your actions and behaviors.

Sweden Paves the Way for Microchipping

As noted in the featured NBC News segment, Sweden is one of the earliest adopters of implantable microchips. The chip, about the size of a grain of rice, is implanted just beneath the skin on the hand, and operates using either near-field communication (NFC) — the same technology used in smartphones — or radio-frequency identification (RFID), which is used in contactless credit cards.

Already, Sweden has become more or less a cashless society. Now, this tiny implant will replace the need for debit and credit cards all together, as well as identification and keys. To pay for an item, all you have to do is place your left hand near the contactless card reader, and the payment is registered.

An estimated 5,000 to 10,000 Swedes have been chipped so far, although Swedish authorities claim they don’t know the exact number, as there’s no central registry.

At present, it’s claimed that the chips cannot be tracked, but that doesn’t mean they’ll remain untrackable in the future. And, while these early microchips contain only limited amounts of information, we know the WEF dreams of implementing a global digital identification system that would include everything imaginable about you, from your online search history and medical information to your personal banking data, social credit score and more.

Humans Are Becoming Hackable

As noted by financial technology expert Theodora Lau, implanted payment chips are ”an extension of the internet of things;” they’re a way of connecting and exchanging data, and the benefits must be weighed against the potential risks.2

This is particularly true if and when more personal information begins to be migrated into them, leaving you vulnerable to hackers and surveillance. She told BBC News:3

”How much are we willing to pay, for the sake of convenience? Where do we draw the line when it comes to privacy and security? Who will be protecting the critical infrastructure, and the humans that are part of it?”

A PBS NewsHour segment from 20194 also reviews some of the concerns surrounding implantable microchips (see video above). Importantly, just about any smartphone can read the chip with the proper scanner installed, and “anybody would be able to hack it,” according to Dr. Geoff Watson, a consultant anesthetist5 who has teamed up with the chip’s inventor “to ensure the implant procedure is carried out to a medical standard.”

While many say they have no privacy fears around the current microchips, it’s reasonable to suspect that privacy concerns will rise in tandem with the amount of personal information held on the chips, and with the number of people who have the implants.

Credit card theft was rare in the beginning and typically involved physical loss of the card. Today, you can’t seem to keep a credit card for more than a handful of years before it’s somehow stolen even though the card is still in your possession.

Identity theft is also rampant, and getting worse by the day, as millions of illegals in need of new identities flood across the southern border of the United States.

As noted by the Center for Immigration Studies, illegal immigrants are not “undocumented,” as most will obtain fraudulent documents through identity theft.6 In other words, they’re stealing the legal identities of Americans. In 2020, the total cost for identity theft and identity fraud was $56 billion — the highest in recorded history — and affected 39 million Americans.7

There’s no reason to believe theft and fraud won’t happen as microchipping becomes more commonplace. And that risk is in addition to the risks involved with government spying on and controlling both your behavior and spending once the microchips are connected to your personal finances and programmable digital currencies.

In a November 2019 interview with CNN,8 history professor and adviser to WEF founder Klaus Schwab, Yuval Noah Harari, warned that “humans are now hackable animals,” meaning, the technology exists by which a company or government can know you better than you know yourself, and that can be very dangerous if misused.

He predicted that algorithms will increasingly be used to make decisions that historically have been made by humans, either yourself or someone else, including whether or not you’ll be hired for a particular job, whether you’ll be granted a loan, what scholastic curriculum you will follow and even who you will marry.

The Plan to Control the ‘Useless Masses’

Twitter Feed: Klaus Schwab’s top advisor says advancements in technology will render people useless and worthless.

In another interview, Harari discussed what Schwab refers to as The Fourth Industrial Revolution (read: transhumanism), noting that we’re now learning to “produce bodies and minds” (meaning augmented bodies, and cloud and artificial intelligence-connected minds) and that one of the greatest challenges we face will be what to do with all the people that have become obsolete in the process.

How will unaugmented people find meaning in life when they’re basically “useless, meaningless”? How will they spend their time when there’s no work, no opportunity to move up in some kind of profession? His guess is that the answer will be “a combination of drugs and computer games.” I’ll let you decide if that’s a vision of utopia or hell on earth.

Nothing Will Be Private — Not Even Your Bodily Functions

The WEF’s plan for the IoB even includes biosensors that measure and monitor your biological functioning and emotional states. Already, the U.S. Pentagon and Profusa Inc. have collaborated on the development of a tiny implantable biosensor that detects disease by tracking chemical reactions inside your body.9

For example, it would be able to determine whether you’ve been infected with a virus like SARS-CoV-2 or influenza long before any symptoms emerge. As explained by Defense One, the biosensor consists of two parts:10

“One is a 3mm string of hydrogel, a material whose network of polymer chains is used in some contact lenses and other implants. Inserted under the skin with a syringe, the string includes a specially engineered molecule that sends a fluorescent signal outside of the body when the body begins to fight an infection.

The other part is an electronic component attached to the skin. It sends light through the skin, detects the fluorescent signal and generates another signal that the wearer can send to a doctor, website, etc. It’s like a blood lab on the skin that can pick up the body’s response to illness before the presence of other symptoms, like coughing.”

Now, the sensor allows a person’s biology to be examined at a distance via smartphone connectivity, and Profusa is backed by Google, the largest data mining company in the world.

Knowing that, it’s hard to imagine that your biological data won’t be used to boost Google’s profits and increase government control. While Profusa was expecting to receive approval from the U.S. Food and Drug Administration in 2021, it doesn’t appear to have been approved yet.

Other Monitoring and Tracking Devices in the Pipeline

Another invention that stands poised to track your health is biocompatible near-infrared quantum dot microneedle arrays. As explained in a 2019 Science Translational Medicine article,11 this novel vaccine delivery system is able to “deliver patterns of near-infrared light-emitting microparticles to the skin” that can then be “imaged using modified smartphones.” In short, it would serve as an invisible tattoo of your vaccination record.

Bill Gates has also funded the development of a birth control microchip that can be turned on and off by remote control. The National Post writes:12

“The birth control microchip … would hold nearly two decades worth of a hormone commonly used in contraceptives and dispense 30 micrograms a day … The Bill and Melinda Gates foundation has given more than $4.5 million to MicroCHIPS, Inc., to ‘develop personal system that enables women to regulate their fertility’ …”

In November 2019, Daré Bioscience, a San Diego-based biopharma company, announced13 it had reached an agreement to acquire MicroCHIPS Biotech and would be adding the birth control microchip to its portfolio. Interestingly, back in 2014, MicroCHIPS appeared confident it would be able to get the product to market in 2018, but as of 2022, it’s still in development.

Programmable Digital Currencies Are Next

Countries around the world are now working on a system for a central bank digital currency (CBDC), a fiat currency in digital form that is programmable so that you can only spend your money on certain things or in specific places, as desired by the issuer.

In the video above, WhatsHerFace comments on Canada’s 2021 announcement of its plan for a CBDC that will be universally accessible, even if you don’t have a bank account or a cell phone. What kind of device might fulfill that? An implanted microchip, of course, that has your digital identity and digital wallet on it.

If you’re protesting against what they’re doing, they’ll turn off your chip and you have nothing … It’s total control of the people. ~ Aaron Russo, 2007

In 2007, American business man and film producer Aaron Russo told “Infowars” that the goal of the New World Order was to create “a one world government, where everybody has an RFID chip implanted in them, and all money is to be in those chips.”

“There will be no more cash, and this [information] was given to me straight from Rockefeller himself,” Russo said. “So, they can take out any money they want, any time they want. They say, ‘You owe us this much in taxes,’ and they just take it out of your chip. Total control. And … if you’re protesting against what they’re doing, they’ll turn off your chip and you have nothing … It’s total control of the people.”

Fast-forward to April 2022, and Canada is now permanently enshrining its government-imposed sanctions against protesters in its new budget.14 As you may recall, the Canadian government shut down the bank accounts of participants in the trucker protest against vaccine mandates, and even those who donated as little as $25 to the protest.

Crowdfunding platforms will now be more tightly regulated, and the government is also launching a legislative review of cryptocurrencies. Just imagine the control the Canadian government would have had with a programmable CBDC. They could have prevented the donations from occurring at all, and shut down the account of anyone who even tried to give a few dollars to the freedom movement.

A Carefully Crafted Plan for World Domination

All of this is happening at the same time that the World Health Organization, another deep state technocrat stronghold, is building a global vaccine passport system.15 Once CBDCs and a global vaccine passport system are up and running, it won’t be long before they’re combined into one — likely in the form of an implantable microchip.

We can predict this because they’ve told us that this is the plan. Just look through the WEF’s website descriptions of The Great Reset16 and Fourth Industrial Revolution.17

Read the Rockefeller Foundation’s April 2020 white paper,18 “National COVID-19 Testing Action Plan — Strategic Steps to Reopen Our Workplaces and Our Communities,” which spells out the direction of social control through the implementation of permanent COVID-19 tracking and tracing measures.

Look into the ID2020 Alliance,19 a public-private partnership founded by Bill Gates’ GAVI, The Vaccine Alliance, The Rockefeller Foundation, Microsoft, Accenture and Ideo.org.20 Members in the alliance include the Learning Economy Foundation,21 founded by the United Nations in 2018,22 Facebook, Mastercard, ShareRing, Simprints and others.23

ID2020 began as a digital identity program for Bangladesh, and has since expanded to include “the implementation of digital technologies which tie with the [Learning Economy] Foundation’s vision of a world in which learners can map their educational progress to achieve their academic, employment, and life goals.”24

In the end, everything will be connected to a single implantable device. Right now, it’s a tossup as to whether a vaccine passport or a digital identity platform will be the foundation for what’s to come, but what is certain is that whatever it’s called, it will include your digital identity, vaccination status and other health data, and programmable CBDCs.

Your digital identity, in turn, will include everything else that can be known about you through surveillance via implanted biosensors, your computer, smartphone, GPS, social media, online searches, purchases and spending habits. Imagine having an AI listening, watching and scoring every move you make and every heartbeat, and algorithms deciding what you can and cannot do based on your behavior, expression, social contacts and personal views.

Add to that technologies that can modify your behavior and emotional state with or without your knowledge, which is what the WEF’s 2020 briefing document on the IoB describes.25 It may sound like science fiction, but this is what they intend to do. Every new technology, every new surveillance opportunity they bring forward is to further this aim.

For decades, we’ve embraced technologies with our mind set on convenience and/or safety. That’s always how they rope us in. But we will lose everything worth living for if we continue down this path without foolproof privacy safeguards and personal autonomy rights in place.

Sources and References (Footnotes)

Covid-19: Americas Grand Jury – The People vs. Dr. Anthony Fauci

Covid 19 Americas Grand Jury concerning The People vs. Dr. Anthony Fauci has started. Will be listing their days as they themselves publish them. This is an attempt to help more people find out what is going on. Their homepage: https://americasgrandjury.com/

America’s Grand Jury will provide real-world evidence investigating whether Fauci and these agencies colluded with pharmaceutical companies, mainstream media, and big tech to: 

  1. Falsify evidence to support an allegation of a pandemic in order to incite public panic 
  2. Illegally and unethically suppress early treatment and repurposed drugs in order to promote vaccines 
  3. Justify unlawful lockdowns, mask and vaccine mandates 
  4. Provide fraudulent guidance and misinformation to encourage use of a vaccine known to be unnecessary, ineffective and harmful  
  5. Censor vaccine harms and injuries, and prevent liability for vaccine adverse effects in order to increase profits 

Day 1: On the first day Robert F. Kennedy and Dr. Chris Martensen testified about the crimes against humanity concerning the Covid-19 ‘pandemic’ fraud.

You can listen to day 1 from here.

View the evidence from here.

To understand the gravity of the situation you can access Robert F. Kennedy’s ebook The Real Anthony Fauci Bill Gates, Big Pharma and the Global War on Democracy and Public Health (on this other Swedish blog go to the second entry, click on ‘ladda ner’ (it means download) next to the words: real fauci).

Day 2: (awaiting their publication)

Please help share this information worldwide!

©Philippa Göranson

You might also be interested in Grand Jury Corona Investigative Committee

Grand Jury Corona Investigative Committee has started

YouTube quickly deleted the channel Grand Jury concerning the Corona Investigative Committee findings. The Corona Investigative Committee has its own channel on odysee.com and has also created a special webpage Grand Jury that links to their own page. You can enter Grand Jury hearings from here.

YouTube plockade snabbt bort kanalen Grand Jury där man har kunnat se det första avsnittet i Corona Investigative Committee Grand Jury hearing. Corona Investigative Committee har en egen kanal på odyssee.com och man har skapat en egen Grand Jury hemsida som länkar dit.

Please help share this information.

Phase 1:

Day 1 – 2022-02-05 Introduction

Day 2 – 12. Feb: The general historical and geopolitical backdrop to all of this

Day 3 – 13. Feb: PCR-Test

Day 4 – 19. Feb: Injections and Psychological Warfare

Day 5 – 20. Feb: Financial Destruction

Day 6 – 26. Feb: Eugenics + closing arguments and outlook

Phase 2:

Day 7 19 May Psychology and Propaganda

Day 8 9 June Closing Arguments

©Philippa Göranson

Additional:

If you prefer a pdf of the evidence from the Grand Jury Corona Investigative Committee download it from here.

Interview Reiner Fuellmich and Maria Zee Zeemedia – a phase 2 of the Grand Jury Corona Investigative Committee is coming but no exact date yet. More to come.

You might also be interested in the Americas Grand Jury – The People vs. Dr. Anthony Fauci

Crimes Against Humanity Tour – April 23rd – June 19th, 2022 – A cross-examination of the global pandemic, the global reset, and humanity’s path to a Great Awakening Reiner Fuellmich, Dr. Richard Flemming, Dr. Judy Mikowits, and Patrick Wood.

Reiner Fuellmich speech from The Crimes Against Humanity Tour 2022.

Dr. Richard Flemming and more about problems Crimes Against Humanity Tour 2022. The most problematic is that they explain Reiner Fuellmich has been asked to lead the criminal cases concerning COVID19 and Fuellmich has declined according to Dr. Richard Flemming. This is really surprising and shocking since Reiner Fuellmich has given a lot of speeches on Crimes Against Humanity and COVID19.

Reiner Fuellmich, Judy Mikovits, and Patrick Wood on Telegram in response to the disruption concerning the Crimes Against Humanity Tour 2022 in the USA:

”Judy Mikovits, Reiner Fuellmich & Patrick Wood Withdraw From The Crimes Against Humanity Tour USA, As Of June 1, 2022

For the last several weeks, Patrick Wood, Dr. Judy Mikovits and Dr. Reiner Fuellmich have been traveling and speaking at the Crimes Against Humanity Tour USA.

Please be advised that because of irreconcilable conflicts of interest recently discovered, we have voluntarily withdrawn from the Tour as of June 1, 2022.

The three of us remain committed to the message of crimes against humanity, and we will continue to work together to get our message out to the world.

While we regret the significant effort put into promoting the CAH Tour USA, it has served to cement new and more solid relationships and it has strengthened our resolve to move forward together.

In the past several weeks, we have had many media interviews and video recordings that are now circulating on the Internet. This information is all good, accurate and suitable for continued sharing.

Again, looking to the future, we anticipate appearing together on-stage as well as at media events and interviews.

Signed,
Patrick Wood, Dr. Judy Mikovits, Dr. Reiner Fuellmich”

Original reference: https://t.me/ReinerFuellmichEnglish/362

Twitter policy misinformation concerning COVID19. Almost everything the Corona Investigative Committee is exposing goes against these new Twitter rules. Elon Musk will be buying Twitter and there is a fear the narrative might change if he lets freedom of speech rule. Make your own mind up on this. This is what Twitter will turn into in June 2022 as far as we know. And other big tech social media platforms have similar ideals. This Twitter policy might change in the future. I find it important to see the details of the narrative big tech is trying to suppress.

Wikipedia Easy Read has an entry concerning lawyer Reiner Fuellmich and it is surprising they are telling the truth so far. I read this latest on June 8th, 2022. Noting the date in case the Wikipedia entry is changed further on. This is what is being stated so far:

Reiner Fuellmich (1958Bremen) is a German lawyer and spokesman for the Stiftung Corona Ausschuss, a non-governmental investigative committee based in Germany. He also played an important role in the Volkswagen emissions scandal and successfully sued Deutsche Bank, where he previously worked. In 2020, Fuellmich and his colleagues began documenting violations of law, medical malpractice and scientific fraud, in connection with the COVID-19 scandal.[1]

Biography[change | change source]

Fuellmich studied law at the University of Göttingen and as an exchange student at the University of California in Los Angeles. He then worked from 1985 to 2001 at the research centre for medical and pharmaceutical law as a research assistant at the chair of Erwin Deutsch at the law faculty of the University of Göttingen, where he also obtained his doctorate. During this time he was also part of the ethics committees of the University Hospitals of Göttingen and Hanover.[1] He also held positions in corporate banking at Deutsche Bank, first as a trainee in Germany from 1990 and then in Japan until 1992. In 1993 he founded his own law firm. He is licensed to practice law in California and is a member of the German-American and German-Japanese bar associations.[2] In 2009, Fuellmich’s law firm was ranked among the top 20 law firms for investor protection in Germany,[3] especially since 1996 as a specialist for injured parties of so-called junk real estate.[4]

Corona[change | change source]

Together with internationally connected lawyers, he offers companies the opportunity to join a class action lawsuit in the United States to recover damages caused by mismanagement based on Christian Drosten‘s faulty PCR-test.[5][6]

References[change | change source]

  1. ↑ Jump up to:1.0 1.1 ”About”Corona Investigative Committee.
  2.  ”Dr. Reiner Fuellmich”Rechtsanwaltskanzlei Dr. Fuellmich (in German).
  3.  ”Kanzlei Dr. Fuellmich & Associates gehört zu den Top-20”faktor (in German).
  4.  ”REPORT MAINZ fragt Dr. Reiner Fuellmich, Rechtsanwalt”ARD (in German).
  5.  ”Corona Schadensersatzklage” (in German).
  6.  Pieter Borger; et al. ”External peer review of the RTPCR test to detect SARS-CoV-2 reveals 10 major scientific flaws at the molecular and methodological level: consequences for false positive results”.” Ref: https://simple.wikipedia.org/wiki/Reiner_Fuellmich, 2022-06-08

Tystnadskultur lika hotfullt som den hälsotyranni som utvecklas utifrån covid-19

I dagens läge när man som bäst har behov av kritisk information om experimentella coronainjektioner kan man inte lita på den officiella bilden som förmedlas (varken landstingsinformation eller mainstream media). Frågan är om man kan lita på vad vårdpersonal gör (eller vågar man bara lita på visselblåsare?). Kan man lita på vad patientorganisationer gör i frågan om kritisk information till allmänheten?

Det är förvånansvärt tyst i mainstream media om de höga dödstalen kring coronainjektionerna och komplikationerna som anmäls till det svenska läkemedelsverket. Allmänheten delar friskt säkerhetsuppdateringar i sociala medier och ifrågasätter mycket av det som sker.

Det är konstigt i Sverige idag att man belägger samhällsformer med vaccinpass i större utsträckning nu när dödstal per genomsnitt och vecka är extremt mycket lägre än för ett år sedan (2020 3 dec. sjudagars genomsnitt: 55 dödsfall, 2021 3 dec. sjudagars genomsnitt: 4 dödsfall) och där smittspridningen av covid-19 varit mycket mer än mindre än hälften från förra året. Tendenser visar att coronaviruset mildras men fortfarande sprids. Epidemiologer som påpekar sådan vetenskaplig fakta om att det är en naturlig utveckling stämplas idag plötsligt som antivaxxers. Det som sker idag utifrån covid-19 är konstigt i många avseenden.

#vaccinationstvång #obligatoriskvaccinering Finns det ens en svensk #patientorganisation som går emot #vaccinpass & tvingande vaccination eller stryker alla pat org staten medhårs för att fortfarande få vara med i andra sammanhang… jag har inte hittat ngn som debatterar emot. @PatientCV, Twitter

Jag har inte sett en enda patientorganisation – ens patientorganisation på EU nivå som diskuterar det allmänheten i sociala medier diskuterar och delar information om. Det handlar om riskinformation och patientsäkerhetsrisker med coronainjektioner. Det är ett allvarligt problem när patientorganisationer inte delger sådan information allmänheten förklarar och har belägg för. Vems sida står patientorganisationer på idag om detta? Det är begränsande när patientorganisationer bara sysselsätter sig med patienträttighetsaspekter inom hälso- och sjukvård och inte går in i samhällsfrågorna mer som dagens covid situation ser ut att kräva.

Patientmaktbloggen har varit lite tyst ett tag. Ber om ursäkt men förutsättningarna kring #coronaviruset och vad som sker i samhället gör att man börjar tvivla fastän man vill tro på att det ska gå att skapa förändring. Ifrågasätter just nu förutsättningar för patientpåverkan. @PatientCV, Twitter

Jag har från ett tidigt stadium följt de olika stora narrativen som härjar om covid-19 och de experimentella coronainjektionerna. Ett narrativ handlar om en smitta som bröt ut på en matmarknad i Kina och bara coronavacciner och covid19restriktioner kan avvärja hotet. Det andra narrativet har en samhällskritisk inriktning med tydlig respekt för mänskliga friheter och är oroad över patientsäkerhetsrisker om de experimentella behandlingarna och vad tvingande ehälsostrukturer ställer till med för problem och att det redan finns fungerande behandling mot covid-19 men detta förtrycks. Det andra narrativet lyfter även fram frågan om covid-19 och gain-of-function forskning och om covid-19 är ett biovapen och möjligen en skapad pandemi eller att man använder covid-19 utbrottet för en form av samhällsförändring som kan vara skadlig trots att man utgår från honnörs ord som hållbarhet. Mycket kortfattat men det finns egentligen mycket mycket mer att säga om de olika narrativen. Att gräva in i de olika narrativen vet jag inte ens om en avhandling mäktar med – det behövs nog flera olika studier för att kunna hitta vad rättvisa och orättvisa är i det som sker i samhället utifrån covid-19. Rättvise- och orättvisefrågorna i det kommer vara komplexa och peka i olika riktningar.

Det är skrämmande tyst i mainstream media om biverkningar, komplikationer och dödsfall utifrån #coronavaccin. Aldrig har det på så kort tid avlidit så många av experimentellt ”vaccin” på det här sättet. Trots det införs #vaccinpass på fler områden i samhället. #ehälsa #svpol @PatientCV, Twitter

Redan förra vintern innan massvaccinationerna ens påbörjats varnade forskare och läkare utomlands för allvarliga skadeverkningar av mRNA injektionerna. Det som sades av den kritiska sidan förra vintern är det vi ser i idag. Injektioner som inte hindrar smittspridning och en för hög tendens av dödsfall och komplikationer (inkl. bestående funktionsnedsättningar) utifrån en experimentell behandling på ett sätt man aldrig sett tidigare. Det som man tidigare försökte säga var konspiratoriskt om injektionerna har till och med nu svensk forskning kunnat belägga – coronainjektionerna kan leda till cancer och autoimmuna sjukdomar.

Det som för ett år sedan sågs som konspiratoriskt har svensk forskning kunnat bevisa – att #coronavaccin kan ge cancer och autoimmuna sjukdomar. Ref: Viruses 2021, 13(10), 2056; https://doi.org/10.3390/v13102056 @PatientCV, Twitter

Häromdagen tvingades läkemedelsbolaget Pfizer att delge säkerhetsinformation om sina corona”vaccin” från de tidigare kliniska faserna. Resultaten är oroväckande. Inom de tre första månaderna dog 1 223 personer och 1 403 personer fick skador på hjärtat. Jag har inom advokat Reiner Fuellmich Corona Commission utredningarna (som är en kritisk utredning av covid-19 krisen) hört den amerikanske läkaren Dr. Ardis förklara att om man vid läkemedelsprövning kommer upp i 50 dödsfall tas produkten bort från marknaden. Med dessa resultat Pfizer uppvisat är det anmärkningsvärt att man ens tillåtits använda deras preparat i det skedet som gjorts.

FDA report shows Pfizer’s clinical trials found 24% higher all-cause mortality rate among the vaccinated compared to placebo group. israelnationalnews.com

Jag ser genom sociala medier flera exempel där läkare i det närmaste ter sig som radiostyrda av en vaccinagenda. Ett exempel handlade om en person som redan på sin tid blev allvarligt sjuk av svininfluensavaccinet (sjukhusvård och det klassificeras som allvarlig biverkning av det svenska läkemedelsverket). När denna person rådfrågade sin läkare utifrån den komplikationen om man skulle ta eller inte ta coronavaccin menade läkaren att det skulle den personen göra. Denna person drabbades sedan av livshotande komplikationer. Kunskapen att personer med allergier och autoimmuna sjukdomar inte får ingå i kliniska studier borde väl ändå ses som allmän information hos läkare. För den som läst läkaren Sebastian Rushworths bok Varför det mesta du vet om Covid-19 är fel framkommer just att personer med allergier och autoimmunasjukdomar inte får ingå i de tidigare stadierna av kliniska studier för att risken för a l l v a r l i g a komplikationer är för hög. Covidinjektionerna rullas ut när man bara befinner sig i fas 3 av en klinisk studie – varken landstingen eller mainstream media ger korrekt information om detta. Det borde ändå en legitimerad läkare kunna känna till och veta att agera utifrån.

Människor går ut i sociala medier med rop på hjälp för att de insatser vården sysselsätter sig med inte fungerar eller att de inte ens får någon hjälp eller stämplas plötsligt som psykiatripatienter eller antivaxxer utifrån att man söker hjälp utifrån skadeverkningar av coronainjektioner. När jag läser de otaliga exemplen framträder strukturproblem utifrån de olika medicinska disciplinerna människor remitteras runt till. Man ger sedvanlig symtomlindrande behandling men utgår aldrig från att behandla det som covidinjektionerna egentligen gör som skapar problem. Om man tar sig tid att läsa vad människor skriver blir det väldigt tydligt. Det är de bakomliggande problemen covidinjektionerna skapar som behöver behandlas bättre.

#vaccinskada #coronavaccin: 2 injektioner mRNA: 3 strokes, hans tarmar bara kollapsade helt, och läkarna fick inte stopp på blödande avföring, efter nån vecka drabbades han av huvudvärk. De åkte in och han röntgades. Såg tre proppar i hjärnan. #covid19sverige #patientperspektiv @PatientCV, Twitter

I frågan om allergiska reaktioner har jag sett att det svenska Astma och Allergiförbundet på en länk som är svår att hitta fram till – att man delar information att den engelska regeringen avråder personer med allergier eller med allergiska reaktioner mot läkemedel att ta coronainjektioner i det här skedet. I övrigt verkar de flesta svenska patientorganisationerna mest vara inriktade på massvaccinationskampanjen men ger ibland lite riskinfo.

För några år sedan fanns patientorganisation PatientPerspektiv för vårdskadade. Denna organisation hade behövts idag för att vara röst åt alla som skadas av coronainjektionerna. PP hade säkert stängts av från sociala medier om man börjat berätta sanningen. Folk behöver hjälp med juridisk kompetens inför anmälningar. Vem hjälper dessa människor och anhöriga idag i Sverige?

#patienträttigheter @FokusPatient vill: Patienter ska kunna utkräva sanktioner av ansvarig vårdgivare när något går fel. Det är huvudmannen som patienten ska kunna utkräva ansvar av, det vill säga av sjukhusledningar, regioner och kommuner. https://altinget.se #svpol #vardpol @PatientCV, Twitter

Tankeklimatet kring covid-19 har förändrats den senaste tiden. Många som velat ge uttryck för risker och sanningar om det som sker får sina sociala medier konton strypta numera – så var det inte vid denna tiden förra året. Jag ser videoklipp och läser om en hel del exempel där amerikanska läkare som visar patientsäkerhetsrisk information om coronavaccinen – som är officiella data och patientdata från studier utifrån coronainjektionerna – hotas med miljonbelopp av amerikanska staten och att man försöker frånta dem deras läkarlegitimation eller påstår att de är mördare för att de förklarar riskerna med de experimentella covidinjektionerna. Läkare i USA som skrivit ut ivermectin mot covid-19 har fått fängelse. I andra sammanahang om ivermectin i USA måste anhöriga driva det rättsligt gentemot sjukvården för att vården ska administrera ivermectin som livräddande behandling mot covid-19. Läkare i utlandet som uttalat varningar mot coronavaccin och det egentliga syftet med vaccinpass har arresterats.

Det finns redan exempel på det om att svenska läkare utifrån covid-19 krisen – att man drar in läkarlegitimationer för att de ger adekvat hälsoinformation och har en samhällskritisk inställning till covid-19 ”pandemin”. För det är nog mer en samhällskris än en pandemi som sker. Det är en hälsotyranni som utvecklats och som kommer någonstans ifrån som är svårt att definiera varifrån (det finns olika teorier om det).

Have you noticed how as time has passed and as we’ve made ‘progress’ in fighting the virus, everything has just become even more draconian, stifling and authoritarian, for both the unvaxxed and the vaccinated? @PrisonPlanet, Twitter

Det farligaste vi kan vara med om nu är tystnadskultur kring det som sker och att man inte lyssnar nerifrån-och-upp. Det stora problemet är polariseringen och att utifrån de olika narrativen verkar man inte vilja lyssna till varandra. Det ser ut som man utvecklar hat mot varandra beroende på vilket av coronanarrativen man försvarar. Vissa menar att det är en del av spelet kring covid-19. Det som nu utvecklats till spelet kring de vaccinerade och de ovaccinerade (t.ex Jacinda Ardern har i en intervju bekänt att vaccinpassen används för att skapa medicinsk apartheid i världen).

Att skriva om covid-19 idag är egentligen opportunt. Många väljer att vara tysta. Det är något med covid-19 som skaver trots allt.

Häromdagen lyssnade jag till en person som berättade om sin erfarenhet av vården som ovaccinerad. Personen ville varken använda ansiktsmask eller låta sig PCR testas och slängdes därför ut ur vården och får ingen vård. Det verkar som det minsta man behöver som ovaccinerad i vården i Sverige nu för tiden är att använda ansiktsmask (tidigare i år var det inget tvång) för att få vård. Det sker i en tid där nu vaccinerade ombeds hålla distans och där arbete hemifrån tas upp igen för alla. I olika länder stängs ovaccinerade ut från vården trots att forskning visat att vaccinerade och ovaccinerade båda kan smittas av covid-19 varianter och föra coronaviruset vidare. I vissa länder görs uppdelningar i mataffärer om ovaccinerade och vaccinerade där ovaccinerade bara får handla basvaror.

Det som sker idag är inte normalt utifrån en infektion där just pandemiförutsättningarna ifrågasatts sedan länge.

Dr Hanna Åsberg från Bota Sverige förklarade i somras i en intervju att pandemidefinition ska gälla dödstal inte smittspridning (och att detta känner alla läkare till – varför är så många av dem tysta?). WHO har ändrat pandemitanken till smittspridning istället för dödstal och det skedde redan vid tiden för svininfluensaperioden som definierades som pandemi men som aldrig var det.

©Philippa Göranson, 2021-12-08

Referenser:

Mccue, Cullen, ”Pfizer Documents Reveal Over 1,200 Vaccine Deaths Over 90 Day Trial”, National File, 2021-12-02

Noremalm, Linus, Linda Falkenström vanvårdad. Skolmedicinsk fascism med masktvång, Youtube, 2021-11-04

Rosenberg, David, ”FDA report finds all-cause mortality higher among vaccinated”, Israel National News, 2021-11-17

Patient förvägrades receptförnyelse för att patienten meddelat att man inte velat ta experimentellt coronavaccin

Läst om ett hemskt exempel genom Facebook där en MS patient på en vårdcentral förvägrats receptförnyelse på grund av att MS patienten inte velat ta coronavaccinet.

För det första finns ingen tvångsvaccinering i Sverige eller i Europa gällande coronavaccinering: ”Den 27 januari 2021 undertecknade Europarådet resolution 2361. Där påbjuds, i punkt 7.3, att alla 47 medlemsstaterna säkerställer att medborgarna informeras om att covid 19-vaccinationer inte är obligatoriska och att ingen på något sätt är pressad att vaccinera sig, om personen inte själv vill göra det. I samma punkt står också det kanske ännu viktigare: ”Ingen får diskrimineras för att inte ha vaccinerat sig på grund av möjliga hälsorisker, eller för att personen helt enkelt inte vill bli vaccinerad”. (Källa: Council of Europe: Resolution 2361 (2021).)”

Ingen inom öppenvården för påtvingas kroppsligt ingrepp. Att ta emot ett vaccin ingår i definitionen av ett kroppsligt ingrepp. Den svenska grundlagen skyddar befolkningen mot kroppsligt ingrepp.

Den svenska grundlagen Regeringsformen 2 kap. Grundläggande fri- och rättigheter stycket om Kroppslig integritet och rörelsefrihet 5 § – 6 § kungör följande:

”Kroppslig integritet och rörelsefrihet

5 § Var och en är skyddad mot kroppsstraff. Ingen får heller utsättas för tortyr eller för medicinsk påverkan i syfte att framtvinga eller hindra yttranden. Lag (2010:1408).

6 § Var och en är gentemot det allmänna skyddad mot påtvingat kroppsligt ingrepp även i andra fall än som avses i 4 och 5 §. Var och en är dessutom skyddad mot kroppsvisitation, husrannsakan och liknande intrång samt mot undersökning av brev eller annan förtrolig försändelse och mot hemlig avlyssning eller upptagning av telefonsamtal eller annat förtroligt meddelande.

Utöver vad som föreskrivs i första stycket är var och en gentemot det allmänna skyddad mot betydande intrång i den personliga integriteten, om det sker utan samtycke och innebär övervakning eller kartläggning av den enskildes personliga förhållanden. Lag (2010:1408).”

När man hamnar med problem med en vårdpersonal på en vårdenhet är man rekommenderad att i första hand ta kontakt med verksamhetsansvarige på den enheten för att reda ut problemet. Den verksamhetsansvarige kan hjälpa till med byte av vårdpersonal inom en vårdenhet. Som patient kan man också kontakta Patientnämnden som ska arbeta för att underlätta kommunikation vid problem. Om man har problem med receptförnyelse kan man även vända sig till aktörer inom digifysiska vårdval som erbjuder receptförnyelse.

I det här fallet hamnar man även i frågan om man ska anmäla vårdpersonalen för medicinsk påverkan av experimentell behandling som vägrat skriva ut läkemedel för en livshotande diagnos på grund av att patienten inte velat ta experimentellt coronavaccin. Beroende på vilken diagnos man har kan man börja med att kontakta patientförening för sitt diagnosområde för att få råd om hur man ska göra och hur man kan gå vidare om någon annan råkar ut för något liknande som är helt olagligt. Att inte skriva ut läkemedel till en patient med en kronisk livshotande diagnos bör väl minst sagt klassiciferas som vårdskada med uppsåt (eller möjlig vårdskada med uppsåt – i juridiska sammanhang kan motivet till en handling vara vägledande och situationen behöver bedömas som ett medicinskt övergrepp).

Kapitel 3 i patientsäkerhetslagen Vårdgivarens skyldighet att bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete meddelar i 2 § och 3 § att vården har skyldighet att motverka uppkomst av vårdskador:

”2 § Vårdgivaren ska vidta de åtgärder som behövs för att förebygga att patienter drabbas av vårdskador. För åtgärder som inte kan vidtas omedelbart ska en tidsplan upprättas.

3 § Vårdgivaren ska utreda händelser i verksamheten som har medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada. Syftet med utredningen ska vara att

1. så långt som möjligt klarlägga händelseförloppet och vilka faktorer som har påverkat det, samt

2. ge underlag för beslut om åtgärder som ska ha till ändamål att hindra att liknande händelser inträffar på nytt, eller att begränsa effekterna av sådana händelser om de inte helt går att förhindra.”

Om inte en patientförening kan hjälpa till kan man även kontakta Centrum för rättvisa. Centrum för rättvisa driver även patienträttighetsfall vid problem med hälso- och sjukvården.

De övergrepp och orättvisor som sker i corona’vaccinets’ namn – kommer det gå att skipa rättvisa om dem eller inte? Att diskutera säkerhetsaspekter och rättighetsaspekter utifrån experimentella corona’vaccin’ handlar inte om att vara emot vaccin generellt sett.

Denna inledande fas i coroanvaccinering i världen utgår från coronavaccin som fortfarande är i forsknings- och utvecklingsfaser. De första kliniska studierna är inte klara förrän i vissa fall 2022 och i andra fall gällande coronavaccinen 2023. Det handlar dessutom om de första etapperna i forsknings- och utvecklingsfaserna. Det tar i vanliga fall flera år att utveckla säkrare vaccin. Idag relaterar många till Nürnbergkodens olika punkter om att ingen får mot sin vilja dras in i experimentell klinisk forskning. Wikipedias svenska översättning av Nürnbergkodens tio punkter är (och uppenbarligen behöver vårdpersonal fortfarande informeras om dessa):

De tio punkterna i Nürnbergkonventionen:

  1. Individens frivilliga samtycke krävs.
  2. Experimentet skall ge resultat av nytta för samhället och vara noga planerat.
  3. Experimentet skall baseras på resultaten av experiment på djur och på etablerad medicinsk kunskap.
  4. Experimentet skall vara upplagt för att förhindra onödiga fysiska och mentala plågor och skador.
  5. Inga experiment skall utföras om anledningen att tro att död eller skador som ger men för livet kan inträffa.
  6. Riskerna får aldrig vara större än den potentiella nyttan för mänskligheten
  7. Noggranna förberedelser skall vara gjorda för att undvika även osannolika risker.
  8. Experimentet skall genomföras av endast vetenskapligt kvalificerade personer.
  9. Under utförandet av experimentet skall individen ha möjlighet avbryta experimentet.
  10. Experimentledaren måste avbryta experimentet omedelbart om risker för försökspersonens hälsa föreligger

Det som sker idag i och med coroanvaccinering är att historiskt sett har man aldrig sett så många dödsfall av en massvaccinationskampanj som sker idag. I vanliga fall med den dödsstatistik som redan finns världsligt sett hade massvaccinering med experimentella vaccin avbrutits för länge sedan.

Avbryt vårdbesöket direkt om vårdpersonal försöker påverka eller agerar hotfullt.

Det finns ett läkarteam, Bota Sverige, som far runt i Sverige som utmanar det officiella narrativet om coronapandemin och som informerar om riskerna med coronavaccinen. Den ena läkaren har riktat sig till flera olika svenska myndigheter om att coronavaccineringen behöver avbrytas och att det saknas etikprövning för vaccinationskampanjen som sker. Bota Sverige får inga svar på sina meddelanden varpå man kommit fram till att Sverige är att ses som en mjuk diktatur. (kommer tillägg nedan – Bota Sverige har fått goddag yxskaft svar av E-hälsomyndigheten hittills)

Exempel på meddelande Bota Sverige skickat som blivit obesvarat:

”E-brev skickat 2021-07-24 enligt nedan. Till registrator vid respektive myndighet/förvaltning: Jag begär att denna handling registreras i laga ordning och att registrator skickar kopia på dagboksbladet i ärendet.

Till:

Energi- och digitaliseringsminister Anders Ygeman

E-hälsomyndigheten

Myndigheten för digital förvaltning

Integritetsskyddsmyndigheten (tidigare Datainspektionen)

Folkhälsomyndigheten

Statens medicinsk-etiska råd

Hej!

Jag har fått ett meddelande i min elektroniska brevlåda Kivra om hur man kan ansöka om Covidbeviset, var god se bifogade skärmdumpar. Som jag och andra med mig påpekat i ett brev daterat 1 juli 2021 till bland andra Folkhälsomyndigheten och Sveriges 21 regioner, så bedömer vi att ett digitalt vaccinationspass strider mot grundlagen, diskrimineringslagen, GDPR och EURS (Europeiska Unionens rättighetsstadga).

Ett digitalt vaccinationspass är ingången till ett apartheidsystem där den del av befolkningen som av olika skäl inte vill, eller kan, ta injektionen kommer att exkluderas från delar av samhällsservicen.

Enligt Europarådet får man inte diskriminera människor beroende på om de väljer att ta, eller inte ta, injektionen.

Jag begär att Covidbevisen tas ur bruk i Sverige omgående och att all form av uppmuntran och information till befolkningen att registrera den här typen av hälsoinformation i ett digitalt system, upphör snarast.

Utöver detta bedömer jag och andra med mig att Covidinjektionerna är olagliga i Sverige, eftersom det pågår en kombinerad fas 3 och fas 4 av en läkemedelsprövning gentemot stora delar av befolkningen, utan att man har ansökt om etikprövning för detta. Var god se Lag (2003:460) om etikprövning som avser forskning på människor samt Helsingforsdeklarationen. Helsingforsdeklarationen är en vidareutveckling av Nürnbergkoden, som i sin tur togs fram efter Nürnbergrättegångarna med tanke på de oetiska medicinska experiment som utfördes mot judar under Nazityskland.

Vänligen

Hanna Åsberg

Leg. läkare, specialist i allmänmedicin

Tel 070-9394563″

Svar på detta brev Bota Sverige fått av E-hälsomyndigheten:

Hej!

Tack för ditt brev.

EU:s digitala covidbevis syftar till att underlätta vid resor och är ett led i att möjliggöra ökad rörlighet i samband med covid-19-pandemin. Covidbevis regleras i EU-förordningarna (EU) 2021/953 och (EU) 2021/954 med kompletterande bestämmelser i den svenska förordningen om digitala covidbevis (2021:708). Nämnda förordningar reglerar tre typer av bevis; för vaccination, för negativt testresultat och för tillfrisknande. Därmed omfattas inte enbart personer som har vaccinerats.

Vänliga hälsningar

Erika Burlin Hellman”

”Hej Hanna,
Tack för ditt mejl med synpunkter på covidbevis.

Merparten av dina uppmaningar ligger utanför E-hälsomyndighetens mandat och ansvarsområde. Av den anledningen avstår vi från att kommentera eller besvara dessa delar.

Vad gäller GDPR så har vi i EU-samarbetet, och från Sveriges sida, varit mycket noga med att tillämpningen av EU-förordningen för covidbevisen ska vara i enlighet med Dataskyddsförordningen.
Med vänlig hälsning,
Michel”

©Philippa Göranson, 2021-08-04

Jag rekommenderar att man läser tilläggsinformation som tillkommit!

Tillägg: Får mer information löpande under dagen: vårdpersonalen hade ”ställt behovet av bromsmedicin mot kravet att vaxxa sig”, vilket gjort att patienten känt sig ”tvungen” att ta första injektionen! Om man bedömer situationen har vårdpersonalen agerat helt galet åt båda hållen. Ingen patient med en livshotande kronisk sjukdom där det finns bromsmediciner får förvägras sina bromsmediciner under några omständigheter. Ingen patient får påtvingas eller bli föremål för påtryckningar om att ta någon form av experimentell behandling. Jag har delat information till den anhörige som berättat om fallet på Facebook om var man kan vända sig för att få hjälp.

Ytterligare tillägg: Lyssnade till ytterligare föredrag av Dr. Hanna Åsberg från Bota Sverige som är på Sverigeturné. Hon menar att det saknas etikprövning för de coronavaccin som ges till befolkningen i stort och att massvaccinationen är att ses som olaglig (hon är upprörd över att det som sker är brottsligt). Eftersom det som sker i dag är klinisk studie ska för det första människor som väljer att ta coronavaccin få rätt information om detta innan de vaccinerar sig. Man ska få information om risker innan man går med på att delta/ta experimentellt coronavaccin. Det är vad man enligt bioetiska krav ska göra och denna information saknas på sidan kliniskastudier.se.

Sidan kliniskastudier.se ger information om vad de olika faserna av kliniska studier handlar om – och eftersom Sverige idag genomför massvaccination som fortfarande är inom fas 3 och fas 4 är frågan om vaccinationskampanjen är att ses som korrekt godkänd enligt kraven på det eller inte.

”Den kliniska studiens olika faser

En klinisk studie genomförs i enlighet med ett i förväg bestämt studieprotokoll. En studie kan pågå från några veckor och upp till ett år eller längre beroende på frågeställning, sjukdom och behandlingens art. Resultaten från kliniska studier utgör en viktig del av den dokumentation som krävs för att få ett läkemedel godkänt för försäljning och är ofta ett krav för att en medicinteknisk produkt ska kunna CE-märkas och komma ut på marknaden. Det ställs också ofta krav på att bolag eller forskare genomför studier av ett läkemedels säkerhet även efter ett godkännande.

Beskrivningen av de olika faserna i en klinisk studie gäller framförallt för interventionsstudier med läkemedel.

Fas 1

I fas 1 använder man sig ofta av friska studiedeltagare, cirka 20-80 individer som vanligtvis är män, för att studera läkemedlets säkerhet. Man undersöker eventuella biverkningar, hur kroppen bryter ner och gör sig av med en substans och vilka farmakologiska egenskaper en substans har. I fas 1 börjar man testa en mycket låg dos av en substans för att successivt öka dosen. Mellan varje ökning sker en omfattande utvärdering av säkerheten.

Fas 2

Till fas 2 rekryteras studiedeltagare med den sjukdom eller det tillstånd man vill behandla. Antalet studiedeltagare är fortfarande begränsat och man vill ha en så homogen patientgrupp som möjligt. I fas 2 får man en första uppfattning om behandlingens effekt vid en viss sjukdom och vilken dos som är optimal. Den nya behandlingen jämförs med befintlig behandling eller placebo och man får ytterligare information om en substans säkerhet och eventuella biverkningar.

Fas 3

I fas 3 studerar man stora patientgrupper, mellan 200 och 3000 individer eller ännu fler, för att bekräfta en behandlings effekt och säkerhet i jämförelse med standardbehandling eller placebo under en längre tidsperiod. Den dos som används är den som man i tidigare fas funnit vara mest lämplig. Patientgrupperna ska, så långt det är möjligt, likna den grupp som den färdiga behandlingen ska användas på (exempelvis avseende kön, vikt och ålder). Man gör även så kallade interaktionsstudier där man tittar på hur patienter som står på en annan samtidig behandling reagerar på den aktuella substansen.

Om fas 3-studierna är lyckade kan man ansöka hos Läkemedelsverket om att få behandlingen godkänd.

Fas 4

När produkten kommit ut på marknaden görs stora studier för att kartlägga ovanliga biverkningar och övervaka behandlingens säkerhet, effektivitet och optimala användningsområde.”

Kliniskastudier.se ger information för den som kan tänka sig att ingå i en klinisk studie kommer här nedan. För den som vaccinterat sig redan tänk på att man idag bara får en hälsodeklaration att fylla i. Man får ingen information om att man ingår i en klinisk studie. Man får ingen information om vad kriterier eller krav på informerat samtycke innebär i sammanhanget i vården idag. Det faktum att man inte får någon information bekräftar bara ytterligare hur illa ställt det är med patientlagen kapitel 3 som förmedlar att man som patient alltid ska få information om behandling, det förväntade behandlingsförloppet, väsentliga risker för komplikationer och biverkningar, eftervård. Ingen information om vad patientlagen handlar om ges i vården heller.

”Vad innebär det att vara med i en klinisk studie?

Det är frivilligt att delta i en klinisk studie. Innan man tackar ja har man rätt till att få både muntlig och skriftlig information om den planerade studien. Man får till exempel information om:

  • syftet med forskningen
  • vilka behandlingar som ska ges och vilka extra undersökningar som behöver göras
  • hur lång tid det kommer att ta
  • om det finns några restriktioner vad gäller livsstil
  • hur personuppgifter hanteras och bevaras”.

Om man väljer att avbryta (i fallet om experimentella coroanvaccin inte ta uppföljningsdos/doser) har man rätt att avbryta sin medverkan utan att förklara varför. Har man biverkningar av behandlingen ska man rapportera in dessa till vårdpersonal eller direkt till Läkemedelsverket. Om man avbryter ska man i normala fall erbjudas en avslutande undersökning. Får allmänheten information om att anmäla biverkningar när de kommer till vården för att ta emot coronavaccin?

Svenskar föredrar ofta information på svenska. Sven-Erik Nordin har gjort svenska medicinska förklaringar om några av de allvarliga biverkningarna av experimentella coronavaccin. Han har fått informationen av den amerikanske läkaren Dr. Bryan Ardis inom en hearing om coronapandemin med avdokaten Reiner Fuellmich. Gå in på denna blogg, ”Uppgifter om Covid och ‘vaccinerna’ av Dr Bryan Ardis” och skrolla till listan där man får en förklaring på vad de olika allvarliga biverkningarna av experimentella coronavaccin kan handla om i praktiken. Man kan se det som en övning i hälsolitteraticitet. I Sven-Erik Nordins blogg finns även länk till denna hearing med advokat Reiner Fuellmich som är viktig att lyssna till för den som vill förstå lite mer om bakgrunden och syftet med coronapandemin som rullat ut i världen.

Till eftertanke (inklipp från Patientmakt Facebook sida):

”Styrelsemedlem ur Picker Institute gick ut med en studie 2010, ”Towards the emancipation of patients”, om att patientorganisationer behöver radikaliseras och bli bättre på att gå i opposition om felaktiga sakförhållanden i den egna samtiden. Studien menar att behovet av mer radikala patientaktivister behöver uppstå. Man ser dessa röster idag mest genom privatpersoner som engagerarar sig som delar information för att man är upprörd över hur det grönapasset gör coronavaccinering tvingande på sätt som erfars som oetiskt. Tyst om informerat samtycke/coronavaccin patientorganisationer… tolkning av problemet kan vara bindningar och beroende av bidrag från läkemedelsindustrin och statliga bidrag. Det värsta med vad som sker nu i historisk belysning är att patientorganisationer började formas efter andra världskriget och de medicinska experiment som utfördes på judar i koncentrationslägren. Efter andra världskriget plockades den Hippokratiska eden fram igen och man tog tag i den medicin etiska frågan om att ingen får tvingas in i ett medicinskt experiment eller klinisk studie med påtryckningsmedel. Förutsättningarna för frivilligt samtycke skapades utifrån krisen av andra världskriget. I ett senare skede tillkom förutsättningarna för informerat samtycke och att man måste ges korrekt information. Frågan på Patientmakt/Patient CV Twitter: ”Är några patientorganisationer – inhemska eller internationella sammanslutningar – involverade på något sätt i patientsäkerhetsriskerna med coronavaccin – följer officiella patientorganisationer bara offentlig information – det verkar som man får förlita sig på aktivister.” 2021-06-29 För att sätta frågan mer i relief exemplifierar jag med läkaren Sam White som velat utgå från förutsättningar om informerat samtycke i vården om coronavaccin gentemot patienter men som stängts av från sin tjänst för att han försökt göra det. Dr Sam White är inte den enda läkaren som råkat illa ut för att han försökt utgå från det som är medicinetiskt korrekt i frågan om coronavaccin och informerat samtycke. Sam White förtydligar att informerat samtycke i frågan om coronavaccin ska innebära att den enskilde får information om fördelar, risker och att man ska ge information om andra behandlingsalternativ av COVID19 innan man tar emot vaccinet – om man går med på det. Genom svenska sociala medier delningar ser jag att människor delar bilder på den hälsodeklaration man fyller i inför coronavaccin i den svenska vården – det har inget med informerat samtycke att göra. Coronavaccineringen som rullats ut är fas 3 och fas 4 i forsknings och utvecklingsstadiet. Det är likvärdigt med att ingå i klinisk studie som ska innebära uppföljning. Patientorganisationer har kunskap om vad som ska gälla för patienter som väljer att ingå i kliniska studier om andra sjukdomar och läkemedelsutveckling. Patientorganisationer kan inte i efterhand påstå att de inte vet vad som gäller. Utifrån granskningar på Twitter kan jag inte se att ens de stora europeiska patientorganisationerna skriver om vad förutsättningarna för informerat samtycke och coronavaccin och att man ska förstå att det som sker nu är att vara inbegripen i klinsk studie. Det finns ett I-Consent (finansieras med H2020 medel) Twitter konto (@ICONSENTEU) som explicit handlar om informerat samtycke. Under coronakrisen har I-Consent inte skrivit något om informerat samtycke och coronavaccin, inte ens utifrån de målgrupper de värnar om. I-Consent har som utgångspunkt genus, ålder och utsatta grupper i samhället. I-Consent har delat information om informerat samtycke utifrån dessa grupper under coronakrisen men kopplar inte till frågan om coronavaccin för dessa målgrupper. I-Consent har under coronakrisen delat information som problematiserar frågan om informerat samtycke och lyfter fram att patienter behöver ha tillgång till alternativ information inför informerat samtycke. Att bara utgå från vad vårdpersonal får ge för information räcker inte. Det är i alla fall ett steg framåt från I-Consent.” 2021-07-31

Referenstext om patientinflytande som tagit upp frågan om brister som identifierats om patientorganisationer: Patientinflytande lever inte av sig själv

I-Consent referens: “Premature consent and patient duties”, new i-CONSENT publication”

I-Consent referens: The i-CONSENT Project publishes its final product: “Guidelines for tailoring the informed consent process in clinical studies”

Referens om Dr. Sam White: Take Back Control

Referens där Dr. Sam White intervjuas i frågan om brister med informerat samtycke och coronavaccinering: Doctors For Covid Ethics Symposium DAY 1 ”If we can face it, we can fix it!“

Fler viktiga frågor:

Är det fortfarande lönt att försvara patientlagen i dess nuvarande form när man inför coronavaccin kampanj i Sverige inte ens kunnat leva upp till informationskrav i Kap 3. inför experimentellt vaccin där man ska informeras om att man ingår i en klinisk studie av nödgodkända vaccin där det krävs frivilligt och informerat samtycke. Att bryta mot det bryter mot Nurnbergkonventionen om experiment på människor. Coronakrisen har om något visat på behovet av en patienträttighetslag med utkrävbara krav och rättigheter för allmänheten. Det som sker i dag i och med coronavaccin är att allmänheten manipuleras. Regioner går ut med felaktig information till allmänheten när man påstår att coronavaccinen i nuvarande form är godkända läkemedel/vaccin. De är endast nödgodkända/villkorligt godkända. I ljuset av vad som framkommit under coronakrisen – och tänk tillbaka på Coronakommissionens slutsatser och glöm in visselblåsaren Dr. Jon Tallinger om vanvården mot de äldre på äldreboenden som medvetet fick felaktig vård eller ingen vård alls (människor har kallat det för försök till folkmord). Betänk mediesituationen om den information allmänheten har rätt till som man inte meddelar. Betänk de alternativa röster som ger korrekt information som kapas sina sociala medier konton eller som självmant tystar sig själva för att de skrämts till tystnad. Covidbeviset/grönapasset ger förutsättningar för både övervakning och olika värdering av människor i samhället. Coronakrisen är ett informations- och propagandakrig. Mänskliga rättigheter är satta på undantag under coronakrisen (coronakrisen behöver ses mer som en samhällskris än en hälsokris). Om man ska titta lite allvarligare på det som sker finns en uppställning om vad för stat eller globalt tillstånd vi befinner oss i. Jacob Nordangård sammanfattar kriterier för vad en fascistisk stat är i sin bok Rockefeller en klimatsmart historia (2020):

  • massövervakning
  • oetiska experiment på människor
  • social ingenjörskonst
  • påtvingad konformitet
  • propaganda och censur
  • ‘välvillig’ diktatur
  • (förebyggande) polisbevakning
  • olika värdering av människor
  • relativa mänskliga rättigheter
  • och t o m aktiv dödshjälp för de förväntade kriserna i vår ohållbara värld

Propagandaexpert Piers Robinson: Covid är en global propagandaoperation

©Philippa Göranson

Informationsanvisningar:

Patientens röst inte patientmaktstark nog

Facebook grupp: Bota Sveriges Norrlandsturné med Dr Hanna Åsberg

Facebook grupp: GLENN OCH FRITJOF ROADTRIP, BOTASVERIGE

MeWe sida Bota Sverige

Telegram Bota Sverige

Wakeupfriends.net Bota Sverige

Bloggen Prickiga Huset (skrivs av en pensionerad läkarsekreterare) om de oförätter som begås utifrån coronavaccin: ”Det borde vid det här laget finnas tillräckligt med material för en anmälan om överlagt mord utfört av den högsta ledningen inom Regeringen, FHM, LMV och Socialstyrelsen.” För hela texten: ”VÄRLDSNYHET: Vaxxet kan ge upphov till prioner”

För den som vill läsa hela Europarådets Resolution 2361 ”Covid-19 vaccines: ethical, legal and practical considerations” och kunna jämföra hur bra eller illa man lever upp till den. Redan utifrån vad som sker som tvingande moment och avslöjanden i alternativ media om sakförhållanden kan man undra varför det politiska etablissemanget ute i världen plötsligt inte kan läsa eller tänka sig för.

Julia Caesar (pseudonym, f.d. journalist på Dagens Nyheter, idag pensionär) blogg skriver om de problem som också informeras om under Bota Sverige föredragsturné:

Humanism och kunskap skriver kritisk debatt om vad som sker i coronavirusets namn:

Forskningsetikens början

Det är inte bara advokat Reiner Fuellmich som kopplar frågan om Nurnbergkonventionen till vad som sker idag i och med coroanvaccin kampanjen. I England går advokat Anna de Bruisseret ut i samma ärende om att det som sker idag är olagligt i och med att man rullar ut en fas 3 studie på allmänheten utan att de som tar corona’vaccin’ inte har korrekt möjlighet till informerat samtycke. Anna de Bruisseret belyser även att möjligheterna för allmänheten att relatera till substanserna i ‘vaccinen’ är orättvis och man vet för lite om kropplingen till vad som kan ske i kroppen.

Freedom Alliance har skapat en checklista som definieras som form inför informerat samtycke. Det handlar om saker man enligt dem också behöver betänka förutom kliniska aspekter inför informerat samtycke av experimentellt corona’vaccin’. Utifrån hur Freedom Alliance beskriver kan man se det som en form av holistisk hälsolitteraticitet i enlighet med WHO definition av det. COVID-19 Vaccine Informed Consent Check List.

Ann-Cathrin Engwall, immunolog och doktor i molekyär cellbiologi som arbetat med vaccintillverkning kallar de nuvarnade corona’vaccinen’ för prevaccin. Vad hon menar med det kan man höra i Folkets Radio program ”Barnen, sprutan och den påsstådda nyttan”.

Referenser:

Bota Sverige hemsida

Centrum för Rättvisa hemsida

Göteborgs Posten, ”Ingen får tvingas vaccinera sig”, 2021-02-16

Kliniskastudier.se – Studiedeltagare

Sveriges Riksdag, Kungörelse (1974:152 om beslutad ny regeringsform

Sveriges Riksdag, Patientsäkerhetslag (2010:659)

Sveriges Riksdag, Patientlagen (2014:821)

Wikipedia, Nürnbergkonventionen

Från spetspatient rapport nr 2 till God och Nära Vård och Digifysiskt Vårdval till frågan om tanken om hälsa i framtiden kommer vara fri eller kontrollerad?

Läkartidningen skrev häromåret att sjukvården ligger minst 30 år efter trafiken i frågan om att införskaffa evidens som belyser människors värdering av hälsa. Ett samhällsekonomiskt perspektiv på hälsa för vården är förenligt med ”ett efterfrågebaserat värde utifrån befolkningens preferenser” enligt hälsoekonomisk debatt i Läkartidningen. Vad är det för samhällsförändringar som måste till innan ett sådant värde kan förvekligas full ut i vården? Handlar ett sådant förverkligande om att värdera samhällsmål på nya sätt så att efterfrågebaserade värden utifrån befolkningen perspektiv på hälsa kan förverkligas? 

Vad är det som ligger bakom drivkrafterna och trenderna och varför ser nuvarande retorik i vårddebatten ut som den gör idag? Vad är det för trender på olika nivåer som ser ut att påverka? Globalisering, anti-globaliseringsdebatt, kravet på mer hållbara verksamheter, ökad urbanisering ger ökad obalans, åldrande befolkning, ökat utbud av tjänster, fler tekniker för ”gör-det-själv-hälsa”, ökad tillgång till data, automatisering, artificiell intelligens och maskinlärande, mobila tjänster, sensorer, blockchain, IoT (Internet of Things), IoMT (Internet of Medical Things), IoB (Internet och Bodies/Internet of Behaviour), IoUs (Internet of Us) med mera… Vad leder all ökad informationsskapande i och med digitaliseringen till i frågan om ehälsa? Kommer människor framstå som friskare eller sjukare i det längre perspektivet? Finns något i nuvarande samhällsrisk utifrån covid-19 som kommer påverka förändring i det man hittills tänkt sig är stabila tendenser? 

Har de nuvarande trenderna konsekvenser utifrån utredningar som God och Nära Vård serien och Digifysiskt vårdval och den andra spetspatientrapporten Spetspatienter – en ny resurs för hälsa och systemförbättring? Eller påverkar utredningarna varandra med spetspatientrapporterna idag?

Hur ska man förhålla till Agenda 2030 och frågan om ett jämlikt, tillgängligt och effektivt hälsosystem? Agenda 2030 nämns i God och Nära Vård (SOU 2018:39) utifrån tanken om myntets framsida om detta för att skapa bättre hälsoutfall i samhället för alla. Agenda 2030 rymmer också enligt uttolkare en mörk baksida. Vilket samhälle vaknar vi upp i utifrån ett post-covid-19 tillstånd och vad kan det få för konsekvenser gällande ehälsodata i framtiden?

Hur stor skillnad är det utifrån de läkarorienterade offentliga utredningarna och remissvar från civilsamhället och de som står närmast patient- och delaktighetsperspektivet? Varför är det så pass låg andel remissvar av patientorganisationer eller organisationer ur civilsamhället i frågor som rör vården? Varför kan man inte riktigt lita på att de offentliga utredningar som skrivs för att stärka patienten ställning gör det fullt ut? 

Liten internationell utblick på egenvård

Frågan om egenvård engagerar de svenska spetspatienterna. Hur stor skillnad är det mellan det svenska och vissa internationella perspektiv på egenvård? Vad är egenvård? Egenvård handlar i mångt och mycket om att komma ihåg att göra rätt val. Egenvård inbegriper många dimensioner i livet – förutom att satsa hälsostrategiskt utifrån kronisk sjukdom. Egenvård handlar om balans i livet och internationellt sett diskuteras att det handlar om det som på svenska kallas nära vård utifrån tanken om att avlasta hälso- och sjukvården. Kritik mot egenvård är att det kan handla om neoliberalism. En bakomliggande strategi om egenvård och nära vård är att försöka få genomslag för mer salutogena tillvägagångssätt. 

Den 24 juli är internationella egenvårds dagen (ISD: International Self-Care Day). För den som vill kan man följa hashtags på Twitter: #iselfcare, #InternationalSelfCareDay, #selfcareforall

International Self-Care Foundation (isfglobal(punkt)org) är en organisation som tar frågan om egenvård utifrån både person- och samhällsperspektiv (engagerar sig även i frågan om stadsplanering och hälsa). Deras sju pelare om egenvård innefattar: 1) kunskap och hälsolitteraticitet, 2) psykisk hälsa, 3) fysisk aktivitet, 4) att äta nyttigt, 5) undvika risker, 6) hygien, 7) rationell och sansad användning av egenvårdstjänster och att inte överanvända hälso- och sjukvård. En delning från International Self-Care Foundation på Facebook visar att i Kanada debatteras frågan om en nationell egenvårdsstrategi för att avlasta hälso- och sjukvården. En kanadensisk enkät visar att frågan om tillgång till hälso- och sjukvård engagerar kanadensare allra mest följt av frågan om levnadsomkostnader. 

Global Self-Care Federation (selfcarefederation(punkt)org) förevisar en studie om tillförlitligheten om egenvård. ¾ av konsumenter litar på egenvårdsindustrin. Europa har högst tillförlitlighet (74 %), Afrika/Mellan Östern kommer på andra plats (53 %), Asien får en tredje placering (34 %), USA på fjärde plats (33 %), Sydamerika femte placering (12 %) och Oceanien hamnar sist globalt (11 %). I frågan om egenvårdsinformation bedöms att vetenskapliga artiklar har 38 % tillförlitlighet, industrin och fristående organisationer har 32 % tillförlitlighet, läkare och övrig vårdpersonal har 24 % tillförlitlighet, olika företags hemsidor ges 15 % tillförlitlighet, mainstreammedia 10 % tillförlitlighet, officiella/statliga hemsidor ges 9 % tillförlitlighet. Mer kvalitativa analyser om dessa skillnader och bakomliggande orsaker behövs. 

The International Center for Self Care Research (selfcareresearch(punkt)org) visar ett samarbete med Linköpings Universitet september 2020 om en kurs om egenvård i relation till kronisk sjukdom. 

Self Care Forum (selfcareforum(punkt)org) annonserar den engelska egenvårdsveckan för 2021 ”Self Care Week 15 – 21 Nov 2021”. Det engelska Self Care Forum håller på att bli en mer integrerad del av NHS och allmän vårdpolicy. Det initierades 2011. 

NHS i England har en del information om egenvård och att man uppmärksammar egenvårdsveckan. NHS England skriver att de satsar på ett underlätta för patienter med kroniska sjukdomar att förbättra och engagera sig i egenvård. Man driver egenvårdskonferens, program för att hjälpa patienter att bli mer aktiva i sin hälsa.

Selfcarejournal(punkt)com är en tidskrift som publicerar material om egenvård utifrån de flesta perspektiv som finns: patienter, vårdgivare, digitalisering, hälsoekonomi, farmakologi, patientinformation, hälsoutfallsmått, naturläkemedel m. m.

Några svenska infallsvinklar på egenvård 

Vården vill producera mer vård men patienter eftersträvar i stället hälsa för att slippa uppsöka vården. Spetspatienter vill att möjlighet till egenvård utvecklas och att formerna för patienters egenvård förbättras och får bättre erkännande i vården. Spetspatienter vill att sätt att mäta hälsoutfall skapas utifrån patienter själva utifrån deras egna hälsomålsättningar som syftar på att stärka den egna hälsan och att det integreras i vården. Det är ett sätt att få in patientperspektivet i vården för att motivera vårdpersonal att utgå från mer patientnära strategier. 

Problemet i Sverige i frågan om egenvårdens erkännande i vården är Socialstyrelsens nuvarande definition av egenvård. Egenvård definieras av Socialstyrelsen som hälso- och sjukvårdsåtgärd som legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal bedömt att en patient själv kan utföra. Egenvård är inte hälso- och sjukvård enligt hälso- och sjukvårdslagen. 

World Health Organisation (WHO) har sedan 2019 en salutogen definition om hälsa som inbegriper att stärka egenvårdsperspektivet. WHO:s nya ställningstagande definierar egenvård som förmågan hos individer, familjer och samhällen att främja och bibehålla hälsa, motverka sjukdom och hantera sjukdom och funktionsnedsättning med eller utan stöd från hälso- och sjukvården. Spetspatientrörelsen lyfter idag fram WHO definition från 2019 när de debatterar hälsoinriktning och egenvård. 

Svensk patientlag (2014:821) kapitel 3, 8 § anger att patienten ska få information om metoder för att förebygga sjukdom eller skada (det är inte egenvård med salutogen utgångspunkt men det närmaste man kan komma utifrån dagens patientlag som bygger på sjukdomssyn). Utifrån olika former av patientorganisationer, patientrörelse och hälsorörelse och diverse aktörer kan frågan om hur man förebygger sjukdom variera. Det finns olika utgångspunkter utifrån vad som skapar hälsa eller motverkar sjukdom. Det föreligger vetenskapliga, ideologiska och kunskapsmässiga konflikter i världen om det. Det kan skapa problem och konflikter utifrån vad olika patienter har kännedom om eller inte och vilken hjälp man vill ha i hälso- och sjukvården eller inte – eller att patienter ifrågasätter den egenvård vårdpersonal anser är korrekt.

”I princip alla patienter tar redan det största ansvaret för sin egen sjukdom och det tror vi att vi kan fortsätta med, men då måste det också finnas stöd för det i systemet. Vi behöver se över ha ett ersättningssystem för egenvård.” – @kimnordlund #Almedalen #spetspatienter” (@Unga_Reumatiker, Twitter)

Begreppet egenvård har en egen svensk Wikipedia sida vars utgångspunkt idag är skolmedicinsk. Wikipedias egenvårdsförklaring handlar om att egenvård kan handla om att köpa receptfria läkemedel på Apoteket och handlar om åtgärder en person kan utföra själv vid enkla och vanliga sjukdomar eller skador. Specialiserad egenvård beskriver Wikipedia att det handlar om utrustning vården tillhandahåller patienter som de kan utföra själva i hemmet. Specialiserad egenvård faller inom Socialstyrelsens föreskrifter för bedömning av egenvård. 

Spetspatientrörelsen relaterar egenvård i relation till kroniska- och livsomvälvande diagnoser. Spetspatientrörelsen tycks mest intresserad av egenvårdsinsatser som samarbetar med skolmedicinska/mainstream medicinska perspektiv som främst syftar på att stärka hälsa. Spetspatienters hälsouppfattning i samröre med kronisk sjukdom handlar om att man är påläst och hanterar sig själv så konstruktivt man kan. Hälsotanken inbegriper också att få rätt diagnos så snabbt som möjligt för att inte råka illa ut i livet och till exempel hamna ute i socialtjänst eller andra samhällsinsatser för att hälso- och sjukvården inte kan identifiera och hantera patienter på rätt och bästa sätt. 

 ”Mycket spännande @OskarHansson9 m. fl. Jag undrar dock över etiken: hur känns det att få veta att om 20 år kommer du få AD? Speciellt som vi vet att vården är riktigt dålig på stöd till livsstilsförändringar. Hur många kommer ta livet av sig om de får ett sånt besked mitt i livet?” (@SaraRiggare, Twitter)

Egenvårdsfrågan utifrån e-patient och vårdkonsumentperspektivet har diskuterats tidigare. Frågan om egenvård ses som en hörnsten i samhällsbygget. Om alla skulle söka vård för alla sina symtom finns risk att sjukvården brakar samman. 1997 publicerades Edgar Borgenhammar och Lars Fallbergs debattbok Våga vara Vårdkonsument Vägar till medvetande och de visade på förutsättningar kring egenvårdsforskning utifrån forskning på 1 000 personer:

500 har symtom de klarar med egenvård, familj eller vänkrets

250 har inga sjukdomssymtom

150 har symtom de söker för inom primärvården

90 har symtom de inte bryr sig om

9 har symtom de går till lokalt sjukhus för

1 har symtom som behandlas vid regionsjukhus

Lif kommenterar egenvård i en artikel som att patienten ska ges ökade möjligheter till ansvarstagande för egenvård. Lif relaterar till frågan om 7 grupper receptfria läkemedel och att det leder till besparingar på nära 11 miljarder kronor. 

Det jag saknar uppgifter om i relation till vården är hur många som söker sig bort från vården eller apoteken till alternativ medicin som också innebär kostnadsbesparingar för hälso- och sjukvården. Hur stora kostnadsbesparingar för samhällsekonomin innebär alternativ medicinska insatser? 

Omvärldsförändringar med vård- och patientutveckling?

Omvärldsförändringar påverkar hur vården organiseras för framtiden. I God och Nära Vård (SOU 2019:29) påpekas att omställningen till ett modernt och personcentrerat vårdsystem kräver att man bryter upp med gamla attityder. Hälso- och sjukvården står inte utanför ”samhällskontexten” eftersom vården engagerar så pass många medborgare. Samhällsutvecklingen påverkar varför utredningarna God och Nära Vård och Digifysiskt vårdval ser ut som de gör. Övergripande samhällstrender, tendenser och megatrender påverkar även framväxten av spetspatienters kapaciteter och innovationer.

Ett helt nytt tänkande krävs inför de förändringar som behövs för att behovsanpassa vården utifrån patienters behov. Kairos Future visade 2019 i sin rapport, ”Hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning i framtiden”, vad som kan göra vården framgångsrik: 1) från sjukvård till hälsofrämjande och förebyggande, 2) från IT till digitalisering, 3) från stuprör till varaktiga samarbeten, 4) från hierarkier till självstyrande team, 5) från felkorrigering till resiliens. Kairos Future identifierade ett antal framtida förmågor: 1) vara attraktiv arbetsgivare, 2) ta till sig ny teknik, 3) leda förändring, 4) förmåga till personcentrerat synsätt, 5) kommunikation, 6) yrkeslivslångt lärande, 7) matcha kapacitet till efterfrågan. Omvärlden och globaliseringen driver på dessa förändringar skriver man 2019. Man kan tala om allt från svaga signaler till mindre-, större- eller megatrender som drivkrafter till förändring. För att återkoppla till hur man ska förstå samtiden och framtiden gick Kairos Future ut med information i en pressrelease inför ett webinarium redan i mars 2020 att människor före Corona utbrottet börjat förbereda sig på samhällsförändringar utan att precisera dem närmare. Människor ifrågasätter sedan länge auktoriteter och institutioner. Kairos Future tänker sig att nuvarande megatrender inte längre är självklara. Kairos Future påstående om att människor tröttnat på valfrihet ser jag som oroväckande med tanke på hur människors fri- och rättigheter utmanas i och med coronaviruset. 

Innovation Trend Report 2019 som producerats vid Stanford University visar att det tre mest avgörande trenderna som följs för utvecklingsarbete i turordning är: 1) konsumentupplevelse, 2) produkter som blir tjänster, 3) konsumenttjänster utifrån hälsa och välbefinnande. De tre mest relevanta innovationsramverken är i turordning: 1) designtänkande, 2) aigile och 3) human/personcentrerad design. 2019 ansågs att AI och maskinlärande var mest intressant följt av Big Data och förutseende analys. På nionde plats av tolv möjliga sågs telehälsa (digifysiskt vårdval) och turordningen ändras i och med Corona pandemin där vårdkontakter alltmer digitaliserats. Läkaren och epatientföreträdaren Bertalan Meskó sammanfattade redan våren 2020 att det är COVID-19 som fått telemedicin att bli mainstream. Den mest vanligt förekommande fel diagnosticeringen med telemedicin är dock huddiagnoser. COVID-19 leder också till minskat förtroende i den globaliserade världsbilden utifrån olika former av samhälleliga restriktioner utifrån Corona pandemin. Bertalan Meskó betänker också integritetsproblemet med hälsodata. Utan hälsodata ingen vårdutveckling men det sker på bekostnad av den enskildes integritet och COVID-19 har försvårat integritetsaspekten. Man kan också undra över vilka trender som inte kommer vara lika relevanta längre och vad som kommer i dess ställe utifrån COVID-19? 

Liten samtidsreflektion: COVID-19 utmanar och förändrar

Samtidsdebatten diskuterar frågan om ”det nya normala” utifrån Corona pandemi och en omställning på makro-, mikro-, och individuell nivå. Idén om den fjärde industriella revolutionen med en totalitär digitaliserings ordning utifrån World Economic Forum diskuteras och kritiseras. Corona pandemin förstärker och tydliggör polariseringstendenser i samhället i frågan om hälsa och vart världen verkar vara på väg. 

”I stort sett allting förutses flytta till cybersfären. 2019 skedde 1 % av konsultationerna med läkare via nätet i England. Under Coronakrisen har den legat på 100 %. Även e-handeln väntas växa när kunderna tvingas online. Det är Big Tech och hälsobranschen som står som segrare.” (Jacob Nordangård, ”Nordangård: The Global Reset: Coronakrisen banar väg för en teknokratisk värld”)

Konsultföretagen McKinsey & Co förevisar den fjärde industriella revolutionen med ökad digitalisering av samhället, förnyad innovation, en ny grön omställning, en ny biopharma revolution, ett mer AI baserat samhälle. Andra som diskuterar megatrender utgår från frågor om: globalisering, förstärkt urbanisering, digital omställning, cybersäkerhet, hållbarhet, klimatkris, hälsorevolution (ehälsa och att den enskilde har mer eget ansvar för sin hälsa), hyperförbindelser, ökad diversifiering/överger tidigare stereotyper, digitaldetox. Det ökade trycket på geopolitiska megatrender diskuteras: Kalla kriget 2.0, teknologisk kapprustning mellan öst och väst, ett starkare EU, ökad nationalism, globaliseringen försvagas (eller tvärtom förstärks), multilaterala institutioner hotade, försvagad västerländsk försvarsallians, städerna och samhällets sårbarhet. Frågeställningar utifrån samhällsutveckling diskuteras även i termer av ökade välfärdskostnader, behovet av ökad trygghet i samhället, Corona pandemin slår hårdare mot äldre och de med underliggande sjukdomar, människors förväntningar på livet ändras, kompetensförsörjningen påverkas, ökad ryktesspridning och desinformation (beroende på vem som tolkar). 

Euromonitor menar att coronaviruset gör att megatrender utmanas och flera av deras insikter påminner om det som redan diskuterats men de tillägger att etik och moraliska värderingar kommer få starkare fokus i samhället, mer holistiska synsätt på hälsa kommer att utvecklas, förebyggande hälsoinsatser kommer öka, människor kommer söka ett ”bättre jag”, ökad intensitet kring konsumtion och samtidigt bättre avvägningar utifrån konsumtion, medelklassens ekonomi utmanas. 

SKL omvärldspaning med koppling till genomförandet av Agenda 2030 visar på minskat lokalt och regionalt handlingsutrymme, ökande förväntningar på välfärden, hårdare konkurrens i samhället om kompetenser, ökad polarisering och bostadsbrist, mer fokus på landsbygden, föränderliga medielandskap, mindre tillit i samhället, effektiviserad teknik, ökat kommunalt fokus på integration, mer osäkerhet i världen, fler geopolitiska konflikter, omställning till nätverkssamhälle. Svenska säkerhetspolisen menar att den pågående Corona pandemin gör att grundläggande fri- och rättigheter kränks, ökade ekonomiska påtryckningar för att nå ekonomiska mål, ökning i cyberangrepp, säkerhetshot ökar, samhället mer sårbart än före covid-19 pandemi. Ur samhällsperspektiv är välbefinnandet under attack, vare sig man håller med om en Corona pandemi eller bestrider den, där hälsa ur teknokratiskt perspektiv främjas. Den senaste World Happiness Report 2021 fokuserar COVID-19. Generellt sett menar World Happiness Report 2021 att ekonomisk osäkerhet, livsförändrigar, stress och mental ohälsa ökat. Dock menar man att digitala kontakter fungerat som en grogrund för att motverka ensamhetskänslor. Den hälsoekonomiska mätningen WELLBY (Well-Being-Adjusted Life Years) anses ha sjunkit under 2020. I engelsk parlamentarisk kontext diskuteras frågan om COVID-19 tvingar fram att man i framtiden behöver utvärdera samhället mer holistiskt utifrån välbefinnande i stället för bara tillväxt inför och utifrån konsekvenserna av politiska beslut. Man tänker sig att det finns ett tydligare behov att förbättra sociala och miljömässiga faktorer som främjar ett bättre välbefinnande i samhällen i stort. 

”Artificiell intelligens kommer enligt många experter, skriver Expressen, att hålla järnkoll på invånarnas hälsa, både individuellt och kollektivt. Gränsen för övervakning blir hårfin. De auktoritära samhällsmodellerna i Asien går från den ena succén till den andra i bekämpningen av virus, jämfört med det demokratiska Europa” (2020-03-22, Institutet för Framtidsstudier)

PTS (Post- och telestyrelsens) rapport ”Digital omställning till följd av covid-19” stämmer helt med att samhället är på väg in i en teknokratisk omställning. I frågan om förändring av användande av e-tjänster med koppling till vården har mellan 2019 och från september 2020 skett en ökning med 68 % om nätjournal, egen provtagning har ökat med 532 % och stöd och behandling med ehälsa har ökat med 103 %. Sifo undersökning citeras som visar att 7 av 10 är positiva till digitala lösningar för egenvård och 5 av 10 är positiva till vård/konsultation/behandling på distans med digital teknik. De nationella kvalitetsregistren har uppdaterats mer frekvent pga. Corona pandemin. 

”Hälsohot är ett gränsöverskridande problem och ett av de mest effektiva medlen att åstadkomma genomgripande samhällsförändringar.” (Den globala statskuppen, Jacob Nordangård)

De globala digitala tendenserna som målas upp matchar till vissa delar vad den svenska internetstiftelsen kommit fram till om pandemins effekt på svenskarnas digitala liv. Den svenska internetstiftelsen kommer fram till att Corona pandemin gjort att fler äldre och låginkomsttagare börjat använda internet i större omfattning än tidigare, det sker fler videosamtal, näthandel har ökat, mer distansarbete tack vare digitalisering, fler känner sig dock mer övervakade av storföretag, många började använda mer digital vård för att minska smittorisk, man söker inte vård om det inte är akut, man uppfattar skärmtid som mer positivt under Corona pandemin än tidigare, allmänhetens förmåga till källkritik under pandemin försvåras något. Samtidigt finns kritiska röster mot det som ter sig som ett förnyad glittrande och mer övergripande digitalisering. Blir den nya världsordning vi kliver in i mer toppstyrd i och med digitaliseringens möjligheter? Vad får det för konsekvenser på patientrörelsens möjligheter att påverka nerifrån och upp? 

Generellt sett ses telemedicin, egenmonitorering och mhälsa som tendenser som kommer stärkas i och med Corona pandemin och tendenserna i sig stämmer med vad spetspatientrörelse driver och delar av omställningen till digitaliserad vård. En del av de tendenser som läggs fram diskuteras även i frågan om en omställning till en mer nära vård och utmaningen med att stärka ett proaktivt hälsoarbete.

”Vad innebär det att vara människa i den digitala vården och i olika e-hälsosystem? De förväntade positiva effekterna av e-hälsoutvecklingen är högljudda, men vilken är den negativa inverkan på våra liv? Den hör vi inte talas om särskilt mycket.” (”Att tämja det digitala”, Helena Sandberg, ur antologin: På tal om e-hälsa)

En kritisk omvärldsanalys utifrån frågan om Covid-19 som trigger för att underlätta införandet av den fjärde industriella revolutionen är Jacob Nordangårds bok Den globala statskuppen. Det finns strukturella likheter men ideologiska olikheter utifrån denna bok och vad den fjärde industriella revolutionen syftar på enligt Konsultföretagen McKinsey & Co eller Jacob Nordangård. McKinsey & Co har en företagsmässigt glättig approach i linje med World Economic Forum till den fjärde industriella revolutionen och Jacob Nordangård en starkt ifrågasättande. Jacob Nordangårds syfte enligt honom själv är att visa hur globalt beslutsfattande går till och vilka som styr dessa beslut samt tydliggöra de globala målen och förklara konsekvenserna av den fjärde industriella revolutionen. Boken Den globala statskuppen är en uppriktig och väldokumenterad geopolitisk kritik och idé- och scenariegranskning av hur samhället kan tänkas bli odemokratiskt utifrån definitionen av Corona pandemi. Scenarieplanering som framtidsscenarier används oftast för att förevisa möjliga ”worst case scenario”. Den globala statskuppen ifrågasätter mycket men framför allt framtidsscenarierna i boken COVID-19: The Great Reset av Klaus Schwab och Thierry Malleret från World Economic Forum och Förenta nationernas Agenda 2030. Agenda 2030 kan vara svår att motstå då den målats upp i glada regnbågsfärger. Nordangård beskriver FN:s Agenda 2030 för hållbar utveckling som en teknokratisk plan för att uppnå total kontroll: ”Ett nytt ekonomiskt system med en digital övervakningsregim som innebär mycket allvarliga konsekvenser för människans frihet och framtid. Det är i grunden en vetenskaplig diktatur som kräver att alla saker och människor är digitalt sammankopplade för att fungera”. Jacob Nordangård förevisar World Economic Forum tekniklösningar för mål 3 i de globala målen i Agenda 2030, ”Säkerställa hälsosamma liv och främja välbefinnande för alla i alla åldrar, och frågar oss om det verkligen är denna digitaliserade samhällsövervakning alla vill ha som utgår från att producera mer hälsodata på bekostnad av den egna rörelsefriheten. Nordangård varnar för att människor utifrån denna transhumanistiska målsättning reduceras till enheter. Vill människor verkligen bli övervakade i realtid med inopererade sensorer och känsloigenkänning där enorma mängder personligdata stoppas in i mindre tillförlitliga modeller som kan börja diktera vad man får göra eller inte. Jacob Nordangård beskriver fem områden för den fjärde industriella revolutionens teknologier: 1) Smarta städer, 2) Uppkopplad industri och nya material, 3) Nästa generations resor och transporter, 4) Life Science, 5) Cirkulär och biobaserad ekonomi. Han förtydligar att det är en odemokratisk och auktoritär (elitistisk) omvandling som sker eftersom föresatserna inte diskuterades i valrörelser. Alla medlemsländer i FN är förpliktigade att förhålla sig till tolkningar av hållbarhetsmålen som dikteras genom icke-folkvalda tjänstemän genom FN, G20, World Economic Forum och EU. Frågeställningarna behöver även ses i ljuset av framväxande epatientrörelse som främjar produktion och analyser av ehälsodata. Vilka hot eller risker kan förknippas med detta om man söker frågeställningar ur större perspektiv om producerad ehälsodata? Coronakrisen är ”det gyllene tillfället” att börja samla människors hälsodata med AI, mhälsa och analysera rörelsemönster, kontakter, lydighet. 

Patientmakt saknar nydanande maktutredning

Förutsättningar att påverka är föränderliga. Frågan om civilsamhällets möjligheter varierar och förutsättningar utifrån föreningsliv skiftar genom tid och rum. Den tidigare Framtidskommissionen drog redan slutsatser att engagemang i mindre utsträckning är inriktat på organisationer (medlemmarna kanske inte kan påverka frågor i tillräcklig grad eller är bara medlemmar ett kort tag). De nya rörelserna består av nätverk med plattare och mindre formaliserade styrningsformer som drivits fram av internet.

Professor Stefan Svallfors pläderar i Kreativitetens människa om konsten att ställa sig i hörnet och vikten av att vårda sina fiender för en ny maktutredning. Svallfors menar att det hänt så mycket sedan maktutredningen ”Demokrati och makt i Sverige SOU 1990:44”. Vi har för lite kunskap och forskning om maktens omvandling – ekonomiskt och politiskt – sedan dess och vad det innebär för det svenska samhället. Frågan är relevant i relation till den digitaliserade patient- och bredare hälsorörelsen. Professor Jesper Strömbäck har bloggat om behovet av en ny maktutredning, ”Sverige behöver en ny maktutredning”. Strömbeck menar att globaliseringen försvårat för samhällsmedborgare att utkräva politiskt ansvar på nationell och lokal nivå. 

2016 lades motion 2016/17:2801 om behovet av en ny maktutredning. Påverkansmöjligheter har förändrats sedan SOU 1990:44 med ökad lobbyism, mer opålitlig journalistik, nätaktivism. Motionen tillkännagavs men fick avslag. 

För den som vill läsa mer om det föränderliga påverkanslandskapet i Sverige rekommenderas forskningsstudien Makt utan mandat De policyprofessionella i svensk politik av Christina Garsten, Bo Rothstein och Stefan Svallfors. Det finns en mängd andra karriärvägar och befattningar i frågan om att påverka – personer man inte alltid vet vilka de är eller vad de gör som allmänheten inte alltid känner till. Vilka är de svenska policyprofessionella som driver på frågor om hälso- och sjukvård eller vilka möjligheter eller inte patient- eller hälsorörelse har att påverka eller inte?

”Varför ska möjligheten att ’få viska i maktens öra’ i så stor utsträckning vara förbehållen gruppen policyprofessionella? Man kan peka på två risker här. Den ena är naturligtvis att vi i och med den utvecklingen på detta område har fått en stor grupp dolda makthavare i svensk politik, och detta är en makt som saknar ansvarsutkrävande. Den andra gäller vilken verklighetsbild hos de ansvariga politikerna som detta system skapar.” (Makt utan mandat De policyprofessionella i svensk politik av Christina Garsten, Bo Rothstein, Stefan Svallfors) 

Delar av den elitkritik som beskrivs i maktutredningen SOU 1990:44 påminner om den makt och elitkritk som läggs fram i Jacob Nordangårds bok Den globala statskuppen som hotar folkviljan (forskningsstudien Makt utan mandat förevisar två generella eliter för Sverige: en politisk elit och en ekonomisk elit/näringslivskoncerner och de förmögenheter som finns där). Behovet att lyfta in sociala medier, ehälsa och nätaktivism (man behöver hålla isär begreppen om de äkta gräsrotsrörelserna och de artificiellt skapade gräsrotsrörelserna) behöver dryftas i frågan om patienters och allmänhetens möjligheter att påverka. Eftersom hälsa dimensioneras som en stor fråga ur samhälls- och utvecklingsperspektiv med koppling till många olika områden är det konstigt att man inte börjat nysta om det utifrån detta perspektiv för en maktutredning – eller åtminstone en förstudie. En möjlig kommande maktutredning behöver göras på en mycket högre komplexitetsnivå än den första och att man agerar utifrån fler och helt andra områden än tidigare. Eller, om det redan är för sent… 

”För att folkets mening skall låta sig fastställas fordras först en aktiv handling, en fråga.” (SOU 1990:44)

Digitaliseringen innebär en ny form av risksamhälle samtidigt som man försöker motverka kriser med digitala analyser. Hur stort hot är AI och självlärande system i frågan om demokrati och påverkan som kan kopplas till frågan om hälsa och vad miljörörelsen kopplad till hälsoanspråk kan betyda? 

Internet och påverkansformer ändras. Annonsstyrda plattformar försvårar fri debatt och yttrandefriheten kring det som angår människor som engagerar sig i olika former av hälsoengagemang och hälsorelaterad samhällskritik. AI inom systemet försvårar för äkta gräsrotsrörelser och vissa hälsosammanhang (t.ex. försvårar Facebook medvetet för dessa) Det uppstår numera icke-annonsstyrda plattformar utan spionprogram människor söker sig till i stället. Samtidigt ökar det polariseringen och försvårar dialog mellan olika sidor av debatten. Behovet av en maktutredning föreligger fortfarande och det behövs utifrån digitaliseringen som hot eller möjlighet och vad olika röster anser är viktigt i frågan om hälsoutmaningar och samhällskritiken om utmaningarna. Det är i studiet av hälsa som fenomen i samhället många orättvisor tydliggörs.

2021-04-22 tillägg: Folkhälsodalen med Reformklubben 2021-04-21 där Janssen Sverige tweetade: (Dag Larsson) ”.@dagolov vill ha en maktutredning i Sverige för han tror inte att politiker är inne och detaljstyr utan att det är de regionala och central byråkraterna #Folkhälsodalen”

Det svenska spetspatientbegreppet börjar erövra Internet

Spetspatient begreppet har blivit synligare på svenska. En Google sökning på ordet spetspatient utan citattecken ger i mitten av januari 2021 utan citattecken 5 780 träffar och 6 510 träffar med citattecken. I inledningen på den andra spetspatientkonferensen i november 2019 berättade Sara Riggare att spetspatient fick 5 000 träffar på Internet. Begreppet spetspatient myntades av Sara Riggare i februari 2016. En Google trends sökning om Sverige och spetspatient ger indikationer på att begreppet spetspatient börjar googlas mer från december 2017. Spetspatient begreppet har en hausse i slutet av januari 2018 enligt Google trends. Från den tiden och fram till nu går det i vågor både upp och ner förbi en 30 % sökfrekvens. Stockholm är den plats där Google sökningarna sker mest. Dessa uppgifter säger inget om hur det ser ut genom andra sökmotorer. 

Det svenska spetspatientfenomenet är en utveckling utifrån det amerikanska e-patientbegreppet. E-patientbegreppet skapades först av läkaren och cancerpatienten Tom Ferguson och den första svaga signalen utifrån denna förändringsagent kom först i början av 1990-talet och patienters tillgång till information över internet. Den första försvenskningen av e-patient blev ett vårdkonsumentbegrepp i och med Edgar Borgenhammar och Lars Fallbergs bok Våga vara vårdkonsument Vägar till medvetenhet (1997). 

E-patientbegreppet kan från 2010-talets början ses som en framväxande e-patienttrend med en mer fast förankring i historien utifrån hur vi börjat umgås med Internet på nya sätt i och med den digitala utvecklingen. E-patienter är hälsoinriktade, informerade, engagerade, kritiskt tänkande, intresserade av att innovera och förbättra vården ur patientperspektiv. Patienter börjar kräva bättre samarbeten med vården. 

Google trends börjar först vid 2004. E-patientbegreppet har en hausse i januari 2005. Sedan går det i olika vågor om e-patientbegreppet och det är först från 2007 som man söker konstant om e-patienter där Google trends framställer e-patientsökning som mest förankrat i USA.

Kort tillbakablick sedan första spetspatientarragemanget och den andra spetspatient konferensen

Spetspatient handlar rent definitionsmässigt om att använda patienters och anhörigas erfarenheter för att förbättra vården och hälso- och sjukvårdssystemet. Tanken är att förmå vårdpersonal att bemöta en patient som en jämbördig partner i vården och att man kan samarbeta på ett bra sätt. Frågeställningarna om patientens ställning som liknar dessa har hållit på väldigt länge. 

Egenvårdsfrågan utifrån e-patient och vårdkonsumentperspektivet har diskuterats länge. Det som sker nu i Sverige utifrån spetspatientföreteelsen är att det nu finns möjlighet för patienter att samlas på ett nytt sätt med nyskapande frågor som går utanför de diagnosbundna patientorganisationerna.

Frågan om patientinflytande generellt sett i vården och samhället behöver utökas. Den andra spetskonferensen som hölls i Stockholm den 18 november 2019 var en mycket större satsning än den första spetspatientkonferensen 2018. Spetspatientprojektet har omvandlats från projektet Dagens Patient till en förening Forum Spetspatient sedan början av 2020. Ny Twitter ID: @FSpetspatient. Spetspatienter syns numera genom en blogg spetspatienterna med en tillhörande hashtag på Twitter #spetspatienterna. Flera av de spetspatienter som idag bloggar på denna samlande spetspatientblogg är de personer som framträder på Spetspatientkonferenserna eller ingår i spetspatientprojekt eller är andra som engagerar sig i patientfrågor som bjudits in. Det finns även anhörigperspektiv på spetspatientbloggen. Det har även tillkommit en spetspodd.

”För den som inte bevistade 2: a #spetspatientkonferens 2019 behöver höra talas om @SaraRiggare frispråkighet om mobbing i vården. #läkare som själva har diagnos vågar inte säga det öppet för risken att bli behandlade som dumma i huvudet av kollegor. #konferensSpetspatient” (@PatientCV, Twitter)

Webbsändningen från Konferens Spetspatienter 2019 förevisar en del av de föredrag som hölls. Konferens Spetspatient 2019 visade exempel på patientinnovation, hur patienter lyckas, hur samhället kan ges en annan design för att bli mer hälsofrämjande. Diabetesfrågor fick mycket utrymme 2019 utifrån olika diabetespatienter med helt olika utsiktspunkter om förbättringsåtgärder. Man såg även frågor utifrån psykiatripatient, MS, frågan om hur man kan involvera patienter bättre i forskning, selftracking, medicinsk humaniora och musikens inverkan på hälsa och hur man kan förstå att använda musik i medicinska sammanhang, diskussion utifrån utredningarna om god och nära vård. Det kan tilläggas att 2019 var första gången WHO studerade och erkände kulturens roll som hälsobringande faktor, trots att forskning och insikter utifrån medicinsk humaniora om det varit kända sedan länge. 

Jag kommer i det närmaste att återkalla vad några diabetespatienter ur skolmedicinska perspektiv förevisade under Konferens Spetspatient 2019.

Diabetes – Konferens Spetspatient 2019: 

Diabetespatient Dana Lewis från USA uppfinner det som kommer att bli en form av AI baserad bukspottkörtel som gör att hon kan jämna ut sina blodsockervärden, skapa en bättre patientsäkerhet gentemot sig själv och sina anhöriga. Dana Lewis har också sett till att arbeta utifrån öppendata och arbetar med fokus på patientcentrerad design. För den som vill söka reda på mer kan man använda hashtags #DIYPS och #OpenAPS eller googla Dana Lewis namn för mer information. Dana Lewis Twitter ID: @danamlewis

Diabetespatient Anders Ekholm berättar om nya satsningar med Storstockholms Diabetesförening. Anders Ekholm har även ett stort samhällsfokus i frågan om folkhälsa. Han är idag även senior rådgivare vid Institutet för Framtidsstudier där man genom IFFS hemsida finner rapporter han är delaktig i som handlar om hälsofrågor, hur teknik påverkar välfärden, han är även intresserad av holistiska synsätt kring patienten och hur man kan främja förebyggande vård. Du finner länk till några rapporter Anders Ekholm medverkar i i referenslistan utifrån hans namn.

”Sjukvården står idag endast för 25 – 35 procent av bidraget till ökad livslängd. Åtgärder för att förbättra #hälsa behöver vidtas i skolan, i arbetslivet, stadsplanering, i själva samhället och dess organisationer.” Anders Ekholm, Bortom IT” (@PatientCV, Twitter)

Under Konferens Spetspatient förevisar Anders Ekholm exempel om beslutstöd för diabetesvården genom hälsodata för att vården ska kunna skräddarsy behandling och livskvalitet bättre, AI plattformen Easy Diabetes. Diabetespatienter med typ 2-diabetes som träffar läkare med beslutstöd har 65 % måluppfyllelse medan diabetespatienter som träffar läkare utan beslutstöd erhåller 8 % måluppfyllelse. Easy Life med inriktning på inre motivation är en annan del av AI beslutstödet och är tänkt att fungera som en individanpassad hälsocoach för bättre hälsa och för att bibehålla hälsa. Anders Ekholm diskuterade även framtidsidéer om att kunna forma samhället på nya sätt för att främja folkhälsa, t.ex. om menyer har de mer hälsosamma alternativen högst upp eller om man ser till att trappor intill rulltrappor byggs ut före rulltrappan för att påverka människor genom nudging att helst ta trapporna. 

 ”Kanske är det dags att se arbetsplatsen som en arena att skapa #folkhälsa och inte enbart en plats för att skapa uppehälle och välstånd. (SOU 2019:19).”

Diabetes- och ledgångsreumatismpatient Hanna Svensson, har kämpat med hur hon kan förbättra sin livskvalitet utifrån diabetes. Hon vill tydliggöra för sig själv bättre vad som räknas för henne i termer av bättre skattad hälsa. Hanna kritiserar vården för att man inte kunnat hjälpa henne med vad som är bäst för henne. Det finns inte heller något som hjälper patienten på ett strukturellt sätt med egenvård. Vårdpersonal utgår från vetenskapliga studier som ger generaliserbara utfall. Patienter och vårdpersonal talar förbi varandra. Vård ses som det vården tillhandahåller. Det patienter gör är summan av vården och egenvården. Båda perspektiven behövs. Det många patienter saknar är egen infrastruktur kring egna hälsodata som de kan använda i rätt skede i vården. Hanna har en egen blogg svenssonhanna.se och Twitterkonto @svenssonhannase för den som vill veta mer om vad hon gör. Hanna bloggar också genom spetspatienterna bloggen. Hanna Svensson har i år skrivit en rapport ”Hälsodata ur ett egenvårdsperspektiv” där hon samlar och problematiserar hälsodata ur patientperspektiv dels utifrån sig själv men hon skriver även utifrån artiklar och forskning som studerar egenvård. När Hanna bloggar om sin rapport på spetspatienterna bloggen sammanfattar hon fyra grupper utifrån egeninsamlade hälsodata: 1) Mätningar: det man kunde mäta med en tillgänglig produkt, 2) Uppskattningar: det som uppskattades och inte gick att mäta, 3) Mätbara uppskattningar: det som uppskattas men kan mätas, 4) Egenutvecklade tester: det som mättes med hjälp av metoder utvecklade av användaren själv. Länk till hennes rapport finns i referenslistan på hennes namn för den som vill läsa Hannas rapport om hälsodata i sin helhet.

Spetspatienters vilja till systemförbättring av vården utifrån patientperspektiv

Den övergripande frågeställningen om spetspatienters systemförbättring började först formuleras i den första spetspatientrapporten med individfokus på patienter Spetspatienter En ny resurs för hälsa. I kapitel fem börjar man rulla ut en bit av den röda mattan med vad man menar med nya huvudlinjer om en användardriven vårdutveckling ur tjänstedesign. Man tänker att tjänsteperspektivet är nödvändigt för att definiera ramarna för denna vårdutveckling/innovation ur patientperspektiv. En grundläggande del i detta utvecklingsarbete handlar om frågan om värde och vem som har makten att definiera värdet i vården. Vid kronisk sjukdom är patientens eget värdeskapande av avgörande betydelse för patientens välmående. 

”Det finns flera orsaker till varför patientinvolvering i utvecklingsarbete inte får den substans man önskar: att man inte klarar av att balansera behovet av effektivitet och kundfokus, att man saknar förståelse för involverade parters drivkrafter och motivation, en mismatch mellan metod och användare, och ett snävt transaktionsbaserat synsätt på vad tjänsten (vården) är snarare än ett modernt systemperspektiv på tjänst.” (Ref: Spetspatienter En ny resurs för hälsa)

Den andra spetspatientrapporten Spetspatienter En ny resurs för systemförbättring släpptes i mars 2020. Denna rapport erbjuder en fördjupad vision om hur förbättringar på systemnivå kan förverkligas. Nu riktas blicken till att vilja påverka den egna vårdmottagningen, den egna regionen, det nationella och internationella perspektivet, vårdprofessionerna, vårdledning, vårdpolitiker och tjänstemän. Sedan den första rapporten har det tillkommit tre nya spetspatientroller: patientforskaren (patient som forskar om sina hälsoutmaningar eller samarbetar med etablerade forskare), samarbetaren (patient som skapar ett partnerskap med hälso- och sjukvården) och projektledaren (patient som samordnar sin vård och hanterar flera kontakter utifrån sin vårdsituation). Spetspatienter driver frågan om nätverkstänkande och vården på systemnivå. Nätverkstänkandet om patientengagemang har funnits inom e-patientrörelsen sedan länge och det är internet och digitaliseringen som påverkar denna strukturomvandling. Kritik mot dagens vårdsystem handlar om att kunskapsstyrningen av vården saknar strukturer för patientinvolvering (patientens kunskap, patientens tysta kunskap, patientens samverkan i vården). Ett av de stora problemen med patientperspektiv i vården är att patientens berättelse, dialog med patienter och anhöriga prioriteras ner till förmån för ”mätbara utfall som kan standardiseras och jämföras”. Det som mäts är vad vårdpersonal fokuserar i vårdmötet i stället för det patienter har med sig. Policyförändring eftersöks för att uppnå förändring ur patientperspektiv.

”Uppsala Universitet visar vägen! I första kursen på läkarprogrammet fick studenterna idag INTE memorera alla ben i kroppen. De fick i stället prata med oss patienter! @UU_University #spetspatient #ungmedms” (@multipelskleros, Twitter)

Spetspatientrapporten utgår mestadels från patientperspektivet om patient med kronisk sjukdom som vill bibehålla och förstärka sin möjlighet till hälsoperspektiv jämsides med sin/sina diagnos/diagnoser. Hälsotanken handlar enligt spetspatientrapport om att kunna anpassa sig socialt, fysiskt och emotionellt utifrån sin patientverklighet. Man skriver att spetspatienter vill främja utvecklingen av att kunna slippa uppsöka vården alls och helst vara frisk. Jag hamnar i en tolkningskonflikt här eftersom spetspatientrörelsen mest tycks föra sig med skolmedicinska/mainstream medicinska synsätt och de hälsoinsatser som officiellt får agera jämsides inom vad som är officiellt godtaget.

Ett syfte med den senaste spetspatientrapporten är att förevisa att sjukvården bara står för en liten del av det som leder till hälsa. Forskning åberopas som visar att 50 % av våra individuella förutsättningar bygger på arv, miljö och sociala faktorer, 40 % av vår hälsa är relaterad till beteende, livsstil, levnadsvanor (t.ex. kost, motion, rökning) och att utifrån dessa premisser står sjukvården för bara 10 % av den ackumulerade hälsan. 

”Det finns inget mätbart samband i västvärlden mellan hur mycket pengar som går till vården och hur bra folk mår eller hur länge de lever. Det som är bra för sjukvården är inte nödvändigtvis bra för vårdkonsumenten. Det finns rentav antydningar om att folk bli friskare när läkare strejkar.” (Edgar Borgenhammar &Lars Fallberg, Våga vara vårdkonsument Vägar till medvetenhet)

Spetspatientrapporten visar utifrån en spetspatientenkät utifrån frågor om vad som är viktigt i vården för patienter att de tre högsta utfallen som inte fungerar i vården är: kommunikation (51 %), vårdpersonalens kunnighet (51 %), egenvård (48 %).

Egenvård är den vård man ger sig själv. Egenvård kan handla om många olika saker. Egenmätningar som förbättrar hälsoutfall är en form av egenvård. Man kan skilja på specialiserad och avancerad egenvård. Google trends avslöjar att begreppet egenvård eftersöks på Internet hela tiden sedan 2004 i Sverige med varierande nivåer men med övervägande högre nivåer. Det skulle behövas mer specialiserad förståelse om vilka former av egenvård människor eftersöker på Internet och hur man formulerar sina egenvårdsfrågor på Internet. Det behöver ställas i relation till vad AI på Internet underlättar eller försvårar vad man kan eftersöka eller inte utifrån hälsofrågor och vem som styr definitionen av hälsa på Internet (även hur människors sökfrekvenser påverkar tillgängligheten). Boken Everybody Lies Big Data, New Data and what the Internet can tell us about who we really are av dataforskaren Seth Stephens-Davidovwitz avslöjar att det människor uppger i enkätsvar skiljer sig markant från vad man egentligen menar utifrån sina Google sökningar. På Google kan man ställa frågor man inte skulle uttala sig öppet om. enkätsvar kan ses som politiskt korrekt i jämförelse. I olika länder kommer olika företeelser och sökord få företräde utifrån olika idéer och föreställningar man har som vad som är hälsa eller vad man tror är hälsa. Olika kulturer har olika hälsoideal och människor påverkas av sitt sammanhang. Seth Stephens-Davidovwitz berättar även om exempel på läkare som försöker använda Internet för att bättre kunna utgå från hälsodata som är mer individualiserad utifrån en större ansamling av patienters erfarenheter i stället för den traditionellt generaliserbara medicinska informationen som ofta utgår från för begränsade underlag. Organisationen PatientsLikeMe omnämns kort som ett exempel om större mängder patientdata i Everybody Lies Big Data, New Data and what the Internet can tell us about who we really are.

Spetspatientrapporten visar att Region Stockholm antagit en integrerad egenvårdsstrategi som bygger på att information om hälsa och egenvård är lätt tillgänglig, individen tar ansvar för egenvård och får stöd och att vårdens stöd till egenvård utformas genom att involvera målgrupperna.

Kritik mot införande av egenvårdsstrategi är risken att patienter överges och inte får hjälp av hälso- och sjukvården eftersom de drivs in i ”gör-det-själv-hälsa”. Det går självfallet att se på neoliberalism på olika sätt. Vissa uttolkare menar att neoliberalism i frågan om hälsa och välfärd i stället handlar om att främja individens eget val eller ansvar i frågan om välbefinnande.  

”We live in an era of policy making that is colored by long-standing neoliberal discourse since the 1980s that placed market efficiency and unchecked extraction of finite planetary natural resources over and above public health needs and priorities, thus causing a de facto contraction of the critically informed public space. The neoliberal structure and ethos prevalent in science and policy and health care /…/has become more obvious and acutely palpable with the COVID-19 pandemic.“COVID-19 Digital Health Innovation Policy. A Portal to Alternative Futures in the Making”)

Denna senaste spetspatientrapport eftersträvar en nydanande vårdmodell som möter patienternas behov i stället för att vården utgår från traditionella diagnoser och gamla stuprörsmodeller. Digitalisering lyfts fram som en framgångsfaktor för förändring, modernisering och förbättring. Möjligheten till digitala vårdmöten ses som en möjlighet för bättre tillgänglighet. Spetspatienter ser fram emot en vård och omsorg som i framtiden utgår från värdebaserad vård (även kallat: vad som är viktigt för patienten, kan associeras ihop med personcentrerad vård) där man tar hänsyn till patientens större helhet som utgår från olika patienters egna perspektiv och prioriteringar bättre än vad som sker idag. 

Spetspatienter online möten

Spetspatient har börjat med online möten med presentationer av sakkunniga personer utifrån olika teman. De olika teman som blir till är av värde för att öka patienters kunskaper i olika patientrelaterade frågeställningar. Man lär sig om olika saker kring var och hur patienter kan involveras i utvecklingsarbete och forskning. På online mötena ingår spetspatienter, personer från patientorganisationer, patienter och personer som är delaktiga i spetspatientrapporterna. Man samlas för att diskutera hur bristen på patientinvolvering ser ut och olika engagerade personer och experter ingår vid olika online möten. 

”ppt från #spetspatient online möte idag med frågor om #patientensställning om #patientkontrakt: ’Hur ska patienter veta att detta existerar om det bara omnämns i PL, en lag som ingen äger eller informerar om?’ #patientperspektiv #vardpol #svpol #patientlag” (@PatientCV, Twitter, 2020-06-16)

Spetspatientsammanhanget hade tänkt inkomma med ett remissvar till God och Nära Vård (SOU 2020:19) med fokus på patientkontrakt. Tidsbrist har gjort att det inte blev av.

Spetspatient enkät vs. senaste nationell patientenkät  

Den senaste utförda nationell patientenkät om primärvården för hela Sverige för med PREM (Patient Reported Experience Measure) gjordes 2019 och finns på sidan patientenkat.se. Det första man behöver vara uppmärksam på är hur stor skillnad det är om resultaten mellan nationell patientenkät och spetspatienternas egen enkät. Frågan är om skillnader i resultat handlar om att personer som svarar på spetspatientenkät är mer engagerade i patientfrågor eller ställer högre krav om hälsa och vet mer om att kritisera vårdkulturen och att de innehar en högre nivå av kritiskhälsolitteraticitet än den generella allmänheten som svarar på nationell patientenkät. Nationell patientenkät uppvisar generellt sett mer positiva resultat än vad spetspatienters enkät visar. Den senaste spetspatientenkäten visade att kommunikation (51 %), vårdpersonalens kunnighet (51 %), och frågan om egenvård (48 %) ligger sämst till. I nationell patientenkät från 2019 visas i stället att just dessa områden inte uppfattas som särskilt problematiska: kommunikation: 84 % anser att läkare förklarar behandling på ett begripligt sätt, egenvård: 71,2% ansåg att det gick att diskutera med läkaren om vad man själv kan göra för att förbättra sin hälsa, vårdpersonalens kunnighet: 74 % ansåg att de fick tillräcklig information om biverkningar, 67, 8 % ansåg att de fick information att vara uppmärksam på t. ex. varningssignaler utifrån sjukdom – hälsotillstånd eller behandling, 84 % anser att läkare förklarar behandling på ett begripligt sätt, 82,2 % anser att de fått tillräcklig information om vård/behandling. Frågan om kommunikation från spetspatientenkät kan också handla om problem mellan vårdgivare och vårdtagare om diagnoskommunikation eller kommunikation mellan vårdpersonal. Det är av vikt att lägga märke till skillnaderna men jag har inte svaret på vad skillnaderna beror på. 

Nationell patientenkät 2019 i sin helhet: enligt den senaste nationell patientenkät anser 75,9 % att vårdbehovet blivit tillfredsställt, 84,5 % ansåg att atmosfären var bra, 79,8 % skulle rekommendera sin VC till någon annan i samma situation, 74 % ansåg att de fick emotionellt stöd, 75,6 % ansåg att de bemöttes med medkänsla, 82,9 % ansåg att läkaren tog hänsyn till patientens egna erfarenheter av sjukdom/hälsotillstånd, 84,2 % ansåg att läkare gjorde patienten delaktig i beslut om den egna vården, 81,7 % ansåg att läkare gjorde patienten delaktig i den behandling man önskade, 71,2% ansåg att det gick att diskutera med läkaren om vad man själv kan göra för att förbättra sin hälsa, 83,2 % ansåg att om man ställde frågor till vårdpersonalen att man blev besvarad utifrån engagemang, 91,9 % ansåg att de bemöttes väl utifrån kön – könsöverskridande identitet – etnisk tillhörighet – religion/trosuppfattning – funktionsnedsättning – sexuell läggning – ålder, 77,9 % ansåg att om vårdpersonal pratade sig samman att man inkluderades i samtalet, 72, 4 % ansåg att personalen samordnat vårdkontakterna, 75,5 % ansåg att man fick besked om nästa steg i behandling, 71,1 % ansåg att personal var insatt i patientens tidigare kontakter, 48,5 % fick träffa samma läkare igen, 77,1 % anger att de fick träffa den läkare de ville träffa, 74 % ansåg att de fick tillräcklig information om biverkningar, 67, 8 % ansåg att de fick information att vara uppmärksam på t. ex. varningssignaler utifrån sjukdom – hälsotillstånd eller behandling, 84 % anser att läkare förklarar behandling på ett begripligt sätt, 82,2 % anser att de fått tillräcklig information om vård/behandling, svarsfrekvensen om positiva utslag gällande tillgänglighet ligger mellan 76,4 % – 89,7 %. Samtidigt behöver man ställa sig frågande till resultat om delaktighet. Hur tolkar allmänheten begreppet delaktighet på olika sätt? Vad tror man att delaktighet betyder i praktiken? Det är ytterst relevant att ifrågasätta resultaten om delaktighet eftersom inga patienter explicit informeras om sina möjligheter till delaktighet i vården i förväg och hur man kan förbereda sig och på vilket sätt delaktighet är ett patientsäkerhetsmått. 

Hur god är god och nära vård?

Frågan man behöver ställa är varför holistisk vård tagit så här lång tid att få in i den vårdpolitiska retoriken (God och Nära vård för in begreppet holistisk). Företeelsen patientcentrerad vård formulerades redan under 1950-talet av Enid och Michael Balint i England. Patientcentrerad vård uppstod för att man insåg att läkare behöver förstå patienten utifrån ett personnära holistiskt synsätt och att det fragmentariska diagnosberoendet var destruktivt. I God och Nära Vård (SOU 2018:39) beskrivs att WHO menar att framtidens sjukhus behöver ”se förbi sina väggar” (s.k. ”health promoting hospitals” var ett nätverk som började redan 1988 och 1993 – de största problemen mot detta är frånvaro av stödjande policy, frånvaro av resurser för hälsofrämjande, frånvaro av individuellt ledningsengagemang). Det syftar på möjligheterna till ökad livskvalitet och flexibilitet för sjukhuspatienter där personcentrerad vård kan vara en möjlig ledarskaps lösning. Att vårdas i hemmet kan vara säkrare än att vistas på sjukhus. 

Utredningsserien God och Nära Vård och utredningen Digifysiskt vårdval (SOU 2019:42) kan ses som syskonutredningar till delar av vad spetspatienter har intresse av. Det kan kommenteras att God och Nära Vård serien är mer lyhörd för patientperspektiv än Digifysiskt VårdvalGod och Nära Vård försöker definiera patienten utifrån sitt livssammanhang för att motverka onödiga medikaliseringstendenser. Delar ur serien God och Nära Vård har flätats in i Digifysiskt vårdval (SOU 2019:42). God och Nära Vård och Digifysiskt vårdval nämns kortfattat i Spetspatienter En ny resurs för systemförbättring. Spetspatientföreteelsen och Sara Riggare omnämns i utredningsserien God och Nära Vård. I God och Nära Vård (SOU 2018:39) beskrivs att spetspatient definieras som en patient eller anhörig som med livsomvälvande sjukdom utvecklar strategier för att höja sin ”må-bra-tid” (detta är typiska formuleringar som finns i spetspatientrapport nr 1 Spetspatienter – En ny resurs för hälsa och appen ParkWell). I God och Nära Vård (SOU 2019:29) omnämns Sara Riggare utifrån tanken att nya sätt att representera och förändra patientperspektivet är i ständig utveckling. I God och Nära Vård (SOU 2020:19) berättas att Region Norrbotten anställer spetspatienter för att ta fram utbildningsmaterial för patienter med kronisk sjukdom och för att samarbeta med patient- och brukarföreningar. Regioner i Sverige börjar anställa personer med patienterfarenhet.  

En gemensam nämnare för den andra spetspatientrapporten och dessa senaste SOU är ett White paper från Stiftelsen Leading Health Care från 2016, ”Målgruppsanpassad vård – ett analysramverk (aka ”LHC-matrisen”), som lyfter fram fyra patientgrupper med tanken om en målgruppsanpassad vård: 1) enkla patienter utan komplikationer som kan botas eller hanteras inom en specialitet/vård inom stuprör, 2) patienter med komplex åkomma som kan botas där flera vårdenheter och specialister behövs/vård över flera stuprör, 3) kroniker, behandling är en livslångprocess, målet är inte att bota utan att undvika försämring i livskvalitet eller ett läge som kräver sjukhusvård , 4) patienter med flera allvarliga diagnoser där de olika diagnoserna gör det svårt att behandla patienten där individanpassning är viktig, det är svårt att använda standardiserade vårdförlopp, kan handla om sällsynta diagnoser, en grupp kroniska patienter/vård det är svårt att hitta rätt i. LHC matrisen ser ut att utgå från korrekta patientgrupper i frågan om systemkritik av hälso- och sjukvården. 

SKL projekt ”Flippen i primärvården – vi utgår från invånarens behov” ser ut att vara skapade ur fyra patientkategorier som tjänstedesignperspektivet i God och Nära Vård: 1) Självständiga och engagerade, 2) Oroliga och engagerade, 3) Traditionella och obrydda, 4) Sårbara och oroliga. Det mest anmärkningsvärda är behovet av att använda begreppet orolig på det här sättet för det är något som snabbt leder till medikalisering av patienter och att vårdpersonal gör emotionellt snedvridna och känslomässigt överdrivna tolkningar av patienter. Svenska Läkaresällskapet har kritiserat indelningarna och menar att använda sig av kriterier för marknadsundersökningar av friska personer ”för marknadssegmentering av tänkbara kunder i vården – inte tillför någon väsentlig kunskap”. Grundvalarna för hur man skapar tankar om tjänstedesign för vården behöver skapats direkt ur patienternas verklighet av vården. Forum för Healthpolicy diskuterar satsningen och ST-läkaren Susanna Ljungkvist menar att begreppsbildningen är ett sätt att utgå från invånarnas behov. Utifrån God och Nära Vård tänker man att de olika kategorierna ska leda till olika bemötanden och uppföljning av vårdpersonal. Vissa patienter är mer självständiga och behöver inte bli uppringda före eller efter vården. Frågan är om vårdpersonal verkligen har tid till de olika bemötandeformerna som krävs? Frågan är hur mycket patienter i Sverige känner igen sig i de begrepp som formas om dem som inte ens bygger på patienterfarenheter när man nu tänker sig att börja forma vården ur patientperspektiv. Tilltaget gör att utredningen God och Nära Vård i det avseendet tappar trovärdighet och kan inte räknas in utifrån befintliga innovationsperspektiv som tjänstedesign eller humancentrerad design utifrån patientperspektiv.      

Utredningen Effektiv Vård (SOU 2016:2) kritiserade redan på sin tid vårdens organisering med målsättningen att skapa en mer effektivt fungerande vård som tar bättre hänsyn till patientperspektiven. I denna utredning börjar man hinna i kapp vad svenska patientföreningar förmedlat sedan lång tid tillbaka. Patienten behöver bli en del i teamet. Effektiv Vård (SOU 2016:2) formulerade redan att vården behöver planeras utifrån olika målgruppers behov i stället för utifrån tanken om enskilda diagnoser och att detaljstyrningen behöver minska. Dessa tankegångar återkommer i utredningsserien God och Nära Vård men nu visar man på en begreppsförändring till kontinuitet i informationsflöde och att egenvård behöver synliggöras. Dessvärre försöker God och Nära Vård inte integrera patientorganisationer i vården för patienters tillgång till information om egenvård patientorganisationer erbjuder. Det hade varit ett enkelt sätt att börja synliggöra egenvårdsperspektiv bättre. 

För att satsningen ska lyckas bättre krävs att patienter är delaktiga i att definiera och utveckla sina konkreta hälsomålsättningar och att man följer upp hur det fungerar. De här nya formuleringarna hänger ihop med vad WHO föreslår i termer av vårdutveckling.

”Hur många #patienter är införstådda med att fördröjd diagnos är klassificerat som vårdskada? Att få fel behandling är också en form av vårdskada. Hur många patienter vet att ställa rätt frågor om det i rätt tid? #hälsolitteraticitet #patientmakt #patientinflytande” (@PatientCV, Twitter)

 ”I @neurosweden rapport om #patientlagen visar att ¼ av #patienter velat byta behandling för att minska biverkningarna eller göra behandlingen mer effektiv. Inte mer än 1/3 av dessa har fått sina önskemål tillgodosedda. När ska #läkare börja se patienter som människor?” (@PatientCV, Twitter)

Utredningsserien om God och Nära Vård består i sin helhet av fem SOU. Den sista delen publicerades i januari 2021 ”God och Nära Vård Rätt stöd till psykisk hälsa SOU 2021:6”. Den sista delen fokuserar hur primärvården kan bli bättre på att möta befolkningens behov på ett mer skyndsamt sätt vid lättare psykisk ohälsa. Tanken är också att formulera hur vården kan förebygga svårare ohälsa och sjukskrivningar samtidigt som man kan förbättra tillgängligheten till specialister inom psykiatri. God och Nära Vård SOU 2021:6 Rätt stöd till psykisk hälsa skiljer sig strukturellt från de fyra tidigare utredningarna i serien. 

Det tillkommer fler utredningar utifrån en sammanhållen God och Nära Vård för barn och ungdomar av utredare Peter Almgren som ska vara färdigställd 2021-05-01 och en ytterligare utredning av Peter Almgren om en sammanhållen God och Nära Vård gällande barn och ungdomar och psykisk ohälsa som redovisas senast 2021-10-01.

God och Nära Vård serien utgår från reformer för svensk primärvård (SOU 2017:15, SOU 2018:39, SOU 2019:29, SOU 2020:19, SOU 2021:6) där läkare Anna Nergaard är särskilt utredare. Utredningsserien God och Nära Vård utgår ofta från förslagen som formulerades redan i Effektiv Vård SOU (2016:2). Av utrymmesskäl kommer inte allt i utredningsserien att diskuteras. Du finner länkar till texterna i referenslistan för den som vill läsa dem i sin helhet. 2016 formulerade redan Effektiv Vård SOU (2016:2) att bristen på specialistläkare i allmänmedicin var ett problem, primärvården ska ha ett tydligare akutuppdrag, att vården ska öka nyttan för patienten som behöver kunna göras till medskapare, ökad personlig kontinuitet, produktionsplanering för samlad schemaläggning, hur ökad effektivitet kan nyttiggöras. På ett sätt kan man säga att cirkeln sluts i och med att utredningen Digifysiskt Vårdval SOU (2019:42) som hör ihop med denna primårvårdsreform där Effektiv Vård och Digifysiskt Vårdval har docent och läkare Göran Stiernstedt som särskild utredare. 

Digifysiskt Vårdval SOU (2019:42) formuleras huvudmål som påminner om allt man läser om vårddebatt från förr och fortfarande idag: patientperspektivet behöver stärkas, mer personcentrerad vård, kontinuitet, transparens och långsiktighet om vad patienten kan förvänta sig av vården och vad utförarens åtagande är, att den digitala revolutionen får ett brett genomslag i vården, att primärvården blir mer systemeffektiv. Samtidigt visar Digifysiskt Vårdval SOU (2019:42) tecken på övergripande digitala förändringsförslag i likhet med övergripande samhälleliga hotbilder om digitalisering som kan hämma allmänhetens integritet och som även motverkar att stärka patientens ställning.

Samtidigt som dessa utredningar vill främja patientperspektivet i vården och att vården ska designas ner-ifrån-och-upp gör man det samtidigt svårt för patienter vad gäller den egna rörelsefriheten ur demokratisk synpunkt. Jag vet inte varför inte spetspatientrapporterna kritiserar dessa strängt drivna läkarperspektiv på patientens bekostnad i utredningarna (detta är mer tydligt i utredningen Digifysikt Vårdval än i God och Nära Vård serien som har en mer förstående inställning till att patienter behöver byta läkare för att få rätt hjälp). Digifysikt Vårdval vill att listning ska bli tvingande och att patienter bara får lista om sig två gånger på ett år, om inte annat anges. Det kan få fatala konsekvenser ur både ett patientsäkerhets- och patienträttighetsperspektiv. Jag ska börja med ett exempel. En person i min bekantskapskrets drogs runt mellan nio olika läkare av sin mor i unga år innan man fick redan på rätt diagnos. I frågan vet jag inte hur många olika vårdcentraler man besökt men betänk om man inte kan lista om sig mer än två gånger per år då skulle exemplet här bevisa att det kan ta ännu längre för en patient att få rätt diagnos och behandling. Patienter kämpar redan som det är med att ens få rätt diagnos som det här. Ytterligare problem med listning är att läkare kan välja att tolka listnings begreppet på olika sätt. En läkare kan t.ex. vägra ta emot en patient som inte är listad på den egna vårdcentralen trots att patienter har rätt att söka vård på en vårdenhet där man inte är listad, t.ex. för en förnyad medicinsk bedömning eller om man behöver hjälp med en ny behandlingsstrategi med hjälp av en annan läkare.

”In order to feel progress is being made, patients need to feel successful in the things that matter to them.” (David Reed @DReedPT på Twitter citerar @Christy_Natale)

Den första delen God och Nära Vård En gemensam färdplan och målbild (SOU 2017: 53) i utredningsserien för God och Nära Vård formuleras grunden för vad som kan ske: en förändring av grundläggande principer för vårdens organisering, att sluten vård ska ges på annan plats än vårdinrättning, ett nationellt uppdrag för primärvården, professionsneutral vårdgaranti och ändrad tidsfrist (från 7 till 3 dagar) för medicinsk bedömning, resursöverföring från sjukhusvård till primärvård (det är ingen garanti på att få rätt diagnos – det är i primärvården de flesta feldiagnosticeringar sker). Dessa punkter återkommer i de följande tre delarna varje gång. Frågan om lagändring i patientlagen från att få träffa en läkare till att få en medicinsk bedömning av läkare eller annan legitimerad hälso- eller sjukvårdspersonal är tvetydig i frågan om vad en ”medicinsk bedömning” betyder. I God och Nära Vård En gemensam färdplan och målbild (SOU 2017: 53) återkallas att man tillåter undersköterskor att sköta läkemedelshantering i slutenvården. Hur ser du på att en vårdanställd med den lägsta kunskapsnivån tillåts hantera det? Frågan hur god är God och Nära Vård är gör att man ifrågasätter om professionsneutraliteten mest handlar om kostnadseffektivitet. Kostnadseffektivitet kan innebära patientsäkerhetsrisker. I Effektiv Vård (SOU 2016:2) motiverar man att anledningen till att undersköterskor i slutenvården ska få delegera läkemedel är för att det finns en god tillgång till läkare och sjuksköterskor där. Ur patientsäkerhetshänseende kan det vara riskabelt.

Vad är patienters egentliga hälsomål med vården – är det inte att även få korrekt utredning av bakomliggande problem i stället för att slussas runt mellan olika medicinska discipliner med alldeles för många olika läkare involverade? Exempel inom Leading Healthcare utvärdering Nära Vård för Sveriges Kommuner och Regioner visar sådana skräckexempel där patienter slussas runt helt fragmentariskt utan att man utreder bakomliggande problem för mer proaktiv hälsa. Tillvägagångssättet bygger på att producera vård i stället för att målgruppsanpassa insatser.

Är det fler allmänläkare som behövs eller fler specialistläkare som behövs för tillgång till rätt diagnos i ett tidigare skede? En intervju utifrån exempel om Alzheimer i Malou efter tio visar att 30 % av alla Alzheimer diagnoser är fel inom specialistvården och hela 50 % av Alzheimer diagnoser är fel inom primärvården. Är det inte fler specialistläkare som behövs i stället för fler primärvårdsläkare med tanke på att det är lägre frekvens av fel diagnosticering hos specialistläkare än hos primärvårdsläkare? 

Det kan vara relevant med en tillbakablick in i boken Patient-Läkarrelationen som gavs ut av Statens Beredning för Medicinsk Utvärdering (SBU) 2003 om varför det är viktigt att få rätt diagnos. När man skriver in hälsoperspektiv och professionsneutralitet i God och Nära Vård serien kan det vara ett sätt att maskera bort diagnoser för att få det att se ut som om befolkningen är friskare än den är eller att man uppnått hälsomål. I SBU:s bok finns exempel på läkare som har en ”låg diagnostisk ambition” är de läkare som skapar de sjukaste patienterna. Läkare med ”stark patientorientering” har de friskaste patienterna. Det finns tvetydigheter utifrån sådana resonemang och inga svar om vården är enkla. Denna bok uttalade redan sin förvåning över att patientorienterade arbetssätt inte kommit in i läkarutbildningen bättre eftersom arbetssättet leder till bättre hälsa och billigare vård. Man uppmanar patienter att bli delaktiga i samtalet och inte låta sig kuvas in i läkarorienterad anamnesupptagning och hierarkiska strukturer som försätter patienten i ett passivt tillstånd. Det är angeläget att patient och läkare når samförstånd om diagnos och behandling. För detta kan krävas ett bättre mått på hälsolitteraticitet hos allmänheten. Avsaknaden om utveckling av hälsolitteraticitet till frågan inom vården visar att dessa SOU utredningar inte försöker arbeta in patientperspektiv utifrån de utmaningar som finns i termer av patientbemyndigande eller i frågan om patientmakt i vården utifrån patienters utvecklingsmöjligheter. Hälsolitteraticitet utvecklas mest i den sista delen God och Nära Vård SOU 20121:6 Rätt stöd till psykisk hälsa och då på sätt som kan ifrågasättas även om formuleringarna låter bra vid en första anblick eftersom man förskjuter hälsolitteraticitet utanför vårdens ram och missar chansen att försöka påverka förändring av vårdkulturen (det som spetapatienter eftersträvar).

Etiska resonemang mot former av kostnadseffektivitet utifrån frågan om professionsneutralitet saknas i utredningsserien. I del God och Nära Vård (SOU 2017:53) ser man att läkare inte vill släppa ifrån sig det medicinska ansvaret till andra vårdprofessioner. Om ja – mestadels bara i viss utsträckning. I del God och Nära Vård (SOU 2019:29 och SOU 2020:19) förevisas olika exempel på professionsneutrala ”medicinska bedömningar” patienter får inom tre dagar där de tre högsta frekvenserna är: SOU 2019:29 – 87 % barnmorska, 84 % läkare, 79 % sjuksköterska och SOU 2020:19 – 88 % naprapat, 86 % läkare och 83 % sjuksköterska. Prop. 2017/18:83 redovisar ett problem med redovisningen av vem patienten träffar i vården. Om en patient efter en första kontakt med primärvården bokas in hos annan vårdpersonal än läkare gäller inte vårdgarantin och besöket syns inte i statistiken. Det är därför svårt att förstå tillgängligheten hos andra yrkesgrupper än läkare eller hur stor andel handlar om nybesök hos andra professioner än läkare i vården. 

 ”Konfunderad över att SOU 2020:19 har #IBS som alternativ för Internetpsykiatri. @Kostfonden har studier om att LOW-feodal- och lågkolhydratkost kan lindra och läka ut besvären. Lång väg för staten att gå i frågan om läkande i stället för att stärka hälsa. #godochnäravård #vardpol” (@PatientCV, Twitter)

En av spetspatienternas hjärtefrågor – egenvård behandlas på olika sätt i God och Nära Vård serien. Det finns bitvis ett styvmoderligt förhållningssätt till egenvård i God och Nära Vård (SOU 2018:39). Man skriver inget om hur patienter med egenvård kan förbättra sina hälsoutfall eller om digitala verktyg patienter kan ha till sitt förfogande om det skapar förutsättningar för bättre vårdresultat. Egenvård behandlas utifrån den svenska Socialstyrelsens synsätt och att begreppet egenvård inte finns med i patientlagen förtydligas. Egenvård kan handla om basala åtgärder utifrån receptfria läkemedel eller de åtgärder patienter kan utföra i hemmet utifrån vårdbeslut eller att egenvård som utförs av patienten själv eller anhöriga inte är hälso- och sjukvård. God och Nära Vård (SOU 2018:39) förhåller sig till egenvård i termer av patientens egen medverkan enligt Hälso- och sjukvårdslagen för avancerad egenvård. Egenvård omnämns i positiva ordalag utifrån tanken om att det kan leda till flera saker: att patienter bereds bättre möjligheter till egenvård för att stärka sin hälsa och att efterfrågan på vård ändras och att egenvården även behöver formges tillsammans med den anhörige i frågan om vård i hemmet. God och Nära Vård (SOU 2018:39) gör ett intressant försök att definiera in tanken om egenvård inom idéerna för nära vård: ”den närmaste vården är egenvården. Den vård patienter och brukare kan tillhandhålla sig själva med eller utan stöd av hälso- och sjukvården och/eller omsorgen”. Eftersom utredningsserien God och Nära Vård närmar sig förutsättningarna för personcentrerad vård har jag förvånats över att man inte försökt definiera egenvård utifrån detta synsätt och hur egenvård kan ses som en form av patient empowerment (empowerment omnämns bara en gång i hela utredningsseriens och definieras som självbestämmande – empowerment är en bildningsprocess och mer komplext än bara självbestämmande.). Det är först i God och Nära Vård (SOU 2021:6) hälsolitteraticitet får egna stycken. Den absolut lägsta nivån av hälsolitteraticitet appliceras som den enskildes förmåga att förvärva, förstå och använda hälsoinformation för att bibehålla, främja eller förbättra hälsa eller fatta självständiga beslut i hälsofrågor. Frågan om hälsolitteraticitet är mer komplext och omfattande än så och inbegriper flera olika nivåer (detta utvecklas inte alls i utredningsserien). Det skulle utifrån ett patientmaktperspektiv behövas en hel utredning i frågan om bara hälsolitteraticitet och vad patienter och allmänheten egentligen gör, kan och vill göra. Utifrån tanken om helheten kring serien God och Nära Vård är det oroväckande att hälsolitteraticitet mest diskuteras utifrån psykisk ohälsa och man föreslår information genom Folkhälsomyndigheten och 1177 för att medvetandegöra allmänheten. Förmågan till hälsolitteraticitet problematiseras utifrån det egna psykiska måendet eller situationer i livet. Problemet med hälsolitteraticitet i utredningsserien är att det accentueras utifrån svagheter och inte mer utifrån patienters påverkansmöjligheter på vården och det spetspatienter sysselsätter sig med som handlar om kritiskhälsolitteraticitet som i den senaste spetspatientrapporten syftar på systemperspektiv och vidare frågor om hälsa och sätt att ifrågasätta. Begreppet God och Nära Vård behöver förstås som en term som sysselsätter sig med att förflytta patienter utanför vården. SOU 20121:6 Rätt stöd till psykisk hälsa sysselsätter sig med idén om sociala aktiviteter på recept och vill att läkare ska uppmana människor med lättare psykisk ohälsa (tillskillnad från tidigare använt begrepp: nedsatt psykiskt välbefinnande) att bli delaktiga i föreningsliv där hälsolitteraticitet ses som förutsättning för ”meningsfull delaktighet”. Gör det verkligen det? Handlar inte lättare psykisk ohälsa om att det är svårt att få ihop livspusslet om arbetsliv och familjeliv? Hur kan mer nyttoinriktade aktiviteter underlätta behovet av tillfällig återhämtning? När Jacob Nordangård i Den globala statskuppen kritiserar målsättningar med Agenda 2030 handlar kritiken om att politiken sysselsätter sig med att minimera människors egen fritid. Fler sociala aktiviteter i frågan om hälsa minskar den egna fristående fritiden. 

I spetspatientsammanhang är egenvård en tydlig markör för patientbemyndigande (patient empowerment). Längre fram i God och Nära Vård (SOU 2018:39) förklaras egenvård utifrån ehälsa med att 1177 utvecklat ”egentriagering” där allmänheten kan svara på ett antal frågor utifrån vårdbehov och sedan får råd om man behöver uppsöka vården eller kan klara sig med egenvård. När jag kollar min region, Region Skåne och använder sök begreppet ”egenvård” trillar jag in på ”Självskatta dina symtom” och sommaren 2020 finns bara själsskattningstest för covid-19. Jag testar Region Stockholm och Västra Götaland på begreppet egenvård. Rubriker ser olika ut i olika regioner och alla regioner gör saker på olika sätt. Det här är inte utvecklat i tillräcklig grad i fråga om symtom och egenvård för de många olika frågeställningar det finns behov om.

Definitionen av egenvård för patienter med kronisk sjukdom kan förändras i framtiden i och med digitaliseringen för att patienter kan interagera med olika vårdpersonal, forskare och farmaceuter som kan interagera med patienter inom självrapporteringssystem även i primärvården. Inom självrapporteringssystem som testas i primärvården ingår allt från frågor om behandlingsresultat, patientens självskattade välbefinnande, livsstilsfrågor och vad patienter gör som är hälsofrämjande. Forskare och vårdpersonal kan genom mobiltelefonen bidra med individanpassade tilläggsfrågor direkt till patienten som kan börja agera ännu bättre i ett tidigare skede.

Det har diskuterats i tidigare rapport från Vårdanalys att primärvården inte har ett eget kvalitetsregister. Ska man införa PROM (Patient Reported Outcome Measure) genom nätjournal i primärvården (och specialistvården) där patienter har möjlighet att välja om man vill att hälsodata ska gå vidare till ett övergripande register eller bara låta det vara lokal information gentemot sin vårdgivare eller sitt vårdteam? Ska man uppmana patienter att rapportera in PROM med vissa intervall inom behandlingssituationen? Eftersom egenvård är av värde kan det vara på sin plats att utveckla PROM mätningar till att inkludera olika frågor om olika former av egenvård eller som avslöjar bristen på eller tillgång rätt tillhandahållen information om tillgång till information för att kunna vara mer aktiv gällande förebyggande insatser och vad det får för effekter – även möjligheten att koppa ihop information individuellt på sikt vid återkommande PROM mätningar. Här skulle jag också vilja se patientinvolvering i utformandet av vad man mäter och hur PROM kan varieras utifrån olika diagnoser eller egenvårdsinsatser och hur egenvårdinsatser mäts gentemot sedvanliga behandlingar. 

”In a survey of more than 300 clinical leaders and healthcare executives, more than 70 % of the respondents reported having less than 50 % of their patients highly engaged and 42 % of respondents said less than 25 % of their patients were highly engaged.” (Davenport & Kalakota, “The potential for artificial intelligence in healthcare”)

God och Nära Vård (SOU 2018:39) presenterar SKL satsningen Primärvardskvalitet (primarvardskvalitet.skl.se). På Primärvårdskvalitets hemsida framhålls att målrelaterad ersättning kan göra att vårdgivare undviker de sjukaste patienterna som har svårast att uppnå hälsomålen.

”Ingen av oss kommer tycka det blir kul om vi hamnar i ett läge där vi måste prioritera bort sjuka patienter. Det är också komplext. Ställningstagande till vilka som ska transporteras till sjukhus och läggas in eller gå hem/stanna hemma för egenvård är komplext.” (@asinustakykard, Twitter)

Digifysiskt Vårdval (SOU 2019:42) påminner om öppna redovisningar till allmänheten om att välja utförare. På 1177 har det funnits öppna jämförelser utifrån väntetider och nationell patientenkät om olika vårdcentraler för att ge allmänheten underlag inför att välja vårdcentral. Denna diskussion har förts länge och även i tidigare Vårdanalys rapporter beskrivs att det är svårt för allmänheten att hitta sådan data på ett användarvänligt sätt. Digifysiskt Vårdval (SOU 2019:42) beskriver att initiativet med öppna jämförelser utifrån dessa data togs bort från 1177 under 2019. Allmänheten behöver mer information än detta – man kan behöva se PROM mått i relation till PREM och väntetider eller om man vill veta vilken läkare som har friskast patienter i relation till lätta eller svåra diagnoser. Digifysiskt Vårdval (SOU 2019:42) beskriver att data från Primärvårdskvalitet i första hand är till för förbättringsarbete och syftet är inte en transparent redovisning för att främja allmänhetens valmöjligheter. Det förklaras också att det är först när personal börjar lämna en viss utförare eller sjukskriver sig brister blir tydliga för allmänheten. Ska personalombyte och deras sjukskrivningsfrekvens också göras tillgängligt – det kan ge en tydlig markering om lokalt ledarskap och arbetsmiljön som också är aspekter som påverkar patienters hälsa/ohälsa. Vårdanalys gav bl.a. dessa två rekommendationer utifrån Grönt ljus för öppna jämförelser? Rapport 2012:4: 1) stärk kommunikationsarbetet för ökad insyn för patienter och medborgare, 2) driv på utvecklingen mot fler patientrapporterade mått. 

”Hur ska hälso- och sjukvården utbilda och träna patienter med olika sjukdomar och tillstånd med den nya tekniken? Risken finns att teknikklyftor uppstår mellan olika grupper när det gäller tillgång och användning av mobila tjänster via appar, kommunikation och övervakning.” (Kairos Future)

En stor utmaning i dagens hälso- och sjukvård är problem med samordning och tydlighet kring ansvarsfördelning. God och Nära Vård (SOU 2020:19) utvecklar förslaget om ett digitalt patientkontrakt. Tanken är bättre samordning mellan patienters olika vårdplaner för att individualisera vården bättre för patienter. Det är inget kontrakt i juridisk mening och patientkontraktet är inte utformat för att stödja patientens delaktighet. En patient kan föreslå innehåll men kan inte själv föra in något i sitt patientkontrakt. Det patienten vill föra in i sitt patientkontrakt kan bli en del av en journalanteckning i stället (vilket kommer göra det patientinitiativet svårt att hitta). Det är bara patienten själv som kan få direktåtkomst till sitt patientkontrakt – ingen anhörig eller annan närstående kan kräva att få se det. Samtidigt tillskrivs något lömskt att patientkontrakt leder till ökad patientdelaktighet trots att innovativ tjänstedesign utifrån patientperspektiv saknas för patientdelaktighet. Patientkontrakt tänker man sig skapar en trygg patient som inte besöker primärvården eller akuten i onödan för att den egna samordningen av vården inte fungerar eller att man inte har information om vem man ska kontakta. Anledningen till att människor uppsöker vården vid upprepade tillfällen handlar väl om helt andra problem…

Digifysiskt vårdval 

Utredningen Digifysiskt Vårdval (SOU 2019:42) är tvetydig i frågan om att stärka patientens ställning. När man läser SOU skrivna av läkare är retoriken om patientens ställning i många avseenden dunster man slänger i ögonen på läsaren. Det som sker tankemässigt med de övergripande förslagen om listning på vårdcentraler där allmänhetens rörelsefrihet starkt begränsas kan tolkas som ett tänkande där digitaliseringens tendenser leder till former av totalitärt maktutövande. Digifysiskt Vårdval (SOU 2019:42) vill ha ändringar i patientlagen där patienter bara får lista om sig två gånger per år, om inte annat anges. Man förordar listningstak och att patienter kan stå i listnings kö. Digifysiskt Vårdval (SOU 2019:42) vill att patienter i Sverige fråntas vårdgarantin för den som listar sig i ett annat landsting än det egna. De förslag som läggs in som begränsar allmänhetens valfrihet och rörelsefrihet kan utgöra patientsäkerhetsrisker. Utredningen vill även försvåra för allmänheten att kunna vara listad i mer än ett landsting även om resonemang finns att personer som arbetspendlar över landstingsgränser kan vara betjänta av att kunna lista sig på mer än en vårdcentral. Hur gör man om man använder digitala vårdtjänster och samtidigt vill vara listad på sin ordinarie vårdcentral men tvingas lista sig digitalt för att snabbt kunna använda en digital vårdtjänst? De olika digifysiska vårdval som finns har lite olika modeller om åtkomst om vilka vårdcentraler de kan återkoppla till vid behov av fysiskt läkarbesök. Man vill begränsa allmänhetens möjlighet att söka vård i annat landsting trots att införandet av patientlagen visar att denna rörelsefrihet ökat från 0,8 % till ca. 1,58 % mellan 2015 – 2018. När den nya Patientlagen (2014:821) kom uttalades rätten att få välja utförare av offentligt finansierad primärvård och öppen specialistvård i hela landet. I skrivande stund i kap 9. Val av utförare 1§ i PL står idag att man kan välja utförare av offentligt finansierad öppen vård med tillägg om lagförändring Lag (2019:964). Vad jag inte hittar fram till är hur det såg ut innan Lag (2019:964) i PL kom in. Lag (2019:973) i Hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) anger i 7 kap. 2 a § att ”om det är motiverat av kvalitets- eller effektivitetsskäl, får vården koncentreras geografiskt”. 7 kap. 3 § i Hälso- och sjukvårdslagen anger att man inte få begränsa allmänhetens val inom den egna regionen. Det som håller på att ske/eller kanske sker med PL har redan skett i HSL. De formen av tänkandet som kan vara påverkat av digitaliseringens natur som kan bli ett farligt element som begränsar allmänhetens handlingsutrymme.

Digifysiskt Vårdval (SOU 2019:42) lägger fram tanken om att på sikt avskaffa patientavgifter helt i primärvården. Idag varierar patientavgifter i olika regioner. Möjligen har de olika digitala vårdtjänsterna påverkat detta – de har avgiftsfria besök.

Digifysiskt Vårdval (SOU 2019:42) presenterar svenska digitala utförare av primärvård: Kry, Min Doktor, Doktor.se, Doktor 24, Capio Go, Praktikertjänst. Det är stor skillnad i vad man får veta om dessa vårdval i jämförelse till vad man kan läsa om dem i utredningen. Här läser man mer om vilka som inleder med AI och digitaliserad autotriage. Jag gick själv ut på dessa hemsidor för att se om jag kunde hitta sådan information på hemsidorna i sig. Det står ingenting. Jag har mailat och frågat om man använder AI för symtomtolkning eller hur man sorterar patienter och om de har det var man i så hittar den informationen på hemsidan. Kry har inget av det jag efterfrågar. Min Doktor support svarar att man har ett ”dynamiskt smart frågeformulär” där patienter sorteras (triageras) och om det redan finns strukturerad patientdata utifrån en patient och det är mycket avvikande uppgifter från tidigare finns ”varningsflagg” som uppmärksammar avvikande svar ”vidare automatiseras t ex de senaste nationella behandlingsrekommendationerna in i beslutsstöden till våra läkare (här säger riktlinjen att du ska…) som i realtid även kan rådfråga varandra och internremittera till andra specialistläkare i patientärendet vid behov. /…/ Däremot har vi ingen regelrätt AI idag, alla bedömningar som leder till diagnos, provtagning och behandling sker av behandlare”. Praktikertjänst hänvisar till Doctrin och jag får inga svar på mina frågor. Sidan Doctrin beskriver en dynamiskt anpassad anamnes och att personal får en automatiskt sammanställd ”rapport” som kan fungera som beslutsunderlag. Vad är det för teknik man använder? Förstår slutanvändarna förutsättningarna? Digifysiskt Vårdval (SOU 2019:42) beskriver att Doktor 24 använder AI bot när patienter guidas (det står inget om det på hemsidan). Frågan om AI – var helst man applicerar det måste kommuniceras till slutanvändare med förklaringsmodeller om det. Frågan om AI och etik ser olika ut i olika länder med koppling till vården. Inventory (punkt)Algorithmwatch (punkt)org visar olika internationella exempel och vissa exempel med koppling till sjukvården/ehälsa visar att man inte implementerat patientpåverkan i frågan om utformning – trots att tanken om AI och etik också handlar om att både patienter och professionen behöver vara informerade om förutsättningarna innan någon part ens börjar använda det.

 ”Acceptance without reflection is dangerous. And while our stick may not stop the flow, it can help us measure and assess its depth and direction. As the literary critic and writer Leon Wieseltier remarks; every technology is used before completely understood.” (The Internet of Us: Knowing More and Understanding Less in the Age of Big Data, Michael P. Lynch)

Den senaste rapporten ”Svenska folket och AI” visar att kunskapen om AI sjunker hos allmänheten generellt sett. Män har dubbelt så hög kunskap (49 %) än kvinnor (19 %). Idag har ålderskategorin 26 – 39 relativt sett mest kunskap i egenmätning. I frågan om hälsa allmänt sett kommer analys av träning/sport/fysisk aktivitet/hälsa på fjärde plats (18 %) av 13 möjliga. I frågan om AI och vården är det idag fler som är positiva (46 %) än som är negativa (38 %). I frågan om AI och psykologiskt stöd är en större andel negativa (53 %) än de som är positiva (25 %). På fördefinierade frågor om användningsområden i relation till vården ser resultat ut som följer: 58 % vill bli påminda om att ta mediciner, 53 % vill ha hjälp att hitta till rätt sjukhus eller avdelning, 46 % hjälp med att analysera provsvar, 43 % analysera värden för att förutse sjukdomar, 38 % underlätta för läkare att ställa diagnos, 36 % rekommendationer om livsstilsförändringar, 19 % utföra kirurgiska ingrepp, 8 % inget av ovanstående, 8 % tveksam/vet ej. 

”I e-hälsodebatten tas människors medie- och informationskunnighet för given eller lämnas okommenterad. I varje analys av e-hälsa och e-hälsotjänster måste dock den tänkte brukarens medie- och informationskunskap inkluderas och tas hänsyn till i ett tidigt skede av utvecklingen. Den gäller patienter såväl som friska medborgare och även de i hälsoprofessionen verksamma som ska implementera e-hälsa i mötet med patienter.” (”Att tämja det digitala”, Helena Sandberg, ur antologin: På tal om e-hälsa)

Bristen på patientperspektiv i svensk ehälsovision är tydlig. När patienter, klienter och brukare diskuteras i vision ehälsa 2025 handlar det om att tillvara deras resurser för ökad delaktighet och självbestämmande: tillgång till information, individuellt anpassade stöd, smidiga kommunikationsvägar. Det står ingenting om patienters möjlighet att påverka utformning, dvs. tjänstedesign utifrån patient- och anhörigperspektiv saknas helt i vision e-hälsa 2025.

Patientnära remissvar God och Nära Vård

I den kommande presentationen fokuserar jag de mest patientnära remissvaren av alla som inkommit inklusive en som inte listats på regeringens sida för remissvar. Med patientnära menas patientorganisationer, civila organisationer och vissa offentliga aktörer som driver frågan om patientinflytande eller delaktighet. När man läser remissvar blir det väldigt tydligt vilka aktörer står upp för patientperspektivet på riktigt eller inte. Funktionsrätt Sverige och FAP (Föreningen alternativ till psykofarmaka) är de två som står starkast i frågan om patienträttighetsperspektiv av det kommande urvalet.

Utredningsserien God och Nära Vård har fått in 65 remissvar varav en kommer ur svensk patientrörelse: Funktionsrätt Sverige, två från civilsamhället: Famna och SPF Seniorerna. Myndigheten för Vård- och omsorgsanalys. Ytterligare tre offentliga organisationer är av mer nära intresse som jag läser: Myndigheten för Vård- och omsorgsanalys, Ehälsomyndigheten, Myndigheten för Delaktighet och FAP (Föreningen alternativ till psykofarmaka).

Funktionsrätt Sverige har det starkaste rättighets- och patientmaktperspektivet och går närmast inpå bakomliggande politiska problem och mer praktiskt orienterade utvecklingsförslag. Några av Funktionsrätt Sverige punkter: 1) regeringens proposition 2019/20:164 motverkar primärvårdsreformförslagen från God och Nära Vård genom att inte ta med behovet av ökad finansiering för fler specialistläkare i allmänmedicin, 2) stöttar förslag om systematisk uppföljning av primärvården, 3) att patienter får byta fast läkarkontakt, 4) patienter ska få ta egna initiativ till individuell plan och att fler får individuell plan, 5) bra med salutogent perspektiv i primärvården och individuell plan måste innehålla förebyggande och rehabiliterande insatser 6) stödjer förslaget om patientkontrakt men man måste nå ut med information om den och patientlagen och att patient- och brukarorganisationer involveras i utformningen av patientkontraktet, 7) bara 3 % av hälso- och sjukvårdens budget går till förebyggande vård, 8) att patienter kan föra in egna utvärdering av sitt mående (PROM: Patient Related Outcome Measures) i 1177 och att man med vårdgivare går genom patientens egen utvärdering och antecknar det i både journalen och patientkontraktet.

 ”Är det för mycket begärt att man 2020 skulle ha en integrerad chatt/säker meddelandetjänst till patient i journalsystemet för enkel o snabb kommunikation med patient?? Är så förbannat trött på dubbelarbetet med 1177, som är allt annat än smidigt. #svmed #kvarpåjobbet” @DrEkström, Twitter)

Myndigheten för Vård- och Omsorgsanalys skriver ur övergripande system- och samverkansperspektiv och ifrågasätter begreppet patientkontrakt. Myndigheten för Vård- och Omsorgsanalys anser att begreppet patientkontrakt är vilseledande för att patienter kan tro att de förbinder sig eller tilldelas ett ansvar som man kanske inte kan leva upp till, patientkontraktet ska inte författningsregleras. Myndigheten för Vård- och Omsorgsanalys kritiserar att det saknas uppföljning av individuella planer men ger inga förslag på hur det skulle kunna se ut eller hur man skulle kunna använda den informationen inom en patientprocess.

Famna valde att inte ge synpunkter.

SPF Seniorerna ställer sig positiva till att begreppet hemsjukvård ersätts med begreppet hälso- och sjukvård i hemmet. Sjukvården i särskilda boenden ska anses som sjukvård i hemmet och vara likställd med övrig hälso- och sjukvård. Även äldre har rätt att ses som individer och ska inte grupperas ihop som ett kollektiv. SPF Seniorerna tror inte att samverkan mellan kommuner och regioner påverkar. Det som behövs är mer medicinsk kompetens och läkare i organisationen. Individuell plan finns redan för äldre men man välkomnar ett förstärkt inflytande för den enskilde. SPF Seniorerna ställer sig positiva till mer öppna vårdformer och ser även fram emot beskrivningssystemen för detta behöver utredas.

Ehälsomyndigheten är inriktad på gemensamma standarder. Det rimmar lite illa med att de stöttar tanken om personcentrerad vård som är individuellt inriktad och tänker på behovet av användarcentrerad teknisk utveckling. Ehälsomyndigheten menar att patienter bör få patientkontraktet på olika sätt men säger inget om vad dessa olika sätt kan vara. Ehälsomyndigheten menar att det är viktigt att patienter själva får ta del av patientkontraktet.

Myndigheten för Delaktighet tillskriver personer med funktionsnedsättningar att det bara är en upplevelse att de inte är välkomna i vården. Man menar att det handlar om brister i kunskap och bemötande – det är nog att ses som en sanning med modifikation. MDF ser positivt på individuell plan och att målet med vårdens insatser utgår från individen och ser positivt på patientkontrakt. Remissvaret är mest organisatoriskt och det kommer ingen konstruktiv kritik eller ifrågasättande. 

FAP (Föreningen alternativ till psykofarmaka) är den enda som riktar sig mer direkt till God och Nära Vård utredningen 2021:6 om Rätt till psykisk hälsa innan den publicerats. FAP har svarat inom remissvarstiden men deras remissvar finns inte på regeringens hemsida (hur många andra remissvar saknas på denna sida?). FAP är det remissvar som ställer krav på patienträttighetslagstiftning som tydliggör patienters rättigheter med tydligare ansvarsfördelning och uppföljning inom vården. FAP diskuterar problemen med definitioner av psykisk hälsa och att vården behöver inkludera ett traumamedvetet perspektiv samt en mer orsaksorienterad kunskapssyn kring psykisk ohälsa (ett för starkt biomedicinskt perspektiv idag). FAP förespråkar medicinfri psykiatri.

Patientnära remissvar Digifysiskt Vårdval 

I frågan om de mest patientnära remissvaren menar jag samma som med God och Nära Vård. De mest patientnära handlar om patientorganisationer, civila organisationer och vissa offentliga aktörer som är aktiva i frågan om patientinflytande eller delaktighet.

Utredningen Digifysiskt Vårdval har fått in 91 remissvar varav 4 kommer ur svensk patientrörelse: Funktionsrätt Sverige, Neuroförbundet, Reumatikerförbundet, Hjärtlungförbundet. 2 remissvar kommer ur pensionärsperspektiv: PRO och SPF. I ur civilsamhället: Famna. Myndigheten för vård- och omsorgsanalys har svarat. Jag läser även remissvaren från Ehälsomyndigheten, Inera, Myndigheten för delaktighet och nätläkarbolagen som svarat gemensamt (KRY, Min Doktor, Doktor.se).

Famna tillstryker utredningen i stort. Famna säger sig vilja stärka patientperspektivet. Famna vill att listning införs i lagstiftning (man problematiserar inte alls) och är positiva till en listningstjänst som en del i en nationell portal. Det enda man tillför i frågan om patientperspektiv är att patienten ska veta om man listar sig hos ett vinstdrivande företag, idéburen verksamhet eller offentlig verksamhet. Famna säger egentligen inte särskilt mycket om patientens ställning.

Funktionsrätt Sverige stödjer förslaget om digifysiskt vårdval och att man ska kunna välja utförare oavsett om det görs digitalt eller fysiskt. Varje patient ska veta vem deras fasta läkare är. Man stödjer förslaget att det inte bör skapas ett särskilt system för nätläkartjänster och att digitalisering ska ingå i alla utförares uppdrag. Man tar inte ställning till frågan om en nationellt reglerad patientavgift på 100 kronor.

Neuroförbundet vill ha en förstärkt informationsskyldighet i patientlagen. Positiv till listning generellt sett (men problematiserar inte handlingsutrymme för patienter). Nationell webbportal för listning positivt men digitaliseringen får inte bli tvingande. Sanktioner när patientlagen inte efterlevs (min kommentar: det kräver också att allmänheten är informerad om patientlagen innan man tar kontakt med vården).

Reumatikerförbundet är positiva till en nationell portal för val av utförare. Behövs även information om vad olika utförare erbjuder. Digitalisering vid vårdval får inte bli tvingande. Positiva till fast läkarkontakt. Man vill inte ha ett särskilt system för nätläkartjänster.

Riksförbundet HjärtLung är i huvudsak positiva till utredningens förslag. Belyser behovet av information till allmänheten och patienter inför val av utförare och hur man kan jämföra utförare. Det är svårt för patienter att hitta skräddarsydd information. Positiv till listning genom en nationell digital portal och fast läkarkontakt. Eftersträvar att vårdpersonal informeras om patientlagen och att vårdpersonal ska informera patienter om patientlagen. Positiva till nationellt reglerad patientavgift i primärvården.

SPF Seniorerna stödjer att patienten kan välja utförare genom listning, nationell listningstjänst, listningstak, vårdgarantin gäller hos den man är listad hos, listning införs i lagen, informationsskyldighet gentemot patienter behöver stärkas.

PRO (Pensionärernas Riksorganisation) menar att utredningens förslag i vissa fall baseras på bristfälliga analyser. Etiska konsekvenser: människovärdesprincipen, behovs- och solidaritetsprincipen och kostnadseffektivitetsprincip lyser med sin frånvaro. Generellt positiva till digifysiskt vårdval men att LOV (lagen om valfrihetssystem) inom primärvården avskaffas. Oklart om digital vård verkligen avlastar traditionell vård. Kontinuitet med läkarkontakt är viktigt. För äldre som är relativt friska behöver primärvården öppna upp för mer hälsosamtal. För äldre som är sjukare behöver vårdcentralerna ha bättre tillgänglighet. Den geriatriska kompetensen behöver öka hos vårdpersonal.

Myndigheten för Vård- och Omsorgsanalys avstyr frågan om listningstak, vårdgarantin ska inte vara bundet till patientens hemregion, man ska kunna lista om sig mer än 2 gånger per år, centralt listningssystem ställer man sig positiv till, värnar frågan om fast läkarkontakt.

Ehälsomyndigheten stödjer utvecklingen och de lagda lagförslagen utan att problematisera. Ehälsomyndigheten vill att man ska kunna lista sig utan att vara bunden av internet.

Myndigheten för delaktighet har inga synpunkter på förslagen.

Inera är positiva till en nationell listningstjänst. Man problematiserar inte patienters handlingsutrymme. Inera är mest fokuserad i frågor om att stärka Vårdguiden 1177 och hur t. ex. symtominformation ska bli bättre och behovet av en nationell samsyn kring symtom (men det kan slå tillbaka – betänk på att olika läkares nyanseringsförmåga är framgångsrikt vid diagnosställande).

KRY, Min Doktor och Doktor.se uppfattar att utredningen inte förstår den digitala branschens logik. KRY, Min Doktor och Doktor.se svar är ett toppstyrt remissvar. Man menar att även om digitala besök ökar så minskar besök i primärvården. Här vill man knyta en patient till en läkare vid listning. Man styrker förslaget att listnings införs i lagförslaget och att patientens besök hos andra än den man är listad hos begränsas. Man styrker förslaget om stärkt vårdgaranti och kontakt med vården samma dag. Patientens fria val ska vara kvar. 

Det som förvånat mig mest utifrån detta urval remissvar är att civilsamhällets svar inte svarat utifrån mer allmänna demokratiska perspektiv. Det är mest Myndigheten för Vård- och omsorgsanalys som står för dessa perspektiv och tar i beaktande mer kritiska synpunkter om att värna demokratiska rättigheter på ett mer allmänt plan. Patientlagen diskuteras av patientorganisationer men demokratifrågan om vården är större än det. 

Vad kommer att hända med patientlagen?

Google trends visar på återkommande intresse för patientlagen genom Internet. Man började söka på begreppet redan i början av 2005 (Google Trends inleder från 2004 man kan ha letat tidigare). Från augusti 2013 infaller fler frekventa sökningar men det stabiliseras mer från augusti 2014 och når en största höjdpunkt i mars 2015. Efter det söker man konstant på patientlagen på Internet med varierande grad men tendensen ser till att vara generellt sett ökande. Google Trends undersökning från 2004 visar på mest sökintresse Uppsala län (100) följt av Östergötland (95) och sedan Örebro län (87). Bara 8 svenska regioner redovisas. Dessa uppgifter säger inget om hur sökningar gällande patientlagen ser ut genom andra sökmotorer.

Digifysiskt Vårdval och God och Nära Vård ger båda förslag på förändringar i patientlagen (2014:821). Frågan är vad som kommer att ske och om man slår ihop formuleringarna med varandra eller om man väljer helt andra formuleringar utifrån utredningarna med tanke på de olika remissvaren.

God och Nära Vård har fokus på kap. 2 § 1 och kap. 3 § styckena 1 – 4. God och Nära Vård vill se till att fysiska besök skrivs in i patientlagen och vill bredda tanken att medicinsk bedömning ska vara professionsneutral (dvs. går utanför läkares medicinska bedömningar men ändå ses som medicinska bedömningar). Som kommentar till detta meddelar sidan processrätt.se att medicinska intyg inte bara är för läkare och definierar frågan som rättsosäker när Arbetsförmedlingen låter andra yrkesgrupper göra medicinska utlåtanden där vårdenheten får avgöra vilken profession som är lämpad att svara på Arbetsförmedlingens frågor. 

Digifysiskt Vårdval inriktar sig på kap. 3 § styckena 1 – 4 och lägger till två nya stycken till kap. 3 och kap. 6 och kap 9 § styckena 2 – 3 och trycker in begreppet listning med upprepande frenesi om förändringar i patientlagen.

Vad jag saknar när jag läser patientlagen är möjligheten till en interaktiv patientlag på riksdagens hemsida. Man ser när ändringar skapats och delges det genom information om Lag och referensnummer i parentes. Det behövs en förbättrad bildningsstruktur. Vad som däremot är svårt är att veta vilka utredningar som skapat förändringar för den som vill följa utvecklingen bakåt och även kunna se hur patientlagstexten förändrats över tid. För det krävs i så fall att man gräver sig in i olika SOU och förnyade utredningstexter som ger förändringarna. Det hade varit önskvärt med klickbara referenstexter i anslutning till tidigare versioner av patientlagen. Vem som helst kan precis ha blivit patient och om man vill vara med och börja påverka behöver man också börja lära sig hur saker sett ut tidigare och hur förändring går till och att kunna hitta rätt information snabbare.

En annan fråga som osökt dyker upp är det faktum att förändringarna för patientlagen utreds och skrivs av läkare. Gör inte det patientlagen till en läkarlag? I framtiden kommer det krävas att det är patienter som utreder frågor om förändringar och förbättringar i patientlagen och då kan man önska att patientlagen döps om till Patienternas Lag

Hur nära är god och nära vård?

Hittills har jag bara två utvärderingar av God och Nära Vård att förhålla mig till. Den första delrapporteringen av Myndigheten för Vård- och omsorgsanalys har gjorts. Leading Healthcare har i samarbete med Sveriges Kommuner och Regioner släppt rapporten Nära Vård Nya Sätt Att Utvärdera Ändamålsenlighet och Systemeffekter. Frågan om fast läkarkontakt som nära vård är fortfarande fjärran (tänker svenska patienter att fast läkarkontakt är en nära vård målsättning?). Frågan om Nära Vård för multisjuka äldre patienter ter sig som lyckade pilotprojekt. Ändamålsenligheten sammanfaller med övergripande samhällstrender om holistiska synsätt på hälsa och försök med förebyggande hälsoinsatser utan att man riktigt vet utvärdera det än. Innan mer övergripande holistiska synsätt på välbefinnande kan förverkligas krävs troligen att samhället utvärderas holistiskt utifrån välbefinnande än tillväxt. Frågan är vad som kan komma att ske när man utgår från Agenda 2030 och om hälsa får utgå från ett efterfrågebaserat värde på hälsa eller inte som bygger på ett äkta tjänstedesignperspektiv eller om värdet på hälsa dikteras någon annanstans ifrån. Frågan är om hälsa får vara fri eller värderas utifrån en teknokratisk världsmodell som den fjärde industriella revolutionen dikterar.

God och Nära Vård förordar att Myndigheten för Vård- och omsorgsanalys kontinuerligt utreder omställningen till en god och nära vård. Myndigheten för Vård- och omsorgsanalys har i det här skedet skrivit den första av tre delrapporeringar i frågan om fast läkarkontakt om hälso- och sjukvårdens omställning till en god och nära vård. Myndigheten för Vård- och omsorgsanalys rapport ”Fast kontakt i primärvården PM 2021:1” är den första delrapporteringen för att utvärdera omställningen till en god och nära vård. Några övergripande slutsatser är att bara 1/3 av patienter har en fast läkarkontakt/vårdkontakt i primärvården trots att 80 % anser att det är viktigt med en fast kontakt i primärvården. I nuläget ser Vårdanalys ingen förbättring i frågan om fast kontakt i primärvården. Det vanligaste är att personer med komplexa vårdbehov har en fast läkarkontakt/vårdkontakt. Vårdanalys förtydligar att det saknas sammanhållna och årliga rapporteringar i frågan om patienters möjlighet till fast kontakt i primärvården. Vårdanalys tillkännager att fast läkarkontakt kopplas till lägre dödlighet och mindre risk att dö i förtid. Det finns blanketter för när man väljer vårdcentral och där står information om att välja fast läkarkontakt. Glömmer man att använda dem? När jag sökte på min egen VC på internet hittar jag inte längre dess egen hemsida. Idag hamnar jag på 1177 med hänvisning till min egen VC. Utifrån detta får jag inte fram någon särskild information om t. ex. fast läkarkontakt. Om man ska förbättra förutsättningarna för fast läkarkontakt borde man väl i så fall börja berätta om det utifrån de olika VC genom 1177. Hur ska man annars förstå? 

Den andra delrapporteringen, ”Omställning mot en god och nära vård” Myndigheten för Vård- och omsorgsanalys, utifrån en omställning till en god och nära vård publiceras först i oktober 2021. I denna andra delrapportering kommer man fokusera omställningen ur ett system och patientperspektiv med utgångspunkt i regeringens mål om ökad tillgänglighet, delaktighet och kontinuitet.

För att komma frågan om nära vård närmare i praktiken finns en utvärdering i samarbete mellan Leading Healthcare och Sveriges Kommuner och Regioner, rapporten Nära Vård Nya Sätt Att Utvärdera Ändamålsenlighet Och Systemeffekter. Rapporten bygger på sju fallbeskrivningar i olika delar av landet. Frågan om målgruppsanpassade insatser diskuteras och den stora frågan är att kunna avgöra ändamålsenligheten till hur insatserna bidrar till de övergripande målen om god och nära vård. En viktig fråga är också vem som ska prioriteras i vilket skede. Tanken med god och nära vård i fallbeskrivningarna i rapporten handlar om omställning från akutsjukhus till nära vård i hemmet eller vårdcentral i samarbete med ambulansvården för att denna målgrupp ska omhändertas på ett säkrare sätt och slippa slussas runt inom olika medicinska discipliner på sjukhus. Frågan är ändå om det inte är ett sätt att missunna dem specialistvård. De olika fallbeskrivningarna visar hur man i olika delar av landet kan tolka och applicera tanken om god och nära vård och uppnå förutsättningar som kan leda till tanken om en hälsoinriktad insats för en mycket utsatt patientgrupp – äldre multisjuka patienter. Utvärdering och analys har visat på nya flexibla arbetssätt och nya sätt att arbeta med ehälsa och nya samarbetsformer mellan allmänläkare/sjuksköterskor och specialistläkare även om vård i hemmet. Insatserna har lett till stärkt patientsäkerhet som lägre infektionsrisk eftersom man undsluppit sjukhusmiljö, färre fallolyckor, högre livskvalitet, bättre relationer mellan patienter och vårdpersonal, undviker påfrestande transporter, vård och omsorg på rätt nivå, mobila team som förebygger akutbesök, bättre förutsättningar för en sömlös vårdprocess (det är en tydlig målsättning med god och nära vård), undviker onödiga vårdkontakter, förbättrad helhetssyn över patientens behov, nya sätt att utvärdera insatserna diskuteras om att kunna använda strukturerad data på nya sätt, frågor om utformning, bättre tillgänglighet i glesbygden, minskat behov av akut- och slutenvård, förhoppning om att lättare kunna se hur patienten rör sig genom vårdsystemet med strukturerad data. Webinariet med SKR och Leading Healthcare från september 2020 utifrån denna rapport reste frågor om det går att mäta att nära vård som visar att det leder till proaktiva hälsoutfall.

I januari 2021 gick Regeringen och Sveriges Kommuner och Regioner med på att stödja utvecklingen till den nära vården. En satsning på 6, 8 miljarder kronor för 2021.

Utifrån kommande samhällsförändringar i en post-covid värld som kan påverka megatrender och andra trender – vad händer med vårdretoriken och verkligheten om detta framöver? Hur hamnar frågan om hälsa i framtiden – fri eller kontrollerad? 

Tillägg:

Tilia meddelar rapportsläpp om de ungas syna på systemfelen i God och Nära Vård och att man fått vara delaktig i (S2019:05). Genom denna länk kommer du också i kontakt med senaste delen av SOU 2021:34 ”Börja med barnen! En sammanhållen god och nära vård för barn och unga”.

Anders Ekholm meddlar genom Linkedin i april 2021: ”Nu är det klart! Tillträder som Analysdirektör på IVO från 1 Maj. Det ska bli kul att få jobba med digitalisering och analys av kvalitetsutvecklingen inom Svensk vård och omsorg. Det kommer även att finnas behöv av analytiker på den nyinrättade analysavdelningen. Kom och jobba med mig!”

2021-04-21 Janssen Sverige på Twitter

©Philippa Göranson, Lund 2021-04-02

Informationshänvisningar

SPETSPATIENTER – En Ny resurs för hälsa – Rapportsläpp och seminarium

Spetspatienterna bloggen

Spetspodden

Sveriges Kommuner och Regioner inleder med digitala frukostföreläsningar första fredagen i varje månad om aktuell forskning inom Nära Vård

Sveriges Kommuner och Regioner Podcast Nära Vård – intervjuer med personer om förändringarna som behövs för omställning till Nära Vård

Tillägg:

Anders Ekholm meddlar genom Linkedin i april 2021: ”Nu är det klart! Tillträder som Analysdirektör på IVO från 1 Maj. Det ska bli kul att få jobba med digitalisering och analys av kvalitetsutvecklingen inom Svensk vård och omsorg. Det kommer även att finnas behöv av analytiker på den nyinrättade analysavdelningen. Kom och jobba med mig!”

2021-04-21 Janssen Sverige på Twitter

Referenslista

Algorithmwatch, Inventory

Angus, Alison, Evans, Michelle, “Coronavirus: Implications on Megatrends”, Power Point, Euromonitor International, May 2020

Borg Skoglund, Lotta, Karpathakis Jaenson, Georgios, Lindgren Krantz, Petra, Riggare, Sara, ”Ge möjlighet till rätt förklaringsmodell”Dagens Medicin, 2021-01-14

Colletto, David, ”Canadians want a National Self-Care Strategy to help protect the public health care system”www.abacusdata.ca, 2021-01-25

Conning, Helena, Krohwinkel, Anna, Riggare, Sara, Spetspatienter En ny resurs för hälsa, Stiftelsen Leading Healthcare, 2018

Conning, Helena, Krohwinkel, Anna, Lindqvist, Hans, Riggare, Sara, Spetspatienter En ny resurs för systemförbättring, Stiftelsen Leading Healthcare, 2020

Davenport, Thomas, Kalkota, Ravi, ”The potential for artificial intelligence in healthcare”, Future Healthcare Journal, June, 2019 

Digitaliseringsrådet, “Digital omställning till följd av covid-19”www.digitaliseringsradet.se, 2021-01-15

easydiabetes.ai, Twitter

ehalsa2025.se, ”Genomförandeplan 2020–2022 Bilaga till Strategidokument Vision e-hälsa 2025”, Version Juni 2020, Stockholm 

eBusiness Institute Team, ”The five megatrends that will shape the post-COVID world”www.ebusinessinstitute.com, 2020-07-14

Ekholm, Anders, Publikationer/Projekt, Institutet för Framtidsstudier

Ekström, Anders, ”Är det för mycket…”, @DrEkström, Twitter, 2020-06-28 

FAP (Föreningen alternativ till psykofarmaka), ”Kommentarer till regeringens utredning Samordnad utveckling för god och nära vård (S 2017:01)”www.alternativ-till-psykofarmaka.se, 2020-09-27 

Forum Spetspatient 

Garsten, Christina, Rothstein, Bo, Svallfors, Stefan, Makt utan mandat De policyprofessionella i svensk politik, Dialogos, 2015

Global Self-Care Federation, Understanding Trust in self-carewww.selfcarefederation.org, 2020

Global Self-Care Federation, “Last year, we conducted…” @Selfcarefed_org, Twitter, 2021-03-11

Google, egenvård, 2020-07-19

Google, läkarlagen, 2020-09-05

Google, spetspatient, ”spetspatient”, 2021-01-24

Google trends, egenvård, Sverige, 2020-07-19

Google trends, epatient, över hela världen, 2020-07-15

Google Trends, patientlagen, Sverige, 2020-07-29

Google trends, spetspatient, Sverige, 2020-07-15

Ikezumi, Yukie, ”Can We Embrace an ‘Offline’ Future After COVID-19?”www.futuresplattform.com, 2020-12-08

Insight Intelligence, “Svenska folket och AI”www.intelligenceinsight.se

Institutet för Framtidsstudier, ”När det vanliga blir det rätta – framtidsforskaren om post corona”, 2020-93-22

International Center for Self-Care Research, www.selfcareresearch.org, 2021-03-16

International Self-Care Foundation, www.isfglobal.org, 2021-03-16 

International Self-Care Foundation, FB sida

Internetstiftelsen, ”Svenskarna och internet 2020”www.svenskarnaochinternet.se, 2020-12-15

Kairos Future, ”Samhället och människorna före, under och efter Corona”, 2020-03-25

Konferens Spetspatient 2, webbsändning, 2019

Krafft, Göran, Olsson, Mats, ”Hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning i framtiden En scenarioanalys fram emot 2024”, Kairos Future, 2019-11-12

Krohwinkel, Anna, Tyrstrup, Mats, Rognes, Jon, Winberg, Hans, ”Målgruppsanpassad vård – ett analysramverk (aka ”LHC-matrisen”)”, Stiftelsen Leading Health Care, 2016

lagen.nu, ”Demokrati och makt i Sverige: Maktutredningens huvudrapport SOU 1990:44”www.lagen.nu

Lewis, Dana, www.diyps.org, hämtad 2020-07-16

Ljungkvist, Susanna, ”Dags för en flippad hälso- och sjukvård!”, Forum för Health Policy, 2018-01-26

Lupton, Deborah, Risk, Routledge, 2013 

Lynch, Michel P., The Internet of Us: Knowing More and Understanding Less in the Age of Big Data, Liveright Publishing Corporation, 2015 

Malou efter tio, ”Henrik fick felaktigt diagnosen Alzheimer: Bara snurrade i huvudet”www.tv4.se, 2020-11-30

Mellgren, Fredrik, ”Fritt söka vård i hela landet”Svenska Dagbladet, 2015-02-07

Meskó, Bertalan, ”COVID-19 was needed for telemedicine to finally go mainstream”The Future of Digital Health, LinkedIn, 2020-04-02

Meskó, Bertalan, “How COVID-19 Catalysed Digital Health Trends”, The Medical Futurist, www.medicalfuturist.com, 2020-11-19 

Meskó, Bertalan, “When Will COVID-19 Be Over – 2021 Update”, The Future of Digital Health, LinkedIn, 2021-01-28

Mildén, Mikael, ”Det här är revolutionerande”Life Science Sweden, 2019-03-06

Millbro, Mattias, ”Uppsala universitet…”, @multipelskleros, Twitter, 2020-09-02

Myndigheten för Vård- och omsorgsanalys, Stöd på vägen Rapport 2018:3www.vardanalys.se, 2018

Myndigheten för Vård- och omsorgsanalys, Fast kontakt i primärvården PM 2021:1www.vardanalys.se, 2021

Myndigheten för Vård- och omsorgsanalys, Omställning mot en god och nära vårdwww.vardanalys.se, utkommer oktober 2021 

Mäkitalo. Åsa, ”E-hälsa och självrapportering – ett pedagogiskt perspektiv”, Ur: Erlingsdóttir, Gudbjörg, Sandberg, Helena (red.), På tal om e-hälsa, Studentlitteratur, 2019

Nationella Kvalitetsregister, sökord: primärvården, www.kvalitetsregister.se, 2020-07-25

Nationell Patientenkät, Patientenkät Primärvården 2019www.patientenkat.se, hämtad 2020-07-25

NHS, ”Self care”www.england.nhs.uk, 2021-03-17

Nordangård, Jacob, ”Hjälp till att finansiera bokprojektet Den globala statskuppen”, www.stiftelsen-pharos.org, 2020-09-02

Nordangård, Jacob, Den global statskuppen, Stiftelsen Pharos & Pharos Media Production, www.stiftelsen-pharos.org, 2021

Nordangård, Jacob, “Nordangård: The Global Reset: Coronakrisen banar väg för en teknokratisk värld”www.newsvoice.se, saknas datum

Nordius, Cecilia, ”Ingen av oss…”, @sinustakykard, Twitter; 2020-05-10

Olofsson, Sara, Persson, Ulf, ”Ett QALY är värt mer än två miljoner kronor”Läkartidningen, 2018—08–20

Ottosson, Jan-Otto, Patient-läkarrelationen Läkekonst på vetenskaplig grund, (SBU), Natur och Kultur, 2003 

Patientmakt/PatientCV, ”Sjukvården står idag…”, @PatientCV, Twitter, 2019-11-13

Patientmakt/PatientCV, ”För den som inte…”, @PatientCV, Twitter, 2019-12-25

Patientmakt/PatientCV, ”ppt från #spetspatient…”, @PatientCV, Twitter, 2020-06-16

Patientmakt/PatientCV, ”Konfunderad över att…”, @PatientCV, Twitter, 2020-07-14

Patientmakt/PatientCV, ”I @neurosweden rapport…”, @PatientCV, Twitter, 2020-07-24

Patientmakt/PatientCV, ”Hur många #patienter…”, @PatientCV, Twitter, 2021-03-12

Processrätt, ”Medicinska Intyg, Ej Bara För Läkare”https://www.processrätt.se, 2020-08-05 

Regeringen, ”Nationell strategi för att förebygga och behandla kroniska sjukdomar”, Stockholm, 2014, senast uppdaterad 2015-04-02

Regeringen, Effektiv Vård (SOU 2016:2), Stockholm, 2016

Regeringen, ”Överenskommelse om insatser för att förbättra vården för personer med kroniska sjukdomar m.m. 2017”, Stockholm, 2016

Regeringen, Låt fler forma framtiden (SOU 2016:5), Stockholm, 2016

Regeringen, God och nära vård En gemensam färdplan (SOU 2017:53), Stockholm, 2017

Regeringen, God och nära vård En primärvårdsreform (SOU 2018:39), Stockholm, 2018

Regeringen, ”Regeringens proposition 2017/18:83”, Stockholm, 2018-01-25 

Regeringen, God och nära vård Vård i samverkan (SOU 2019:29), Stockholm, 2019

Regeringen, ”En sammanhållen god och nära vård för barn och ungdomar”, 2019-12-03

Regeringen, God och nära Vård En reform för ett hållbart hälso- och sjukvårdssystem (SOU 2020:19), Stockholm, 2020

Regeringen, ”Digifysiskt vårdval (SOU 2019:42)”, Stockholm, 2019

Regeringen, ”Remisslista SOU 2019:42 Digifysiskt vårdval”, Stockholm, 2019-10-15

Regeringen, God och nära Vård En reform för ett hållbart hälso- och sjukvårdssystem (SOU 2020:19), Stockholm, 2020

Regeringen, ”Remisslista av SOU 2020:19, God och nära vård – En reform för att hållbart hälso- och sjukvårdssystem”, Stockholm, 2020-04-21

Regeringen, ”God och nära vård – Rätt stöd till psykisk hälsa SOU 2021:2”, Stockholm, 2021

Regeringen, ”Miljardsatsning för god och nära vård”, Stockholm, 2021-01-29

Regeringskansliet/SKL, ”Vision e-hälsa 2025”, Stockholm, 2016 

Riggare, Sara, ”Mycket spännande…”, @SaraRiggare, Twitter, 2020-07-29

Riksdagen, Hälso- och sjukvårdslag (2017:30)www.riksdagen.se

Riksdagen, Patientlag (2014:821)www.riksdagen.se

Riksdagen, ”En ny maktutredning”www.riksdagen.se, 2016-10-05

Sandberg, Helena, ”Att tämja det digitala”, Ur: Erlingsdóttir, Gudbjörg, Sandberg, Helena (red.), På tal om e-hälsa, Studentlitteratur, 2019

Selfcare.ca, ”Seven Pillars of Self-Care”www.selfcare.ca, 2021-03-16

Selfcare, www.selfcarejournal.com, 2021-03-16

Self Care Forum, www.selfcareforum.org

Singhal, Shubham, Sneader, Kevin, “The next normal arrives: Trends that will define 2021 – and beyond”www.mckinsey.com, saknar datum

Spetspatienterna.se

Spetspodden – en podcast av och med och om Spetspatienter, poddtoppen.se 

Stephens-Davidowitz, Lies Big Data, New Data and what the Internet can tell us about who we really are, DEY ST., HarperCollins books, 2017

Strömbeck, Jesper, “Sverige behöver en ny maktutredning”www.jesperstromback.org, 2019-10-29 

Svallfors, Stefan, Kreativitetens människa Om konsten att ställa sig i hörnet och vikten av att vårda sina fiender, Santérus Förlag, 2015 

Svallfors, Stefan, Publikationer/Projekt, Institutet för Framtidsstudier

Svenska Läkaresällskapet, ”Olika ’sorters’ patienter: Flippen eller flopp?”, 2018 

Sveriges Kommuner och Regioner & Leading Health Care, rapport ”Nära vård Nya sätt att utvärdera ändamålsenlighet och systemeffekter”, 2020

Sveriges Kommuner och Regioner, ”Vägval för framtiden 3 – utmaningar för det kommunala uppdraget”, 2018 

Sveriges Kommuner och Regioner & Leading Health Care, webinarium ”Nära vård Nya sätt att utvärdera ändamålsenlighet och systemeffekter”, 2020-09-24 

Svensson, Hanna, www.svenssonhanna.se

Svensson, Hanna, @svenssonhannase

Svensson, Hanna, “Hälsodata ur ett individ och egenvårdsperspektiv”, inom Swelifes projekt Sweper och rapporten finns på sidan elsa.science, 2020

Säkerhetspolisen, “Ökade säkerhetshot mot Sverige”, 2021-03-18

Thomas, Kelly, “Five Megatrends Impacted by Covid-19”www.godfrey.com, 2020-07-12

Trendomvarld.Helsingborg, “Covid-19”, Helsingborg Stad, 2021-03-18 

UK Parliament, ”How can governments use wellbeing measures in making and evaluating policy decisions?”www.committees.parliament.uk, 2021-03-17

Unga Reumatiker, “I princip alla…”, @Unga_Reumatiker, Twitter, 2019-07-02 

Vikman, Jonas, “Egenvård viktig del av den nära vården”, LiF, 2020-11-26 

Vårdguiden 1177, 2020-07-25

Wahren, Jenny, ”Så ökar Covid-19 trycket på de geopolitiska megatrenderna”, Mynewsdesk.com, 2020-10-12 

Waters, Brett, ”Innovation Trends Report 2019”, Stanford University (går inte att få tag i hela denna rapport på Internet längre)

Waters, Bret, ”Global Innovation Trends 2019”, medium.com, 2019-02-26

Wikipedia, Egenvård, hämtad 2020-07-19 

WHO/Europe, “WHO/Europes’s HEN report…”, @WHO_Europe, Twitter, 2019-11-11

World Happiness Report 2021

World Health Organization, ”Healthy Settings”, hämtad 2020-07-25